Övergiven maka
Bilden föreställer min mormor Augusta Kristina (född Bergstedt) och morfar Anders Önegård (Önet, Kaxås, Offerdal).
Dagens inlägg är skrivet av en av våra medlemmar, Gunnel. Hon är duktig på att läsa svårtydd text i kyrkböckerna och hon har haft stor nytta av MyHeritage i sitt sökande efter ny information om sina anor. I inlägget delar hon bland annat med sig av gripande dagboksanteckningar som skrivits av hennes mormors brors hustru som lämnades ensam kvar med barnen i Sverige när maken emigrerade till Amerika.
Den första oktober 2011 blev startpunkten för min släktforskning, och den dagen började så här.
Bråttom, ta med kläder, mat, dryck, bästa pennan, datorn och papperna med det gamla släktträdet på. Så bär det iväg till lilla fjällstugan i Åretrakten .Såja strax framme. Packa upp, elda i kaminen, äta och pusta ut.
Slår på datorn och slötittar på Facebook och får syn på en webbannons om en sida som ”sticker” ut! MyHeritage, vad är det? Aha ett släktforskningsprogram. Kollar på det och det ser verkligen intressant ut! Är det inte ett sådant jag behöver?
Fortsätt läsa "Övergiven maka" »
Nya ord från 1900-talet
Just nu läser jag Fredrik Lindströms bok ”Världens dåligaste språk”. Boken som har underrubriken Tankar om språket och människan i dag utgavs år 2000. Och är Fredrik Lindströms debutbok. Boken har fått mig att fundera på språkets utveckling genom tid och rum.
En rolig och intressant del av boken är att Fredrik listar ord som uppkom under olika decennier under 1900-talet.
Här kommer några av nyorden:
Nyord 1930-tal:
- Arvsanlag
- Tonåring
- Övergångsställe
- Snickarglädje
- Porttelefon
- Muck
Fortsätt läsa "Nya ord från 1900-talet" »
Huldas hemlighet
Huldas hemlighet
Min berättelse om Hulda tar sin början under 1800-talets brytningstid i Värmland och för oss läsare vidare till förra seklets början och ett händelserikt Stockholm, vidare genom första världskrigets vedermödor och umbäranden fram till andra världskrigets början.
Mitt namn är Birgitta Renström Linde och jag har mina rötter i Värmland. Sedan 34 år är jag bosatt i Alingsås. Jag föddes 1947 och tillbringade de första åren i bruksorten Skoghall på Hammarö där båda mina föräldrar hade vuxit upp. Familjen flyttade 1951 till Glava utanför Arvika och efter fem år gick flyttlasset vidare till Åmål i Dalsland, där vi blev kvar. Jag lämnade staden 1966 för studier i Göteborg. Min far avled 1988 men min mor bodde kvar i Åmål fram till sin död. Jag har en man, tre vuxna söner och ett barnbarn. År 2010 gick jag i pension från min tjänst som psykolog på Sahlgrenska i Göteborg.
Varför jag började släktforska
Det var när mor Britta våren 2007 hastigt insjuknat i hjärtinfarkt och jag satt vid hennes sjukbädd som dessa ord kom över hennes läppar.
”Jag ville inte dö, jag vill veta hur det låg till. Jag lär ha haft en bror förstår du! Jag trodde inte på det då, när någon sa det till mig, men nu tänker jag på det. Hade jag en bror? Jag skulle så gärna vilja veta? Jag vill inte dö så här nyfiken!"
Vår mor avled efter några dagar och inte fick hon veta om hon haft en bror.
Så beslutade jag mig för att ta reda om hon haft en bror. Först när jag lämnat arbetet på Sahlgrenska började jag släktforska, något som jag aldrig tidigare ägnat mig åt. Jag hade ingen aning om hur det gick till, men en svåger släktforskade så han hjälpte mig ta de första stegen in i arkivens fantastiska värld. Jag använde mig av Riksarkivets internetbaserade sökväg för att få svar. På Stadsarkivet i Stockholm fick jag med hjälp av bouppteckningshandlingar fram ännu mera.
Fortsätt läsa "Huldas hemlighet" »
Den svenska folkbokföringstraditionen är i fara
Dagens släktforskare kan enkelt hitta information om sina anor, tack vare kyrkböckerna. Det finns emellertid en risk att framtida släktforskare kommer att få det svårare att hitta sina anor, om regeringens planerade folkbokföringensreform går i lås.
