Läs Agneta Aglerts användarberättelse

Daniel Blommas barnbarnsbarn Anna Maria Svensson och hennes tillkommande, pastor Anton Hultqvist, på förlovningsdagen.

Vi fortsätter med vår användar- berättelseserie, denna gång med Agneta Aglerts. Agneta har varit MyHeritageanvändare sedan tidigt 2009 och har byggt upp ett stort släktträd med nästan 4 000 personer. Jag kontaktade henne efter att ha läst hennes fantastiska blogg och tillfrågade henne om hon ville dela med sig av sina tankar och erfarenheter kring släktforskning. Hon tackade direkt ja. Här är Agnets användar- berättelse:

Värmlänning i förskingringen får jag väl kalla mig – född och uppvuxen i Karlstad och bosatt i Stockholmstrakten sedan mitten på 1980-talet. Som ung var jag historieintresserad men fick inte ut så mycket av skolans historieundervisning – den handlade mest om kungar och krig.

I stället läste jag språk, och jag jobbar sedan många år som skribent och konsult i IT-branschen. Historieintresset har alltid funnits med och jag har genom åren ägnat mig åt allt ifrån ortnamnshistoria och musikhistoria till att plöja historiska romaner.

För sju-åtta år sedan fick jag för mig att jag skulle skaffa mig en hobby. Sökte planlöst på nätet, måste ha skrivit in något med släktforskningsanknytning för plötsligt satt jag och läste sida upp och sida ner på Anbytarforum.

Och sedan var jag fast. För livet, antagligen. Jag fick några namn av mina föräldrar att börja nysta i, tog nattliga tretimmarsabonnemang på SVAR och började plöja folkräkningar med en feberaktig glöd. Mitt historieintresse hade slagit rot. Här fanns riktiga människor av kött och blod – mina släktingar och ändå fullkomliga främlingar – och här fanns historierna. Deras historier, som bara väntade på att jag skulle berätta dem!

Vid det här laget har jag forskat mig tillbaka till 1700-talet på de flesta grenar, men det är inte borrandet rakt bakåt i tiden som intresserar mig mest. I stället går jag gärna på bredden med syskon, kusiner, ingifta, fosterbarn och andra som funnits i anfädernas närhet. Det poppar upp fantastiska historier i släktens utkant också. MyHeritage.com anslöt jag mig till för ett par år sedan och har haft mycket nytta exempelvis av att kunna producera snygga grafiska träd. Smart Matches är en rolig funktion som gett några bra kontakter. För tillfället har jag knappt 4 000 namn i mitt träd.

Ett av de första människoödena som grep mig var min mormors morfars morfar, Daniel Olofsson Blomma, född 1780 i Ålems socken i Småland. Daniel antogs 1805 till Smålands Båtsmanskompani och fick det vackra soldatnamnet Blomma. Året därpå gifte han sig med båtsmansdottern Kajsa Lisa Bark och deras dotter Kajsa Maria föddes i januari 1811. Som de flesta soldater skickades Daniel på kommendering och hösten 1812 befann han sig i Göteborg, troligen för att bygga skepp på Gamla varvet. Där in­sjuk­nade han dock i rödsot (difteri), och han dog i varvsförsamlingen den 28 oktober, bara trettiotvå år gammal.

Kvar hemma i Småland fanns hustrun Kajsa Lisa, 34 år och dottern som ännu inte hade fyllt två. Kajsa Lisa gifte aldrig om sig utan levde ensam i Ålem resten av sitt 68-åriga liv. Hon är den första i en lång rad unga sjöfararänkor i denna släkt, där det vimlar av äventyrare och faror.

Släktforskningen har gett mig en massa roliga sidointressen, till exempel att utforska historien i den bygd där jag bor. På helgerna tar jag gärna långa promenader hemma i Järfälla tillsammans med min man, som utan att knota hjälper mig att leta rätt på gårdar, torpgrunder och fornminnesskyltar. Frisk luft får vi på köpet.

Min främsta påhejare är mamma. Hon läser mina små släktkrönikor med stor entusiasm och bidrar själv med massor av minnen och foton. På pappas sida finns min faster som också är mycket intresserad liksom flera andra släktingar. Givetvis är det väldigt peppande med de nutida släktingarnas engagemang i jakten på de dåtida, och så ger deras berättelser en väldig massa kött på benen.

Om jag skulle ge ett råd till nya släktforskare så är det att hitta historierna som finns i vartenda människoöde. Skriv ned dem eller berätta dem på annat sätt. Det ger liv åt forskningen.

Numer bloggar jag om min släktforskning och en del annat. Titta gärna in på min blogg nu & då.

Har du också en släktforskningsblogg? Eller läser du någon släktforskningsblogg? Dela med dig av dina erfarenheter på Twitter eller vår Facebooksida. Du kan även skicka ett e-postmeddelande till mig på sara@myheritage.com