Användarberättelse: När Ett Skämt Tas På Allvar

Inge Ledje har släktforskat med MyHeritage i över 10 år och förvånas fortfarande varje dag av nya upptäckter.

Född 1931 i Småland, växte Inge upp med sina föräldrar och 2 bröder på en liten gård som han själv medger ”inte ändrat sig så mycket sedan medeltiden”. Inge gick ut sin 6-åriga förskoleutbildning. Eftersom Inges lärare lyckades övertala hans mamma att betala för att Inge skulle kunna börja på en realskola fortsatte Inge sina studier.

Tyvärr var min studieflit inte tillräcklig för att fullfölja avsikten. Till slut bytte jag resten av mina kurser mot en skrivmaskinskurs där jag lyckades få ett Ba. Den kursen har jag aldrig ångrat. Inte heller att jag klarade av realskolekurserna i matematik, historia och svenska.

Så småningom blev det lantmannaskola, folkhögskolor och gymnasium för skogs- och lantbruksstudier. Efter agronomexamen blev det en Master of Science vid Iowa State University och en licentiatexamen vid Sveriges Lantbruksuniversitet vid Ultuna.

Inge har haft en varierad karriärsbana, först några år i Nestles forskningsföretag innan han hamnade i Findus ledningsgrupp som chef för dess jordbruksverksamhet under ca 15 år. Några år som rektor vid sin gamla lantmannaskola, Ingelstad, direktör för trädgårdsodlarna. Kanske den mest unika positionen han haft var hans 5 år som nordisk biståndsarbetare i Afrika vilket avslutade hans professionella verksamhet.

Hans intresse för släktforskning väktes av hans svärmor, Ellen, som satte igång honom på sin hustrus släkt.

Men en viktig knuff framåt fick jag när min bror, Rune, efter många års lunchätande ihop med en kompis, Egon Burman, dristade sig till att säga honom att vi kanske är släkt. Min mormor hette Lagerbom men var född Burman.

Det framkom att de inte var släkt men ett besök hos pastorsexpeditionen i Tingsås garanterade att Inge nu hade rätt Burman som anfäder. Det var där Inge gjorde sitt första känslomässiga fynd.

Det skalv i hela kroppen när jag fann instucket i kyrkoboken från 1880-talet, ett brev från min morfars far. Han ber att prästen på nytt skall kyrkobokföra min morfar i Tingsås efter det att han kommit hem från USA efter 5 år där.

Efter 10 år som MyHeritage-användare är Inge nu tillbaka på 300- och 400- talet efter det att han passerat Karl den Store. Han har nästan 60 000 personer i sitt släktträd. Med så många fynd har han lärt sig flera interessanta bärettelser om sina förfäders livsöden.

Jonas Jacob Burman är en av mina många anfäder. Han lämnade som 17-åring sin fars fältväbelboställe tillsammans med sin dräng. Han utskeppades antagligen till Danmark och deltog i kriget mot danskarna för att sedan överskeppas till Narva 1700. Därefter följde han Karl XII hela vägen till Poltava. Han var med bland dem som tillsammans med kungen överskeppades Dnjpr till Bender. Sedan är han bland de 500 svenskar som under Gyllenkrok blev kommenderade att söka kontakt med kvarvarande svenska styrkor i Polen. På vägen blir de tillfångatagna av ryssarna och fick, liksom fångarna från Poltava, göra den nesliga promenaden till Moskva. Mellan 1709 0ch 1721 är han fånge vid Svarta havet. Där har han någon slags förmansställning vid ett järnverk. 1722 blir han fri, återvänder till Sverige och är då gift med en 20 år yngre fransyska. Han får kaptens avsked. Flera generationer fortsätter som militärer.

Inge lär sig också om sin farmors mors (Kaja i Knapans) tragiska liv. Född på ett torp i Berg dör Kajsas första man bara några månader efter deras giftemål. Hon föder en son som ensam blir ägare till faderns gård. Kajsa gifter om sig med Inges anfader och blir mor till en dotter som tragiskt ramlar i en öppen spis och bränns till döds. Hon blir också mor till en son som får fallandesjuka och antagligen dör av arsenikförgiftning. När Kajsa dör har hon ättlingar som ägare till 4 gårdar i byn Lädja Berg.

Kajsas gravsten

Genom sina år av släktforskning har Inge lärt sig vissa tips och tricks:

Men viktigast av allt är:

• Intervjua de äldsta i familjen i dag, i morgon kan det vara för sent. Jag har varit med om det.
• Plocka fram gamla album och be de som kan att berätta vilka som är med på fotografier och skriv in det på lämpligt sätt i albumen.
• Leta upp foton på människor, byggnader och miljöer.
• Börja från början och skriv upp vilka källor du använt. Acceptera inte allt vad andra gjort – kolla.
• Får du tag på någon som kan DNA, så utnyttja deras kunskap. Det finns alltid mer att finna än vad du någonsin trott.
• Börja NU. Varje dag kan göra att du missar något intressant.

Om du har en berättelse att dela med dig, skicka gjärna ett mejl till stories@myheritage.com.