Den 18 maj publicerade dagstidningen Svenska Dagbladet debattartikeln ”Ny folkbokföring raserar kulturarvet”. Artikeln publicerades på Brännpunkt, Svenska Dagbladets debatt- och opinionssida av 22 professorer, akademiledamöter med flera.
Artikeln inleds med att förklara att det hela började för tolv år sedan, när en utredning från Finansadepartementet (SOU 2000:17) föreslog folkbokföring enbart på kommun och fastighet. Förslaget skapade mycket missnöje och sura miner. Förslaget skulle bland annat innebära att indelningen i församlingar/ socknar skulle komma att försvinna. Man är rädd att mycket information kommer att gå svunnen om man tar bort den traditionella församlingen/socken indelningen. –Mindre statistiska enheter kan alltid läggas samman till större, men aldrig tvärtom, menar skribenterna.
Fortsätt läsa "Den svenska folkbokföringstraditionen är i fara" »
Vem letar du efter?
Släktforskare vill ofta hitta fakta om okända förfäder, som de har svårt att hitta information om.
Jakten på information blir lätt ett släktmysterium. Och som släktforskare känner man att hitta svårfångad fakta, kan komma att lägga ytterligare en bit av släktträdspusselet.
Även om vi har tillgång till alla tillgängliga forskningsredskap, inklusive sökningar efter ovanliga namn på Facebook och Twitter, kan vi fortfarande köra fast i vår släktforskning. Så vad kan man göra för att bredda sökningen?
Släkthistoriska forum eller specialinriktade diskussionsgrupper på nätet är användbara platser där man kan fråga om råd och hjälp på vägen, samtidigt kan MyHeritages egna SmartMatches vara ett användbart redskap för att upptäcka information och släktingar.
Vem letar du efter? Morföräldrar, gammelmorföräldrar eller en nu levande kusin? Har du gjort upptäckter med hjälp av SmartMatches? Berätta om dina upptäckter i kommentarsfältet nedan.
Veckans fråga: den största släktträffen
Enligt Guinness Rekordbok deltog 2 585 personer i världens största släktträff. Deltagarna tillhörde alla den amerikanska Lillyfamiljen. Rekordet sattes den nionde augusti 2009.
Vi är nyfikna på att höra hur många personer som deltog i den största släktträffen som du någon gång deltagit i. Har du någonsin varit nära rekordet?
Har du bilder från en släktträff? Varför inte dela med dig av en bild på vår Facebooksida?
Med kärlek till hembygden
Dagens intressanta inlägg är skrivet av släktforskaren och MyHeritage- användaren Rossar Vestin. Rossar är en ung man som har fått sitt intresse för släktforskning via modersmjölken. Han använder MyHeritage, tillsammans med sin släkt, för att skapa släktträd över den information som hans föräldrar har hittat.
Min morfars mormor Klara Matilda Fredriksson utanför det statartorp där hon och morfars morfar bodde i Sya mellan Mjölby och Mantorp. Förmodligen skulle det ha varit jätteintressant att vara en fluga på väggen i det torpet.
Mitt namn är Rossar Vestin och jag är en Mjölbybo som är född i november 1988. Jag läste Naturvetenskapliga programmet på gymnasiet och nu studerar jag på Högskolan i Gävle för att bli lärare i matematik och naturkunskap på gymnasiet.
Jag är nykterist och risken eller chansen att jag någon gång i framtiden engagerar mig politiskt är ganska stor då min morfar var ledamot i kommunfullmäktige. Och min farfar också ska ha suttit i någon politisk styrelse och då pappa är engagerad i väg- och kvarterssamfälligheter. Jag är redan på väg då jag under en lång tid har varit engagerad på olika poster i en studentkår. Några av mina andra intressen är korsordskonstruktion, filmskapande, att måla tavlor samt släktforskning. Tyvärr har jag under högskolestudierna och studentkårsengagemanget inte haft så mycket tid till alla intressen som jag hade önskat.
Mitt släktforskningsintresse har jag fått via modersmjölken. Min mamma har alltid varit väldigt intresserad av släktforskning och min pappas intresse har också blommat upp i hennes sällskap, så det är inte konstigt att även jag och min två år yngre bror har samma intresse. När det fanns en lokalkurs i släktforskning på 50 poäng på min gymnasieskola, Kungshögaskolan i Mjölby (vilket jag förstår är tack vare Långarydssläktens Per Andersson som varit skolans rektor) så läste jag den under det tredje året.
