Hu? Det är ju helt omöjligt att läsa detta!

Språk, stavfel och skrivstilar har mycket att säga till om i vår forskning. Ibland kan ett namn i en källa synas riktigt omöjlig att dechiffrera – men det finns alltid en lösning!

I det här blogginlägget delar MyHeritages släktforskningsexpert Schelly Talalay Dardashti några bra tips om hur man undviker språk- och tolkningsförvirringar i sitt släktträd. Och vi har lagt till några extra bra svenska och utländska resurser som du hittar längst ned i detta inlägg.

Man kan stöta på problem när ens forskning leder en till länder med olika alfabet, andra smeknamn och kanske även ”översättningar” av namn. Och om texten har skrivits för hand och verkar närmast obegriplig, kan det vara lätt att dra slutsatsen att ”detta är omöjligt!”

Men lyckligtvis finns det hjälp. Kunskap om traditioner och namnseder kan hjälpa dig att undgå en massa problem. Detsamma kan kunskap om gotisk skrift och handstilar. Tillsammans ger dessa lärdomar oss svaret inte bara på hur, men varför ett namn kan ha skrivits på två eller flera sätt – och hur du undviker misstag i din släkthistoria.

Besvärliga skrivstilar

För ett tag sedan såg jag igenom några passagerarlistor för att ta reda på mer om min egen familj. Men det var nära på att jag missade en släkting! Anledningen var att han skrevs in i registret som Menchel Tallelsy – inte som Mendel Talalay, som var hans riktiga namn. D’en var oklara, och i digitaliseringsprocessen hade D’en tolkats som ett C och ett H. Detta är långt ifrån första gången jag har hittat skrivfel i källor – och jag har sett mycket konstiga tolkningar förr.

 

menchel_tallelsy
Det är inte alltid lätt att läsa skrivstilar. Klicka för att se bilden i närmare detalj.

 

Skrivstilar kan vara svåra, men kom ihåg att det blir lättare ju mer du läser. Det finns också en hel del resurser på nätet som kan hjälpa dig att bli bättre på att läsa handstilar. Vissa av dessa finns vid slutet av det här inlägget.


TIPS

  • Om du kan börja med källor eller dokument skrivna på ett språk som du kan – så att du blir bekant med ”vanliga” utmaningar.
  • Oavsett hur bra ögon har du – använd ett förstoringsglas! Innan förstod jag aldrig varför det fanns så många som satt i läsesalen på biblioteket med dem. Men efter att ha suttit och kisat under en lång tid, köpte jag också ett. Det har visat sig vara ett av de bästa köp någonsin!
  • Anta inte något. Detta är ett motto för många journalister – och det bör det också vara för släktforskare. Läs noga och ta dig tid. Om du är osäker om ett ord eller stavning, be någon annan att läsa det för att få deras tolkning. Flera par ögon ser alltid bättre än två.
  • Kontrollera hela dokumentet. Hur skrivs bokstäverna och orden? Använd de ord du kan tolka som en bas för att dechiffrera resten. Om dagar och månader anges, kan de vara användbara vid avkodning av bokstavskombinationer för att reda ut andra pussel.
  • Om det är möjligt, skanna dokument och använd ett bildredigeringsprogram för att förstora specifika ord – sedan kan du förstora specifika bokstäver. Ibland kan det också hjälpa att använda sig av negativ – så försök med vit text på svart bakgrund. Skriv ut bokstäver, limma ihop dem och skapa en affisch – och voila, du har en fantastisk översikt som du kan hänga över din arbetsplats.

Viktiga saker att komma ihåg

Jag har personligen deltagit i digitalisering av 85 000 begravningsregister för två stora kyrkogårdar. Originaldokumenten var på hebreiska, och informationen måste översättas till engelska för en databas på internet. Den gyllene regeln för transkription är att man skall skriva ner informationen exakt så som den visas (inklusive stavfel) men eftersom hebreiskan är ett fonetiskt språk allmänt skriven utan vokaler, är namn ofta en tolkningsfråga.

När namnen registrerades, var det ofta östeuropeiska kontorsarbetare som fick i uppdrag att dokumentera och registrera informationen på amhariska (etiopiska), farsi (persiska) grekiska eller spanska. Detta innebar ytterligare utmaningar för oss när vi stötte på ovanliga namn, och vi var tvungna att spåra dem tillbaka till dess etniska ursprung för att registrera rätt uttal och stavning på engelska.

Om man ska transkribera dokument måste man ha kunskap om vanligt förekommande namn och ortnamn utöver kunskaper om historiska handskrifter, PALEOGRAFI. De som har god kunskap om etniska namn och handstilar, kommer i själva verket att kunna känna igen ord och bokstäver på en gång. Människor som inte har denna kunskap, kommer troligen att behöva kämpa lite mer. Men, kom ihåg att om du hittar ett fel, kan lösningen leda dig till lösningen på flera frågor. Kom ihåg att spara de ursprungliga dokumenten, så att du alltid kan återvända till dem – och det ursprungliga problemet – när du ska analysera dina resultat.

