Soldaten som blev släktforskare

Soldaten som blev släktforskare

För sjuttioett år sedan föddes en liten gosse i Borås. Han döptes till Håkan Konrad och växte upp där tillsammans med föräldrar och en äldre syster. Efter skolgång blev det dags för militärtjänstgöring. I samband med militärtjänstgöringen råkade Håkan ut för en svår trafikolycka vilken ledde till sex månaders sjukhusvistelse. I samband med vården på sjukhuset uppstod "kärlek på lasarettet". Ett vårdbiträde hade som uppgift att svara för soldatens väl och ve.  Denna vårduppgift har inte avslutats ännu.

Efter tillfrisknandet vidtog studier och en framtid som lärare inom hälso- och sjukvård i sjuksköterskeutbildningen. För några år sedan avtackades universitetsadjunkten för lång och trogen tjänst med blomma och klocka. Under denna tid såg fyra barn dagens ljus, tre pojkar och en flicka. Tre av barnen utbildade sig inom vårdområdet och följde såväl mammas som pappas yrkesval. Familjen kom att gå under smeknamnet "familjen vård".

Numera ägnar jag mycket tid till släktforskning. Sitter vid datorn och MyHeritage i tid och otid. För att inte känna sig helt utanför har min hustru utrustat sig med en laptop och forskar på sitt håll. Vår fyraårige golden retrievervovve tycker att vi är tråkiga ibland, men han ser till att vi inte sitter inne och samlar damm.

Jag kom i kontakt med MyHeritage för ungefär två år sedan. Då hade jag samlat på mig massor material som jag nu har organiserat på ett överskådligt sätt. Jag har vid två tillfällen tagit fram släktbok. I dagsläget har jag ungefär 3 000 släktingar av varierande grad. En fråga jag ställt mig åtskilliga gånger är hur i hela fridens namn MyHeritages datorer på nolltid kan släktindela varje individ?

Förutom släktforskning i hemmiljö är jag verksam i en släktforskarförening, dels som sekreterare i föreningen och dels som studiecirkelledare. Som studiecirkelledare ger jag inledningsvis några goda råd:

• Tala med äldre människor. Där finns oerhörda kunskaper.
• Ta tillvara på fotografier. Notera vilka personer, byggnader etc.
• Spara gamla brev, tidningsartiklar etc.
• Var noga med att kontrollera data i kyrkböckerna. Dubbelkolla i SVAR (Svenska Riksarkivet).
• Ibland kör man fast; utnyttja tiden att göra något annat, besök exempelvis kyrkogårdar, hembygdsgårdar, muséer etc. Kontakta släktforskarföreningen på hemorten.

I mitten av 1960-talet fick familjen besök av en äldre släkting, farbror Johan, som släktforskade. Släktforskning på den tiden gjorde verkligen skäl för namnet då besök på pastorsexpeditioner och letande i gamla kyrkoböcker timma ut och timma in hörde till. Denne släkting fick färska uppgifter om vår nybildade familj, samtidigt som han delgav data från sin egen forskning. Där föddes mitt intresse men det tog många år att komma igång. Barnen tog sin tid, utbildning tog sin tid. Föreningsliv tog sin tid. Fotbollsträning med pojkarna tog sin tid och så vidare. I dag drar jag mig inte för att kalla detta för undanflykter.

Den släktforskande släktingen hade sått ett frö och så småningom började egna tafatta försök till släktforskning. Nu fick jag hjälp av min släkting. Han hade producerat ett arbete baserat på min fars sida. Ett arbete som sträckte sig till 1640-talet och blev till en släktbok. En släktbok som kom att omfatta de fyra stånden; adel, präster, borgare och bönder.

Här fick jag draghjälp och när jag för sex år sedan äntligen kom igång med eget forskande åkte släktboken fram. Jag kunde konstatera att det fanns vissa luckor i hans forskning. Med datorhjälp öppnades för mig helt nya vägar. Släktforskningen fick andra möjligheter än på farbror Johans tid. Farbror Johan avled 1976 och hade då sitt livsverk på pränt. Hans släktbok kom jag i kontakt med på biblioteket.

Fröet som han hade sått hos mig började gro, men snart fick jag klart för mig varför min mor aldrig hade blivit accepterad av pappas familj. När pappa dog 1946 var jag sex år gammal och min storasyster giftasmogen, så hon försvann hemifrån. Det var bara mor och jag kvar plus en massa fisförnäma släktingar. Min mor växte upp på landet under blygsamma omständigheter tillsammans med tre syskon. I folkbokföringen 1899 stod morfar som torpare och det dög tydligen inte. Nu låter jag lite bitter, men de samlade erfarenheter jag fått genom åren har gett mig en klar bild av min far. Ett saknades dock för att få en total bild. Hur såg min mors historia ut? Här fanns minsann ingen forskning.

Min mor föddes 1899 som det näst yngsta barnet av fyra. Fyra trodde jag. Detta hade jag fullt klart för mig. Hennes syskons alla data, en systers emigration till Amerika och hennes släkt over there. Alla dessa uppgifter noterades prydligt in i MyHeritages. Via Smart Matches fick jag snart bakläxa. Jag fick veta att min mor hade ytterligare fyra syskon.

”Icke, där har Du fel!” replikerade jag till websiten. Efter lite ordväxling gick jag till källorna och fann i en husförhörslängd namn och data på dessa fyra barn. Fann dem också i dödboken, vilken visade att barnen hade gått bort tidigt och alltså inte fanns med in någon folkräkning. Då föddes frågan; varför hörde jag aldrig talas om dessa barn?

Detta har jag känt till mindre än ett år tillbaka och har inga möjligheter att fråga någon nu levande människa. Min uppgiftskälla och jag har etablerat kontakt.
Jag skall kort beskriva släktforskningen på min mors sida. Om min mormor vet jag inte så mycket. Däremot vet jag mer om hennes mor, min mormorsmor. Hon blev med barn med en "storbonde" som i sin förlängning visade sig ha adligt påbrå.

Sedan har släktkrönika på släktkrönika följt. Jag har följt upp detta med god hjälp från MyHeritage och Smart Matches. Antavlor har jag fått fram via nätet och de sträcker sig i tid tillbaka med säkerhet till 1465.  En annan gren leder tillbaka ända till kung Erik den Helige Jedvardsson 1120. Här är jag långtifrån färdig om jag nu skall bry mig om att fortsätta.

Onekligen är det så att det dyker upp människoöden. Kanske är det just detta vi släktforskare söker. Det viktiga är ju inte att samla en massa namn med tillhörande födelse- och dödsdata. En släktkrönika får inte bli en telefonkatalog.

Jag skulle kunna skriva massor om detta fascinerande ämne. Det finns kanske anledning att återkomma!