Grattis Sverige på nationaldagen

Sverige firar i år 500-årsjubileum. Det var nämligen den 6 juni 1523 som Gustav Vasa blev Sveriges kung och grundade den svenska staten. Mycket har hänt i landet sedan dess – och dina förfäder är en del av historien. Vill du veta mer om dina förfäder? Beställ ett gratis prova-på-abonnemang!

Gustav Vasa är en av de mest kända och inflytelserika kungarna i svensk historia. Han anses vara grundaren av den moderna svenska staten, och hans kröning till kung var en viktig milstolpe i Sveriges historia. Det var också då Kalmarunionen mellan kungarikena Sverige, Norge och Danmark definitivt upplöstes. När unionen upplöstes blev Sverige självständigt – det är därför vi firar vi vår nationaldag den 6 juni.

Motståndare till unionen

Gustav Eriksson, som han egentligen hette, föddes den 12 maj 1496 och var son till riddaren Erik Johansson (Vasa) och hans hustru Cecilia Månsdotter (Eka). Under sin ungdom var Gustav en del av den svenska adeln och deltog i flera uppror mot danskarna. År 1520 blev han tillfångatagen av den danske kungen Kristian II och hölls fången i över ett år. Under denna tid planerade han sin flykt och arbetade på att få stöd från olika delar av Sverige. Stockholm intogs av danskarna och Kristian II ordnade en kröningsfest där han också passade på att göra sig av med sina sista svenska fiender – Stockholms blodbad.

Den unge unionsmotståndaren Gustav Eriksson fick igång ett väpnade uppror mot det danska väldet som spred sig över Sverige. Han hade kontakter med både riksrådet och kyrkans män, och 1521, endast 25 år gammal, utsågs han till Sveriges riksföreståndare. 

Gustav Vasa kröntes till kung 1523, och Sverige firar 500 år i år. Oljemålningen är en kopia av ett porträtt från 1542, trolig konstnär David Frumerie. Foto: Nordiska museet

Gustav Vasa blev kung

Två år senare, den 6 juni 1523, utropades Gustav Vasa till kung i Storkyrkan i Stockholm. Kröningen var en stor ceremoni, som beskrevs som en av de mest imponerande händelserna i Stockholms historia. Den leddes av biskop Hans Brask och pågick under flera dagar. Den första dagen hölls en stor procession genom Stockholm där Gustav Vasa visades upp för folket. Nästa dag hölls själva kröningsceremonin, där han svor en ed till riket och mottog kronan från biskopen. Närvarande var representanter från alla domkretsar i Sverige och Finland, och även sändebud från Lübeck.

Efter kröningen hölls en stor bankett för gästerna, och hela Stockholm var fyllt av festligheter och firande. Gustav Vasa blev snabbt en symbol för den svenska nationen och fortsatte att styra Sverige som kung fram till sin död år 1560. Under sin regeringstid genomförde han många reformer som stärkte den svenska staten. Han införde arvsmonarki och var också ansvarig för införandet av den lutherska reformationen, vilket hade en stor påverkan på Sveriges kultur och samhälle.

Rikssalen på Kungliga slottet i Stockholm byggdes för ståndsriksdagen. Här öppnar Gustaf III 1789 års riksdag. Målning av Louis Jean Desprez. Foto: Länsmuseet Gävleborg

Sverige 500 år

En av de viktigaste aspekterna av firandet av Sveriges 500-årsjubileum är att det ger oss en möjlighet att reflektera över Sveriges historia. Vi har en rik och varierad historia, som sträcker sig från stenåldern till dagens moderna samhälle. Genom att blicka bakåt kan vi lära oss mycket om vår kultur, traditioner och identitet.

Sedan Gustav Vasa har vi haft 22 regenter i Sverige. Under de här 500 åren har staten organiserats om och kungen fått mindre makt. Vi har varit i krig, stiftat nya lagar, byggt järnvägar och infört allmän rösträtt. Det har gjorts vetenskapliga upptäckter, tekniska landvinningar och storartade konstverk. Vi har också fått tryckfrihetsförordning, domstolar, allmän folkskola och en rad olika reformer. 

Hos MyHeritage hittar du dina släktingar i husförhörslängderna.

År 1686 kom det en kyrkolag som alla vi släktforskare är tacksamma för. Då beslutades att varje präst skulle skapa en förteckning över personerna i sin församling. Han skulle hålla husförhör och föra kyrkböcker över födda, vigda och döda. Orsaken var att kungamakten ville hålla koll på hur många personer det fanns i socknarna – inte minst med tanke på rekrytering av soldater och skatteindrivning. Våra kyrkböcker är världsunika och en ovärderlig källa för alla släktforskare.

Ståndsriksdagen bestod långt in på 1800-talet av fyra grupper; adel, präster, borgare och bönder. Men en stor del av befolkningen tillhörde inte något av de här stånden – till exempel torpare, statare och drängar utan egen mark. Utanför stod också alla kvinnor som heller inte hade någon bestämmanderätt. 

Runt om i landet firas Sverige 500 år. Vid Vasaborgen Gripsholms slott skapas ett konstnärligt staket med bilder av historiska händelser. Foto: Projektet Sverige 500 år

Sverige firar

Under hela jubileumsåret ordnas utställningar och evenemang som belyser Sveriges historia. De handlar om Sveriges kungar och drottningar, landets stora vetenskapsmän och kulturskapare, och om alla de människor som har gjort Sverige till det land det är idag. Men firandet av Sveriges 500-årsjubileum handlar inte bara om att titta tillbaka utan också om att fira det som är bra med Sverige idag. Sverige är ett land som är känt för sin höga levnadsstandard, sitt goda sociala skyddsnät och sin starka ekonomi.

En viktig del av firandet av Sveriges 500-årsjubileum är också att titta framåt – hur vi ska kunna hantera de utmaningar vi står inför och göra det bra för framtida generationer. Vi är alla en länk i vår släkts historia.
Är du nyfiken på dina släkt så klicka här för att beställa ett gratis prova-på-abonnemang hos MyHeritage.