Kul att du tyckte inlägget var intressant! När började du att släktforska?
Läs dagens blogginlägg med Erland Ringborg. Erland Ringborg är sedan i våras ordförande i Genealogiska Föreningen – Riksförening för släktforskning (GF). I inlägget berättar han bland annat om föreningens verksamhet, där digitalisering av olika typer av material utger en stor del av föreningens arbete. Med syfte att göra mer material tillgängligt för föreningens alla medlemmar. Han ger även bra tips på hur du kan komma i gång med din egen släktforskning.
Jag tänkte bli historiker men efter att ha varit ordförande i Sveriges Förenade Studentkårer (1966-67) rekryterades jag till statsförvaltningen. I 40 år arbetade jag sedan inom utbildnings- och utrikesdepartementens områden, bl. a som statssekreterare i Utbildningsdepartementet (1982-86), chef för Skolöverstyrelsen (1986-91) och chef för Svenska institutet (1998-2005). Efter några år som utredare är jag nu pensionär.
Mitt intresse för släktforskning väcktes tidigt av en äldre släkting som var framstående släkt- och personforskare. Min sista sommar som gymnasist arbetade jag på Svenskt Biografiskt Lexikon. Då stannade jag efter arbetstidens slut på ”kontoret” och gjorde min antavla med hjälp av det tryckta materialet som fanns där. Jag tänkte att jag om inte förr så när jag blev pensionär skulle kunna gå vidare och resa runt på olika arkiv – det här var ju långt innan datorer och Internet kom in i bilden.
Jag valdes in i Genealogiska Föreningen styrelse våren 2009 och blev ordförande våren 2011. Genealogiska föreningen bildades 1933 med syftet att ta vara på forskningsresultat och göra dem tillgängliga för aktuella och kommande generationer släktforskare.
Grunden för verksamheten är Släktforskarnas Arkiv och Bibliotek som innehåller dels en stor mängd otryckt material i form av släktutredningar, antavlor etc. som enskilda släktforskare överlämnat till föreningen, dels ungefär 40 000 böcker av genealogiskt, personhistoriskt och lokalhistoriskt intresse.
En imponerande insats av pionjärerna i föreningen var en genomgång av alla handskrifter av genealogiskt intresse i de offentliga arkiven och biblioteken med registrering av alla förekommande släktnamn. En ännu mer imponerande arbetsinsats, som startade 1936, var att klippa ur och med sortering på efternamn klistra upp alla familjenotiser i först Svenska Dagbladet, senare både Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.
Inte minst med tanke på att kyrkoboksmaterialet för de senaste 70 åren inte finns tillgängligt på nätet är detta klipparkiv, som innehåller material fram till 1990, en utmärkt inkörsport för den som vill forska på de senaste decennierna.
Av GF:s 2 400 medlemmar bor flertalet i Stockholmstrakten. Vår tidskrift Släkt och Hävd, som kommer ut med fyra nummer per år, når alla, men vi vill göra våra samlingar tillgängliga också för dem som inte har så lätt att besöka oss i Huvudsta. Digitalisering är därför en huvuduppgift, och lagom till Släktforskardagarna i Norrköping kunde vi lägga ut hela klipparkivet på våra medlemssidor, med möjligheter att söka på efternamn.
Närmast går vi vidare med att digitalisera ett handskrivet personregister till Post- och Inrikes Tidningar som finns i våra samlingar. Men vi vill också göra material i de offentliga arkiven som är av intresse för släktforskare men hittills fört en undanskymd tillvaro lättare till gängligt.
Vi fotograferar därför på Riksarkivet och landsarkiven journaler över de pass som krävdes för inrikes resor under perioden 1812-60. Här finns mycket intressanta uppgifter inte bara om resorna och syftet med dem utan också om de resande personernas utseende med mera. Vi ska så småningom också här lägga ut ett personregister med sökmöjlighet på medlemssidorna.
Vår dagliga verksamhet handlar i första hand det om att ta emot och ge service till dem som besöker Släktforskarnas Arkiv och Bibliotek. Men sedan ägnar vi oss också löpande åt digitaliseringsarbete, försäljning av CD och böcker och presentationer av släktforskning i allmänhet och vår förening i synnerhet.
Om du vill börja släktforska skulle jag rekommendera din att börja med att intervjua äldre släktingar och ta vara på det material som de kan ha. Skaffa sedan en enkel handbok och en dator att hantera uppgifter i. Titta sedan på de möjligheter som finns att söka på nätet och att abonnera på digitaliserat material. Den som har möjlighet är också välkommen till GF. I våra datorer finns det mesta av baskällorna för släktforskning, – och till det kommer ju allt otryckt material och all litteratur som vi har.
Tack Erland för ditt inlägg.
LarsEric Fransson
oktober 9, 2011
Väldigt intressant att läsa jag hållerpå lite med släktforskning in mor och fars släkten.Hoppas att jag skall komma några år tionden till och århundraden det är väldigt kul.