En bra övningsmetod är att läsa en hel del historiska dokument. Några av dem är vackra exempel på kaligrafiskkonst, medan andra är skrivna med dåliga pennspetsar, pennor som läcker och på färgat papper. Läs dem alla för att träna din hjärna. Om det dyker upp ett bekant namn eller plats – använd dem som ledtrådar för att förstå andra namn!

Facebook är en användbar källa

Sök på nätet efter webbplatser som kan hjälp dig. Du kan också besöka lokala institutioner, bibliotek och arkiv. Du kan ofta hitta alfabetsdiagram, listor med vanliga förkortningar och mycket mer. Samla de resurser som är användbara för dig och för de länder du fokuserar på, så att du har dem till hands.

Facebookgrupper kan också vara till hjälp. Till exempel kan du gå med i grupper som, Släktforskning för noviser på Facebook.

Norska Arkivvärket har också utvecklat en fantastisk gratis sida och app där du kan lära dig och öva dig på gotisk skrift. Här kan du se exempel på alla bokstäver i alfabetet och hur du skriver dem. Du kan också testa dina kunskap av att tolka och skriva alla bokstäver i alfabetet själv.

En annan bra resurs är MyHeritage-mötesplatsen. Hit kan du skicka dina frågor och be om hjälp med att få svar på ting som hindrar dig i din forskning. Eftersom det är ett internationellt forum som alla våra 86 miljoner användare har tillgång till, är detta en stor tillgång om du behöver hjälp att dechiffrera dokument skrivna på andra språk.

Var försiktig med dessa bokstäver:

Förvirrande bokstäver dyker upp överallt. Ofta blandas bokstäverna i mitten av ord, men initialer kan också vara svåra när stora bokstäver ofta trycks på ett annat sätt än resten av ordet. Genom många års släktforskning har jag funnit att det finns en grupp av bokstäver som ofta är svåra att dechiffrera, eller som ofta blandas ihop.

names-box-letters-1
Detta gäller särskilt i protokollen från Ellis Island, där nästan alla invandrare till USA satte benen på amerikansk mark för första gången – och många av dem hade namn som inte var kända för de amerikanska myndigheterna. Resultatet blev ganska förvirrande ibland:

Originalbokstav Ofta mistolkat som
B P
D T
F P
F V
G K
J Y
S Z
V B
V W
W R
C S
CH SH
R RR
L LL

 

En sak som är viktig att komma ihåg är att namnen på dessa protokoll registrerades enligt hur invandrare själva uttalade sina namn. Här kan det finnas många varianter, när folk kom från olika länder – som alla har olika fonetik och uttal. Följande bokstäver är särskilt känsliga för sådana fonetiska utmaningar. Även vokaler och diftonger kan bli föremål för feltolkning av dem som skrev namn i registren. Det är tyvärr ganska ofta före kommande ljud:

I, IE och EY, J och Y  misstolkas och tolkas fort som något annat. För att inte nämna svenska namn med Ä, Ö och Å ljud i olika kombinationer. AI-AY-AJ-ÖY blev ofta skrivna som antingen A, O eller U – så var uppmärksam!

Nedan finns en lista av resurser från andra länder. Det finns naturligtvis ett antal andra. Prova några av dessa om du har släktingar i dessa länder.

Jag är mycket intresserad av att hitta fler resurser och att höra feedback från dig. Skriv dem i kommentarerna! Jag ser fram emot att höra från dig!

Internationella webbresurser

Sverige – alfabetet och handskriftstilar
Den här nätplatsen ägnas åt den ljusa Medeltiden, då böckerna ännu var handskrivna. En viktig begränsning är att bara handskrifter från ”Västerlandet” behandlas, det vill säga länder som tillhörde det medeltida påvedömets domäner.

Danmark – alfabetet och handskriftstilar
Danska dokument kan ha skrivits på tysk- gotiskstil. Prova detta som ett exempel.

Engelsk handskrift 1500-1700
En gratis studie från Cambridge University dokument med hög upplösning och övningar.

Storbritanniens nationalarkiv – handskrift
Storbritannien igen – denna gång från 1500 – 1800, med läshjälp och transkriberingsmöjligheter för gammla dokument som del av en interaktiv tjänst på nätet.

Det polska Genealogi-projektet
Mycket användbar sida med många fler länkar

Skotsk handskrift
Information om historiska skrivstilar från 1500 – 1750, samt hjälp med andra problem.

FamilySearch handskriftsguide – Tysk gotisk
Tyskland använde gotisk handstil ända tills 1940-talet. Det användes på 1700- talet i Tjeckoslovakien, i Skandinavien och Baltikum, Lettland och Estland tills 20-talet.

Moravia – Tysk skrift
Denna skrifttypen var använd i Moravia.

Gamla tyska handskrivna dokument
Även om den här sidan är på tyska, är det inte svårt att använda den. Här hittar du dokument, alfabet, typsnitt och andra verktyg som kan hjälpa dig att förstå tysk skrivstil.

 

Lämna en kommentar

E-post addresen är privat och visas ej