MyHeritage släpper en stor samling av historiska kyrkböcker från Norge, 1815–1938

Vi är glada att tillkännage tillägget av en ny norsk historisk dokumentsamling – Norska Kyrkböcker, 1815–1938. Posterna i denna samling digitaliserades i samarbete med Arkivverket, och består av 42,2 miljoner indexerade register och högkvalitativa skanningar av originaldokumenten. Uppgifterna inkluderar födelser och dop, äktenskap och dödsfall, och begravningar. Med denna utgåva är det första gången samlingens bilder är helt indexerade och sökbara – vilket gör det lättare än någonsin att forska i era norska förfäder. Tillägget fördubblar antalet norska historiska poster på MyHeritage och summerar det totala antalet historiska poster på MyHeritage till 12,6 miljarder.

Sök i Norska Kyrkböcker, 1815–1938

Åren som omfattas av samlingen var betydelsefulla i Norges historia. 1814 avträdde Norge från Danmark, och med det började en ny nationell identitet växa fram.

Den evangelisk-lutherska kyrkan har varit statskyrkan i Norge sedan 1536, och dess pastorer agerade å regeringens vägnar för att samla in och bevara viktiga register. Denna viktiga samling hjälper till att övervinna de betydande luckorna i norska folkräkningar, som tagits från 1801 till 1865. Även om fem folkräkningar samlades in i Norge under dessa år registrerade de inte namnen på individer, vilket gjorde dessa kyrkoböcker till den huvudsakliga källan för släktforskning under denna period.

Födelse- och dopregister (Fødte / Døpte) 

Genom dekret som utfärdades i juni 1814 skulle barnen döpas eller få en bekräftelse på dop i församlingskyrkan innan barnet var nio månader gammalt. Det var dock vanligt att barn döptes inom några dagar eller veckor efter födseln.

Uppgifterna innehåller födelsedatum och dopdatum, båda föräldrarnas namn, civilstånd, bosättningsort, barnets legitima eller olagliga status och namnen på faddrar och vittnen.

På grund av norska sekretesslagar sträcker sig de födelse- och dopregister som släppts i denna samling till och med år 1919.

Patronymiska efternamn användes i stor utsträckning i Norge fram till 1923. Till exempel skulle barn till en man med förnamnet Erich ha det patronymiska efternamnet Erichsdatter (för sin dotter) eller Erichsen (för sin son). År 1923 antogs den norska namnlagen som krävde att varje familj skulle använda ett enda, ärftligt efternamn.

I norska kyrkans födelse- och dopregister registrerades ofta ett barn endast med sitt förnamn utan ett uttryckligen inspelat efternamn, eftersom det antogs att barnet skulle ta antingen ett patronymt efternamn från sin far eller ta ett ärftligt efternamn .

För att övervinna utmaningen med det saknade efternamnet betecknade MyHeritage två möjliga varianter på efternamn för varje individ, så att användare kan söka efter antingen patronymt eller ärftligt efternamn för att hitta rätt post. Till exempel, om ett spädbarn listades i födelseregistret som son till Erich Berg, men utan efternamn, indexerade MyHeritage patronymet Erichsen och efternamnet Berg så att den här personen kan hittas genom att söka någon av dem som efternamn. För en dotter skulle patronymet Erichsdatter indexeras tillsammans med efternamnet Berg. Detta är hur poster indexerades av MyHeritage för att göra dem synliga, men de faktiska posterna har inte ändrats och efternamnen har inte infogats i dem, för att bevara deras äkthet.

Äktenskapsregister (Viede, Copulerede, Ægteviede)

Traditionellt inträffade äktenskap i brudens hemförsamling om bruden och brudgummen var från olika samhällen. Äktenskapsposter inkluderar brudens och brudgummens namn, födelseplatser, äktenskapsdatum, ålder och ofta deras bostads- och yrkesplats. Register visar också om bruden eller brudgummen var ensamstående eller änka/änkeman före äktenskapet. Efter 1830-talet innehåller posterna ofta namnen på både brudens och brudgummens fäder.

