Jag har massor med underbara minnen av tiden spenderat med släktingar, men den som ligger mest nära mitt hjärta är julen 2008, den sista julen som jag fick tillbringa med min syster. Hon var en av de lyckligaste och trevligaste människorna jag någonsin känt. Hennes skratt kunde lysa upp ett rum och på julen det gjorde det. Varje gång hon öppnade en julklapp, skrattade hon så fantastiskt så att det hördes över hela huset. Mina brorsdöttrar bestämde sig att överraska henne. En av dem gömde sig i en stor påse och ville att hon skulle öppna den. Naturligtvis gjorde hon det och alla fick ett bra skratt. Jag minns de underbara kakor hon gjorde det året och när vi kramades innan hon gick. Ingen av oss visste att det skulle bli den sista julen att hon skulle vara här. I september 2009 dog hon i cancer. Hon var en otroligt underbar person och jag värdesätter all min tid med henne.
Jag har länkat här till en film av henne på julen 2008, så att du också kan ta glädje i hennes fantastiska skratt –
Emma
december 20, 2012
Vi har, ända sen innan jag var född, firat jul med mina morföräldrar och morbröder med familj fram till 2009 då det var sista julen med min mormor (hon gick bort våren 2010 och morfar hösten 1995). Alla dom jularna är speciella för mig och min släkt och vi delar många många minnen tillsammans. Ett speciellt minne som jag har är när min kusin tittade ut genom fönstret en jul i väntan på tomten och han vänder sig helt plötsligt om efter ett tag och säger glatt och spänt ”Jag ser honom!” och när han sen vänder sig om till fönstret igen hörde vi honom säga, drömmande, ”Han vinkade till mig!!”
Men det finns oändligt många fina, speciella och roliga minnen från alla julaftnar hos mormor och morfar.