Var potatislovet ett lov eller ett jobb?

Kommentarer

Coverbilden är förbättrad och färglagd med MyHeritage Bildförbättrare och  MyHeritage In Color™

Höstlovet är här. Det är ett lov som barn och ungdomar i skolåldern numera förknippar med en vecka ledigt från skola och vardagsaktiviteter. Så har det inte alltid varit. Från andra hälften av 1800-talet och ända in på 1950-talet fick barn ledigt från skolan för att hjälpa till med potatisskörden. Årsförbrukningen av potatis skulle plockas och all extrahjälp som fanns tillgänglig togs in – även barn.

Det var främst skolbarn på landsbygden som fick hjälpa till med potatisskörden. De lokala förhållanden avgjorde lovets exakta tidpunkt och längd. Oftast började lovet i slutet av september eller tidigt i oktober, och varade i allt från ett par dagar, upp till två veckor. Barnens insats var viktig och i vissa fall högst nödvändig.

Potatislov från skolan. Gav det en skön paus från skolan eller var det något man helst hade sluppit undan? Cover-fotot i original, svartvitt

Vill du få reda på ditt ursprung och hitta nya släktingar? Beställ ditt DNA-kit idag!

De barn som som inte behövde hjälpa till på den egna gården, hjälpte till hos grannar eller liknande. Barn fick då, precis som de vuxna, betalt för sitt arbete. 1911 kunde dagsverket ligga på 1.38 kronor vilket skulle översättas till ungefär 80 kronor per dag i dagens pengavärde. Barnen kunde även under lovet hjälpa lärare med att ta upp potatis som hade odlats vid skolan.

Att bidra till familjens hushåll fick många barn att känna en stor bekräftelse och tillhörighet. Att följa fårorna och plöjde upp potatisen var inte något som alla tyckte var allt för arbetsamt. En del barn såg fram emot potatislovet och tyckte att det var skoj att sysselsätta sig med något annat förutom skolarbete. Det fanns ofta en del tid för tjo och tjim. Då många bodde trångt, med stor familj och många syskon innebar potatislovet en möjlighet att få lite andrum och kanske åka bort till en annan ort.

Många lärare tyckte dock att potatislovet störde den goda studieron och de framsteg som barnen hade gjort efter sommaren och när de väl var tillbaka i skolan efter potatislovet var man tvungen att i mångt och mycket börja om.

I takt med att jordbruket gradvis minskade, sjönk behovet av potatislovet. 1959 togs det statligt reglerade potatislovet bort. På 1970-talet återinfördes ett lov på hösten, för att dela upp höstterminen. Den mer moderna tappningen av höstlovet kom till under 1980- och 1990-talet, då regler om skolåret och lärarnas fortbildning förändrades.

Frågan är hur barnen som fick potatislov såg på detta. Var det skönt att få en paus från skolarbetet? Eller var det ett slitigt jobb som de helst hade sluppit? Har du några egna erfarenheter av potatislov? Eller har du fått höra historier från släktingar som haft potatislov? Berätta för oss! Vi vill gärna hör era berättelser. Berätta på vår Facebooksida.

Källor: heligahembygd.se, www.historia.se och Potatislov (av Margareta Bengtsson & Anna Bengtsson).

Lämna en kommentar

E-post addresen är privat och visas ej