Vetenskapsteamet på MyHeritage i den prestigefyllda tidningen Science

Vi är stolta över att meddela att vårt vetenskapsteam, lett av vetenskapschefen på MyHeritage, Dr. Yaniv Erlich, har haft en banbrytande artikel publicerad i Science, en av de mest inflytelserika akademiska tidskrifterna i världen.

Forskningen , som genomfördes med forskare vid Columbia University, New York Genome Center, MIT och Harvard, ger en ny insikt över de senaste århundradenas äktenskap och migration i Europa och Nordamerika och även hur gener påverkar livslängden. Förutom Dr. Erlich som var ledare för forskningen, är Tal Shor, också en medlem av MyHeritage vetenskapsteam, också en av författarna.

Massivt familjeträd ger nya insikter om mänskligheten

Forskarna laddade ner 86 miljoner allmänna familjeträdprofiler från MyHeritage dotterbolag, Geni.com, en av världens största släktforskningssajter, varav 43 miljoner hade detaljerade genealogiska data, såsom datum och födelseplatser och dödsfall. Dr. Erlich, vetenskaps- och forskningschef på MyHeritage , och hans team anonymiserade, städade och validerade data; de löste motstridiga uppgifter och fasta felaktigheter, såsom individer kopplade till fler än två biologiska föräldrar, eller individer som registrerades som både förälder och barn till samma individ. De validerade deras algoritmer genom att jämföra prover av de beslut som algoritmerna tog mot de beslutsberättigade genealogerna som gick igenom samma scenarier och fann att resultaten matchade i mer än 90% av fallen. I slutändan hamnade de med 5,3 miljoner rena och validerade oberoende familjeträd. Den största av dessa träd omfattar 13 miljoner individer, som spänner över i genomsnitt 11 generationer.

Efter samling, organisering, rengöring och validering av uppgifterna använde sig teamet av den unika resursen för att undersöka vetenskapliga forskningsfrågor om genernas roll när det gäller livslängd och hur familjer sprids geografiskt. De skapade också ett verktyg som underlättar framtida forskning för deras team och andra, att använda populationskalor av denna typ för att svara på ett stort antal forskningsfrågor i framtiden.

Datasetet bestämmer när och var varje individ föddes och dog och speglar demografiska Geni.com-individer, med 85 procent av profilerna från Europa och Nordamerika. Forskarna verifierade att datasetet var representativt för olika demografiska och socioekonomiska parametrar. Till exempel kryssade de en delmängd av Vermont Geni.com-profilerna mot statens detaljerade dödsregister och fann mycket god konsistens mellan utbildningsnivåerna i Vermont-profilerna i Geni.com och resten av Vermont-befolkningen. Denna observation tyder på att data speglar den allmänna amerikanska befolkningen.

Intressanta rön

Teamet fann att industrialiseringen djupt förändrade familjelivet. Före 1750 hittade de flesta amerikaner en make/maka inom 10 kilometer från sin födelseort, men för de födda 1950 hade sträckan sträckt sig till cirka 100 kilometer. Före 1850 var gifte inom släkten vanligt – bryllingar och pysslingar gifte sig med varandra, jämfört med kusiner i sjunde led idag. Lustigt nog, fann de att mellan 1800 och 1850 reste folk längre än någonsin för att hitta en partner – cirka 20 kilometer i genomsnitt – men de var mer benägna att gifta sig med en brylling eller närmare släkt. Deras hypotes är att förändrade sociala normer, snarare än stigande rörlighet, kan ha lett människor att sky nära släktingar som äktenskapspartners. I en relaterad observation fann de att kvinnor i Europa och Nordamerika migrerade mer än män under de senaste 300 åren, men när männen migrerade reste de betydligt längre, i genomsnitt.

De drog också slutsatsen att goda långlivade gener endast kan förlänga någons liv med i genomsnitt fem år. I en annan viktig upptäckt visade de också att de gener som påverkar livslängden verkar självständigt istället för att interagera med varandra och att genetiken spelar en ganska liten roll i livslängden totalt sett. Miljö- och livsstilsfaktorer har större inverkan på hur länge människor lever.

Media rapportering:

Den nya forskningen och upptäckterna utifrån den, har skickat chockvågor genom den akademiska världen och de allmänna medierna. Den har presenterats i stora publikationer, där du kan läsa mer om forskningen:

• The Atlantic
• Wall Street Journal
• National Geographic
• Wired
• New York Times
• Daily Mail
• The Verge
• Gizmodo
• New Scientist
• Nature
• BBC (from 0:07 – 0:12)

Sammanfattning

Detta fruktbara samarbete mellan den akademiska världen och konsumenternas släktforskning som resulterade i detta dokument publicerat av Science, är en spännande och lovande ny riktning för vetenskaplig forskning. De ultimata resultaten av sådana samarbeten kan fungera som oförutsedda verktyg för att bättre kunna hantera grundläggande frågor inom biomedicinsk forskning, bättre än någonsin tidigare.

Vi är stolta över vårt vetenskapsteams prestation. De har arbetat oerhört hårt och skapat ett viktigt bidrag till den akademiska världen.

Studier som dessa har potential att göra betydande bidrag till forskning inom genetik, antropologi, folkhälsa, ekonomi och mer. Vårt vetenskapsteam fortsätter att forska och arbeta på fler projekt. Håll dig uppdaterad för att veta vad de kommer att upptäcka härnäst!