Fader okänd

Fader okänd

Kommentarer
Foto: leagun, sxc.hu Foto: leagun, sxc.hu
Foto: leagun, sxc.hu

Fader okänd – det är något som man ibland stöter på i sin forskning. Oftast kan man med lite kreativt tänkande komma fram till vem den okända fadern är – oftast handlar det om någon som av en eller annan anledning inte ville tillkännage sig.

Inte alltför sällan kan man med hjälp av dokument räkna ut vem denna okända fader är. Om modern var ogift, och det fanns en annan ogift man i hushållet kan man ofta dra slutsatsen att han var far till barnet. Det finns många olika varianter på detta.

Numera är det oftast inte problematiskt att erkänna faderskap. Även fast föräldrarna inte längre lever ihop, vet man vem som är barnets far och man kan således skriva in det i släktträdet. Men fader okänd har fått en helt ny innebörd, och det kommer antagligen att bli mer och mer komplicerat.

Familjekonstellationer som frångår den traditionella familjenormen kommer bli allt mer vanligt förekommande, och då talar jag inte om man att ”får en ny far” när modern gifter om sig. Utan barn som föds utan en eller, till och med, två biologiska föräldrar. Barnet föds med hjälp av provrörsbefruktning eller surrogatmödraskap.

Än så länge finns det ingen praxis för hur man ska redovisa modernare familjekonstellationer i släktträdet. Om man ska skänka en tanke till dessa framtida generationer barn som kommer att födas med hjälp av modernare tillvägagångssätt, vilken skyldighet har man att se till att deklarera deras ursprung?

Bör man exempelvis endast tillåta surrogatmödraskap om surrogatmodern går med på att ange personuppgifter så att det barn som hon är med och skapar, senare i livet kan kontakta henne?

Om man ska se det från ett släktforskningsperspektiv, hur ska en donator eller surrogat markeras i ett släktträd?  Eller bör det ens markeras i trädet? Dela med dig av vad du tycker och tänker nedan. Eller på vår Facebooksida eller Twitter.

Lämna en kommentar

E-post addresen är privat och visas ej