En otrolig upptäckt genom MyHeritage

En användarberättelse av Allan Schönkopf 

  Jag har varit amatörsläktforskare i ca 10 år. De flesta av mina vänner och bekanta har svårt att förstå mitt intresse för släktforskning, och min entusiasm för en upptäckt möts ofta av en oartig gäspning samt ett:  ”Jaha, och vad ska du göra med den informationen”?

För mig handlar släktforskningen om ett par olika saker. Dels tycker jag att det är spännande att kartlägga släktskap mellan olika grenar, lite grann som att lägga ett pussel. Och dels, och kanske framförallt på grund av att nästan hela min mammas familj mördades och utplånades under Förintelsen, så har behovet av att minnas dem, vuxit starkt. Vilka var de? Var kom de ifrån? Hur många generationer bakåt kan jag spåra dem?

Fysiskt så flyttade jag från Sverige till Israel för drygt fyra år sedan. Min släktforskning flyttade jag över från Geni.com till MyHeritage för drygt 2 år sedan. Eftersom jag är envis och inte tycker om att läsa manualer, så blev migreringen inte helt lyckad. Jag missförstod ett och annat vilket resulterat i att mitt träd har blivit, minst sagt, rörigt. Jag har dubbletter som jag måste hantera, ologiska förhållanden som jag behöver ändra och över huvud taget städa och organisera mitt släktträd.

En positiv effekt med den hemska Covid 19-pandemin har varit att jag har haft tid att börja städa och rensa upp i trädet. Troligen har det inneburit att mina ändringar i vissa fall skapat alerteringar i andra träd i form av ”Allan ändrade födelsedatum på X” osv. Dessa alerteringar når förstås människor som man på något sätt är kopplad till men inte vet vilka de är. En sådan alertering nådde en person i judiskt ultraortodoxa Williamsburg i Brooklyn New York och jag fick ett meddelande:

”Hej! Min grand-father Josef Moshe Stern, som du också har i ditt träd, hur vet du när han var född? Känner du till att han är begraven på Oljeberget i Jerusalem?”

Josef Moshes gravsten

Nu hör till saken att ”min” Josef Moshe Stern är min morfars farfar och en snabb uträkning ger att han föddes senast ca. 1825. Min morfar var hans yngsta barnbarn och han var född 1886, dvs för drygt 130 år sedan.

Jag påpekar detta för brevskrivaren och säger samtidigt att min morfars familj kom från Ungern/Rumänien och har funnits där så länge någon kan minnas. Ingen lär ha kommit till Jerusalem. Jag råkar även känna till att Josef Moshes fru hette Leah Österreicher och ställer, mycket skeptiskt, kontrollfrågan om ”hans” Josef Moshe Sterns fru hette så.
Jag bör tillägga att Stern inte är ett helt ovanligt judiskt namn, ungefär som Lindgren i Sverige, så det är inte så stor sannolikhet att man är släkt även om man delar efternamnet.

Jag får följande svar:

”Hej Allan, Naturligtvis har du rätt. Det är min great great great grandfather. Jag är 50 år och bor i Williamsburg.”

Det är fortfarande högst osannolikt att vi skulle vara släkt men nu börjar åtminstone årtalen att stämma.

”Min mamma Rosa, är dotter till Shalom Stern” – fortfarande ointressant och inget som låter bekant. ”Han var son till Yoshua Stern” (gäsp)….   ”som var son till Yeshaya Shlomo Stern”.

Nu stannar mitt hjärta upp! Yeshaya Shlomo Stern! Det hette min Morfars pappa. Det är dessutom ett ovanligt namn.

”Och Yeshaya Shlomo var son till Josef Moshe Stern som ligger begravd på Oljeberget i Jerusalem. Och ja, hans fru hette Leah Österreicher”!

Men det är inte möjligt! Det måste ändå vara en tillfällighet! Brevet fortsätter:

”Min morfar Shalom Stern, berättade ofta att han hade två farbröder i Szekelyhid, Rumänien”.

Min mamma föddes i Szekelyhid! Jag har varit där på besök med mamma för 20 år sedan. Det finns i princip bara ett hus i byn och nästan ingen annan än min mors familj kom från Szekelyhid!

”Den ena farbrodern hette Chaim och den andra hette Josef Zorach”!

Josef Zorach var min morfar som fick namnet Josef efter sin farfar (Josef Moshe. Ni minns, han på Oljeberget!) som dog 1886 några månader innan morfar föddes!

”Vi kände till att Chaim hade barn och barnbarn som överlevde Förintelsen men vi visste inte att även Josef Zorach har avkomlingar som överlevt. Detta är mycket glädjande”.

Mamma Esther o Moster Ilona, i Sverige ca 1946 – ett år efter befrielsen.

Min mamma hade 8 syskon varav de 3 äldsta var gifta och hon hade tre syskonbarn. De enda som överlevde var mamma och hennes tre år yngre syster. De räddades från Bergen-Belsen till Sverige 1945.

Vid det här laget skakar jag. Både av glädje och upphetsning och naturligtvis är jag även oerhört rörd. Här finns en person på andra sidan jordklotet som känner till min mammas familj  OCH min morfars farfar ligger begraven en timmes bilfärd från där jag bor!

Min mamma som i hela sitt liv sörjde sin familj, sörjde att hon inte ens hade en grav att besöka, skulle ha funnit stor tröst i att ha haft en grav till en anfader att gå till.

Idag vilar både min mamma och min pappa på en begravningsplats i Jerusalems utkant. På mammas gravsten har vi även låtit rista in namnen på alla hennes släktingar som inte fick en egen gravsten, och bara någon mil därifrån vilar mammas farfarsfar! På något sätt har cirkeln på ett osannolikt men otroligt vackert sätt, slutits.

Vill du också släktforska? Registrera dig för en 2 veckors gratis provperiod på MyHeritage!