På grund av norska sekretesslagar finns äktenskapsposter till och med 1937.

Döds- och begravningsregister (Døde / Begravede) 

Begravningar ägde traditionellt rum i församlingen där personen dog och begravningen registrerades i församlingen där personen begravdes. Begravningar ägde vanligtvis rum ungefär en vecka efter döden. På vintern kunde begravningen försenas i flera veckor eller till och med månader, eftersom gravarna var svåra att gräva ut och kalla temperaturer möjliggjorde sanitära och tillfälliga förvar av den avlidne, över marken. Begravningsregister inkluderar begravningsdatum, den avlidnes namn, ålder, bostadsort och dödsorsak. Registreringar av dödfödda (dødfødte) registrerades med döds- och begravningsregister och en sektion i dödsregisterna tilldelades för dessa, även om denna praxis inte var perfekt, och man kan hitta dödfödda registrerade i födslar och dop.

På grund av norska sekretesslagar finns döds- och begravningsregisterna till och med 1938.

Vittnen och andra personer som är namngivna i registren

Eftersom faddrar och vittnen inte ingår i indexet är det viktigt att undersöka den tillhörande bilden och att ta hänsyn till de andra personer som listas i register över intressen för eventuell identifiering, som familjemedlemmar eller andra släktingar.

Register över nonkonformister och frikyrkomedlemmar

I nonkonformistiska lagen från 1845 erkändes kristna nonkonformister men det krävdes att de oliktänkande skulle meddela pastorn om deras lokala lutherska församling om födelser och äktenskap för registrering och införande i den lutherska kyrkans register. Emellertid tillhörde relativt få människor i Norge dessa nonkonformistiska religioner.

Dubblettposter

Protokollsreformerna i början av 1800-talet fastställde att kopior av kyrkböckerna skulle göras. Dessa kopior förvarades av församlingens klockmakare (klokkeren), och klockmakaren och pastorn skulle jämföra och dubbelkontrollera sina kyrkböcker två gånger om året. Kopiorna som gjorts av klockmakaren, ”klockböckerna” (klokkerbøker), skulle inte förvaras över natten på samma plats som pastorns kopia. Denna praxis var för att hjälpa till att eliminera fel i journalerna och bevara en kopia om den andra kopian förstördes av brand eller på annat sätt förlorades. Bilderna i denna samling innehåller några duplikatposter som verkar ha arkiverats tillsammans från dessa metoder, för att göra en andra kopia.

Exempel på poster

För att ge dig ett smakprov på vad du kan hitta i denna samling, är här några exempel på poster över anmärkningsvärda figurer i Norges historia.

Dopspost över Robert Collett

I denna samling finns posten över dopet för Robert Collett, sonen till den kända norska författaren Jacobine Camilla Collett. Camilla Collett är mest känd för sin roman Amtmandens Døtre, som betyder ”Distriktsguvernörens döttrar”, som kritiserar utövandet av tvångsäktenskap och andra aspekter av det norska patriarkalsamhället. Boken var ett av de första litterära verken från Social Realism-rörelsen – en rörelse som belyser arbetarklassens frågor. Hennes man, Peter Collett, en litteraturkritiker och frispråkig politiker, uppmuntrade henne att skriva.

Porträtt av Camilla Collett, 1860. [Kredit: Norges Nationalbibliotek]

Deras son Roberts dopregister, se nedan, visar födelsedatum den 2 september 1842, hans dopdatum några månader senare, 18 april 1842, och plats, Oslo, Norge. Posten inkluderar hans mors fulla flicknamn, Jacobine Camilla Vergeland, och hans fars fullständiga namn Peter, Jonas, Collett.

