Kvinnan bakom polkagrisen och hur det hela började

Polkagrisen som vi alla gillade som barn och fortfarande gillar som vuxna – dessa röd-vita cylinderstänger, i spiralskepnad, är faktiskt en svensk specialitet. Denna godisbit började säljas i mitten av 1800-talet, då polka var en populär dans och ”gris” var ett vanligt ord för sötsak, och därav kom namnet polkagris till.
Polkagrisen har fått en egen dag och idag firar vi den – polkagrisdagen.

Hur började det hela?

Amalia Erikson föddes 1824 i Jönköping. Hennes mamma var pigan Ingeborg Andersdotter och pappa hovslagaren Jonas Lundström. De fick fem barn. Amalias mamma dog då Amalia bara var nio år gammal och året därpå dog även hennes pappa och hennes yngsta syster i en koleraepidemi. Amalia blev föräldralös och fick bo som fosterbarn hos artilleristen Anders Bygrén och hans hustru Maria Berglund. Hon flyttade därifrån efter ett tag och arbetade då som piga i olika hushåll i Sverige.

1852 kom hon till förste lantmätaren Jonas Allvin i Jönköping och började arbeta hos honom som piga. De flyttade till Gränna tre år senare och Amalia fick följa med. Hon traffade skräddaren och änkemannen Anders Erikson, där i Gränna och hon gifte sig med honom år 1857. De fick dottern Ida Erikson 1858 och en vecka efter att Ida föddes dog Anders Erikson i dysenteri och lämnade Amalia Erikson att själv försörja sig själv och sin dotter.

På Coverbilden: Amalia Erikson, animerad med Deep Nostalgia – klicka här för att animera dina förfäder och bli överraskad!

Polkagrisen

1846 infördes näringsfrihet i Sverige, vilket gjorde att det var enklare att starta företag – speciellt för kvinnor. Så 1859 ansökte Amalia Eriksson om tillstånd att få tillverka ”finare bakverk”. Hon fick tillståndet – borgmästaren i staden, Carl Johan Wennberg, fick underteckna privilegiebrevet – och tog då fram karamellen som kallades polkagrisstången, och som i början bakades bara till helger och högtider och såg ut som små pluttar. Detta var en kombination av socker, ättika och vatten som blandades och hettades upp. En del av denna smet färgades röd medan resten smaksattes med pepparmyntsolja och knådades väldigt länge.
Efter ett tag blev dessa polkagrisar enormt populära och även andra bagare i Gränna började tillverka detta omtyckta godis med följd av att polkagrisen idag är en av våra mest kända svenska souvenirer.

Polkagristillverkningen fortsätter

Amalia var en driftig kvinna som blev förmögen tack vare polkagrisen och hon kom att bli en av de viktigaste personerna i Gränna. 1915 besökte kronsprinsparet Gustaf Adolf och Margaretha hennes bageri.

År 1923 dog Amalia, hon hade levt ett lång liv och blev 99 år gammal. Hennes dotter Ida Erikson drev nu bageriet och hon fortsatte med tillverkningen av polkagrisar fram till år 1945.

Staty av Amalia Erikson

En bronsstaty skapades i Gränna till minne av Amalia Erikson och hennes polkagrisar, denna restes år 1997. Idag är polkagrisarna Grännas kännetecken och en av de mest populära svenska souvenirerna.

Vill du veta mer om dina förfäder? Klicka här för en gratis provperiod och börja släktforska!

I Gränna organiseras världsmästerskap i polkagristillverkning den 25 juli varje år och polkagrisen har dessutom hamnat i Guinness Rekordbok!  Världens längsta polkagris tillverkades 1989 och var 287,7 meter lång. Den högsta polkagrisen som någonsin tillverkats var 8,67 meter hög och den tyngsta vägde 2 158,7 kilo.