Fortsätt läsa "Med kärlek till hembygden" »
Det kungliga dopet
I morgon sker det kungliga dopet av prinsessan Estelle Silvia Ewa Mary. Dopet äger rum i Slottskyrkan i Stockholm.
Dopförrättare är ärkebiskop Anders Wejryd. Prinsessans mamma döptes även hon i Slottskyrkan. Hon döptes den 27 september 1977. Alla kungabarn har för övrigt döpts i Slottskyrkan. Prins Daniel, som är så starkt förknippad med Ockelbo, döptes faktiskt i Almby kyrka i ytterkanten av Örebro. Daniel bodde i Örebro under de första åren av sitt liv.
Estelle Silvia Ewa Mary (Foto: Kate Gabor/Kungahuset.se)
Sveriges television direktsänder hela dopet med studiosamtal före och efter dopakten. Samt sänder en timmes sammandrag samma kväll, i fall du inte har möjlighet att följa direktsändningen.
Fortsätt läsa "Det kungliga dopet" »
Berätta om din mamma
I takt med att vi närmar oss morsdag (den 27 maj), sätter vi våra mammor i fokus och tänker på sätt att visa uppskattning för allt de gör för oss.
Morsdag handlar om att hedra de speciella band som vi har med våra mammor och erinra de glada minnen som vi har delat.
Man brukar säga att man lär sig att vara förälder från sina föräldrar. Delar din mamma sin mammas karaktärsdrag eller egenskaper? Delar du din mammas karaktärsdrag?
Nästa söndag, den 27, kommer vi att publicera ett specialinlägg, i form av en hyllning till alla mammor där ute.
Vi uppmanar dig att dela med dig om vad du tycker gör din mamma så speciell. Berätta för oss i kommentarsfältet nedan, och vi kommer att dela några av era historier på bloggen.
Om din berättelse publiceras, skicka din mamma länken. Det är ett av många sätt som du kan visa hur mycket du bryr dig om henne.
Alla kan delta, så dela med av din berättelse.
Syttende mai
I dag är det en stor dag i Norge. Man skulle kanske till och med kunna kalla den landets största. Nationaldagen firas den 17 maj för att det var på det datumet som Norges konstitution, Eidsvoll- författningen, antogs 1814. Konstitutionen antogs den 16 maj 1814 i Eidsvoll, där av namnet Eidsvollförfattningen, men skrevs under och daterades den 17 maj. Det är därför som nationaldagen firas den 17.
Undertecknadet av konstitutionen var inledningen till en kort period för Norge som självständig stat, eftersom den 14 augusti samma år tvingades Norge att ingå en personalunion med Sverige, vilken bestod fram till 1905. Grundlagen fick dock behållas och säkerställde en hög grad av inre självstyre för Norge under perioden.
Notera årtalet. 1814. Om två år fyller Norges grundlag 200 år. Inför 200 års-jubileumet pågår ett stort släktforskningsprojekt. Projektet är ett samarbete mellan DIS-Norge och det norska riksarkivet. Målet med projektet är att hitta så mycket information som möjligt om alla de 112 männen som närvarade vid undertecknandet av författningen.
MyHeritage.se på twitter
MyHeritage.se på Facebook
Nya inlägg
- Morsdagstävling: rikta strålkastarna mot din mor
- Introduktion till Record Detective™: banbrytande teknik för släktforskning
- Ny funktion: extrahera info från dokument
- Ett stort träd som växer
Nya kommentarer
- Sara på Ny lansering: Family Tree Builder 7.0
- Sara på Ny lansering: Family Tree Builder 7.0
- Sara på Ny lansering: Family Tree Builder 7.0
- Thomas Mesan på Ny lansering: Family Tree Builder 7.0
Kategorier
- Allt för Sverige
- Användarberättelser
- DNA
- DNA för släktforskning
- Familjeliv
- Familjer
- Family Tree Builder 7.0
- Gästbloggare
- Genealogi
- Geni
- Hjälp med släktforskning
- Intervju
- Kända personer
- MyHeritage
- Nyheter
- Produkter
- Record Detective™
- Record Matches
- släktberättelse
- släktforska online
- Släktforskning
- Släktforskning på nätet
- släktforskningsprogram
- Släktkalendrar
- släktträd
- släkttraditioner
- Smart Matches
- SuperSearch
- tävling
- Tillställningar
- Uncategorized
- Veckans bild
- Veckans efternamn
- Veckans fråga
- Vem tror du att du är?
- videoklipp