Påsktraditioner

av Daphna ·
april 20, 2019
· Helger

Svenskar har ett rikt, unikt och varierat arv av påsktraditioner. För svenskar är högtiden en årlig utövning av en blandning av individuella och gemensamma sedvanor. För många är långhelgen en första chans att sticka iväg till sommarstugan och putsa bort de sista spåren av vintern. För barnen är det en chans att klä ut sig till häxor eller påskkärringar, måla påskägg och äta godis. För vuxna är det en lämplig period att avnjuta feststämningen med god mat och dricka. För familjen är det en chans att samlas och umgås. Nuförtiden är påsktiden en jovial period fylld med glädje. Detta var dock inte alltid fallet. Många av de lustiga traditionerna har sina rötter i mycket mer dystra ritualer.

Veckan före påsk – Stilla veckan

Veckan före påsk kallades stilla veckan och präglades länge av just stillhet. Onsdagen kallades dymmelonsdag, då man förr lät en träkläpp, en dymmel, ersätta den vanliga kläppen i kyrkklockan för att dämpa ljudet.

Skärtorsdag och långfredag

Skär betyder i det här fallet ’ren’. Skärtorsdagen påminner om den första nattvarden och namnet syftar på att Jesus tvättade lärjungarnas fötter. Det var förr den dagen då botgörare renades i kyrkan.

På långfredagen uppmärksammas Jesus lidande vid korsfästelsen. Ända in på 1900-talet bar folk svarta kläder och tillbringade dagen i stillhet. Barn fick inte leka utomhuslekar och vuxna fick bara göra nödvändiga sysslor. Biofilmer, danser och andra offentliga nöjestillställningar var förbjudna fram tills 1969.

De som är födda på början av 1900-talet minns kanske hur Långfredagen var en melankolisk dag. Maten var enkel, affärer och restauranger var stängda.
Inte tills midnatt på påskdagen lättade stämningen.

Påskris

Detta färgsprakande påskpynt har en smärtsam historia. På långfredagen rispiskade man varandra förr i tiden, i stora delar av Sverige. Man skulle bli påmind om Jesus lidande på korset. Denna risning skedde på morgonen eller på natten och den som gick upp först kunde piska dem som låg kvar i sängen.

Under fastan kunde man också slå varandra med ris för ”bot och bättring” och troligen är det därifrån seden att pynta riset med fjädrar kommer. Blommor hade inte hunnit slå ut då det var tidigt på året och det pyntade riset gav hemmet extra skönhet och lite prakt.

Påskkärringar – fest på Blåkulla

Tron att djävulen bjöd häxorna till fest på Blåkulla, natten mellan skärtorsdagen och långfredagen har gett inspiration till traditionen att klä ut sig till häxor. Enligt folktron släpptes alla onda makter fria under denna natt.

För att skydda sig kunde man skrämma häxorna med skott, påsksmällare eller påskeldar. Dörrar stängdes, kvastar ställdes undan och andra redskap som häxorna kunde tänkas använda gömdes. En del målade kors på ladugårdsdörrarna för att inte häxorna skulle ta djuren och rida på dem till Blåkulla.

Påskkärringar anno 1955, från TT arkiv. Bild: Arne Schweitz/TT

Påskmat

Det är gott känt att påsken är en tid att frossa sig med god mat och dryck. Lax och kyckling är vanliga rätter att servera. Ägg serveras som symbol av pånyttfödelse och den ankommande våren, då hönornas äggläggning ökar.

En tysk tradition som har adopterats in i det svenska firandet är påskharen. Haren är en symbol på överflöd och fruktsamhet eftersom de är kända för sin fortplantningsförmåga. Påskharen kommer med sina speciella påskägg som han gömmer på listiga ställen. Barnens årliga äggjakt har blivit lika mycket av en tradition som målandet av äggskal och lekar som äggrullning.

Och vad vore väl påsken utan påskgodis? Godisätandet under påsken började under mellankrigstiden och då tryckeritekniken utvecklades kunde man ge bort godis i fina färgglada pappägg.

Annandagpåsk har historiskt varit ungdomarnas dag eftersom de nu inte behövde vara lugna längre och var fria att släppa loss och festa. Traditionellt samlades flickor och pojkar på ”påskastua” för att dansa och roa sig med god mat och musik. Denna fest skilde sig från andra fester under året, för det var oftast den gång på året då det var flickornas plikt att ta initiativet att bjuda upp pojkarna till dans.

Idag är svenskarnas påskfirande en sömlös kombination av religiösa och sekulära traditioner. En riklig blandning av årliga familjetraditioner nerförda från generation till generation och nya ritualer. Påsken är en tid att tillbringa med familjen och att lära sig mera om sina rötter och familjehistoria. Besök myheritage.se och börja bygga ditt släktträd.

Vi på MyHeritage önskar er alla en glad påsk och uppmuntrar er att ta vara på alla de speciella ögonblick ni tillbringar med era nära och kära.