Doppost över Robert Collett, 1842 [Kredit: MyHeritage norska kyrkböcker, 1815-1938]

Äktenskapspost för Henrik Ibsen

Äktenskapsposten för dramatikförfattaren Henrik Ibsen till Suzannah Daae Thoresen finns i denna samling. En av de mest inflytelserika dramatikerna i sin tid, och Ibsens verk, som inkluderar Et dukkehjem, Dockhuset, fortsätter att framföras än idag.

Porträtt av Henrik Ibsen, av Henrik Olrik, 1879. [Kredit: Konstnationalmuseet, Arkitektur och Design, Oslo]

I äktenskapsposten, se nedan, finns detaljer om Henrik och Susannes äktenskap, som ägde rum den 18 juni 1858 i Korskirken, Bergen, Norge. Inkluderat i posten är Henriks födelsedatum och plats, 20 mars 1828 i Skeie, Norge; hans fars namn, Knud Ibsen; Susannes födelseplats, Harøe Præstgjeld, Norge; och Susannes fars namn, Hans Conrad Thoresen.

Äktenskapspost över Henrik Johan Ibsen och Susanne Daae Thoressen, 1858. [Kredit: MyHeritage Norska kyrkböcker, 1815–1938]

Begravningsregister över Edvard Grieg

Begravningsregistret för den norska kompositören Edvard Grieg finns i denna samling. Edvard införlivade berömda delar av norsk folkmusik och hjälpte till att definiera en ny norsk musikalisk identitet som skulle få internationellt erkännande. Edvard föddes i staden Bergen i Norge och dog också där. För att fira Edvards musikaliska arv inrättade staden Bergen ett museum, en musikhall och en musikskola i hans namn.

Edvard Grieg på Grand Piano, cirka 1900. [Kredit: Oslomuseet]

Edvard Griegs begravningsregister, se nedan, inkluderar begravningsdatum och begravningsplats den 9 september 1907 i Bergen, Norge. Det inkluderar också hans födelsedatum och födelseort, 15 juni 1843, Bergen, Norge.

Edvard Griegs begravningsregister, 1907. [Kredit: MyHeritage norska kyrkböcker, 1815-1938]

Register över Simon Lyngstad – ABBA-medlem Anni-Frid Lyngstads morfar

Register över Simon Lyngstad från Norge, som var ABBA-medlem Anni-Frid Lyngstads morfar, se nedan. Vi kan tyda från posten att han var från Hemnesberget som var en stad vid havet där båtbygge utfördes och att han var involverad i bygge av båtmotorer.

Register över Simon Lyngstad från Norge, som var ABBA-medlem Anni-Frid Lyngstads morfar. [Kredit: MyHeritage norska kyrkböcker, 1815-1938]

Sammanfattning

Samlingen Norska kyrkböcker 1815–1938 är en oumbärlig resurs för alla som vill lära sig mer om sina norska rötter under denna tidsperiod. Med utgivningen av denna samling erbjuder MyHeritage nu 80 miljoner historiska poster från Norge, 57 miljoner historiska poster från grannlandet Sverige och 107 miljoner poster från Danmark, vilket positionerar MyHeritage som ledande inom skandinavisk släktforskning.

Det är helt gratis att söka i kyrkans journaler på MyHeritage. Om du har ett släktträd på MyHeritage kommer vår Record Matching-teknik att meddela dig automatiskt om poster från dessa samlingar matchar dina släktingar. Om du vill se dessa poster eller spara poster i ditt släktträd behöver du ett Data- eller Komplett abonnemang.

The Norway Church Records 1815–1938 collection is an indispensable resource for anyone who is looking to learn more about their Norwegian roots during this time period. With the release of this collection, MyHeritage now offers 80 million historical records from Norway, 57 million historical records from neighboring Sweden, and 107 million records from Denmark, positioning MyHeritage as the leader in Scandinavian family history research.

Searching the Norway Church Records on MyHeritage is completely free. If you have a family tree on MyHeritage, our Record Matching technology will notify you automatically if records from these collections match your relatives. To view these records or to save records to your family tree, you’ll need a Data or Complete subscription.

Njut av den nya norska samlingen!