Intervju med en av släktforskarna bakom Allt för Sverige

Allt för Sverige har säsongspremiär söndagen den 19 oktober klockan 20.00 i Sveriges Television kanal 1. Bakom kulisserna har släktforskaren, och numera Rötterbloggaren, Fredrik Mejster spårat deltagarnas svenska anor och levande släktingar.

Under släktforskardagarna i Karlstad satte vi oss ner med Fredrik för att höra hur arbetet har gått till och fråga vilka tips han kan dela med sig av gällande emigrantforskning.

Fredrik är 24 år gammal, ursprungligen kommer han från Gävle, men bor sedan fyra år tillbaka i Uppsala tillsammans med sin fästmö Emma. I Uppsala studerar han till jurist, med sikte på familjerätt. Något som han tycker angränsar till sitt intresse för släktforskning. Han har precis kommit igång med studierna efter vårens uppehåll, då han la all sin tid på Allt för Sverige.

Hur blev han intresserad av släktforskning?

Intresset för släktforskning hade alltid funnits där lite smått, men tog fart på riktigt 2006. Det fanns många frågetecken kring Fredriks farfars morbror Edwin Isak Adolfsson som påstods ha arbetat som chefselektriker på Pearl Harbor. Kunde det stämma? Hur hade han hamnat där? Fredrik bestämde sig för att ta reda på svaren.

–Jag satte mig ned och frågade ut farmor och farfar om namn och började skissa på ett släktträd, förklarar han. Snabbt hamnade han på nätet för att bekräfta uppgifterna. Det dröjde inte länge innan han kunde hitta Edwin i passagerarlistorna och läsa uppgifter om att han hade blivit inkallad för krigstjänstgöring i USA.

Genom olika amerikanska källor kunde Fredrik spåra Edwins efterkommande på Hawaii. 2010 blev det en resa dit tillsammans med fästmön Emma.

Allt för Sverige

Fredrik blev tipsad om att Allt för Sverige sökte släktforskare inför den fjärde säsongen. Han sökte och fick en av tjänsterna. Tillsammans med släktforskaren Leif Mörkfors utgör han programmets släktforskarteam.

Forskningsarbetet sattes i gång tidigt våren 2014 och det första steget för Fredrik blev att verifiera att de som sökt till programmet verkligen hade en koppling till Sverige. Det gällde att hitta anfäderna i amerikanska folkräkningar och passagerarlistor och sedan koppla ihop dem med motsvarande person i svenska arkiv. Nästa steg blev att hitta levande svensk släkt – en viktig del eftersom en släktträff med svenska släkten är programmets förstapris. Vissa sökande hade koll på sina rötter, medan andra visste mindre. Utgångspunkten var att följa upp det som angivits, bekräfta och hitta mer information.

I arbetet med att kartlägga deltagarnas släkt bakåt ville man bland annat hitta kopplingar mellan deltagarnas och anfädernas personliga egenskaper för att se om de har gått i arv. Det kanske har hänt något i historien som gjort deltagarna till vilka de är i dag. En annan vinkel är att ge amerikanerna svar på varför deras släktingar valde att lämna Sverige. I detta omfattande arbete har det varit viktigt att ta med tv-aspekten i släktforskningen; ta fram bilder, hitta bra inspelningsplatser och så vidare. – Det är ett stort arbete, poängterar Fredrik.

Emigrantforskningens utmaningar och guldglimtar

Med ett släktträd fyllt av emigranter har Fredrik samlat på sig mycket egen erfarenhet av emigrantforskning. Att inte anta att dokumenterade uppgifter är korrekta är något som han kände till redan innan han började släktforska för Allt för Sverige, men det är en inställning som har stärkts under vårens arbete. Amerikaniserade versioner av svenska namn och felaktiga ortnamn är vanligt förekommande. Fredrik har stött på fel ursprungsland, ålder och till och med kön när han har forskat! Digitaliseringen kan ha sina brister, men att kunna sätta sig framför en dator och släktforska utan att behöva resa till USA är otroligt.

Det finns många utmaningar i emigrantforskningen. I USA görs folkräkningar var tionde år och mycket kan hända mellan dessa tillfällen. Personer flyttar, gifter sig, skaffar barn och dör. Den stora möjligheten till anonymitet är en av anledningarna till att det kan vara svårare att släktforska i USA.

Fredriks tips är att först forska om emigranten i Sverige. Uttöm alla svenska källor, såsom, husförhörslängder och utflyttningslängder för att verifiera att personen verkligen avsåg att emigrera. I de fall det finns, leta fram bouppteckningarna tillhörande emigrantens föräldrar – man kan då ha tur och hitta en fullständig adress i USA, förutsatt att föräldern har avlidit efter att barnet har emigrerat. Detta tips kan vara extra hjälpsamt om emigranten var kvinna, då hon bytte efternamn vid giftermål och kan vara svårare att hitta.

Kontrollera om emigranten finns i någon passagerarlista, först när man hittar dem där vet man att de har rest. Många emigranter kom dessutom tillbaka till Sverige efter några år och dog här. Det kan därför vara en god idé att till exempel söka i Sveriges dödbok eller någon av de svenska folkräkningarna för att se om emigranten finns med där.

Fler tips för emigrantforskning:

• Sök efter emigranten i amerikanska arkiv. Hittar man en trolig kandidat så ska man försöka hitta personens dödsdatum och dödsplats. Har man den informationen kan man beställa ett dödsbevis och kontakta ett lokalt bibliotek för att höra om det finns någon dödsannons (obituary, ”obit”). Att hitta en släktings amerikanska dödsannons kan vara rena skattkistan. Till skillnad från de svenska så kan den amerikanska motsvarigheten ofta bidra med en hel levnadsberättelse.
• Kontakta avlägsna släktingar i Sverige. De kan veta mer om släkten, någon kan ha gamla brev eller fotografier hemma hos sig. Alla ledtrådar är viktiga i sökarbetet.
• Testa olika sökmetoder när du söker online och börja med breda sökningar. Sök på olika variabler, som olika namnstavningar. Pröva ett söksätt och byt sedan till ett annat.
• Kolla även bouppteckningarna efter emigrantens eventualla syskon (om de var ogifta och barnlösa). Kanske har ett annat syskon också emigrerat och bosatt sig i närheten av den du letar efter.

Missa inte det första avsnittet av Allt för Sverige söndagen den 19 oktober klockan 20.00 i Sveriges Television kanal 1. Vad har du för erfarenhet av emigrantforskning? Dela med dig i kommentarsfältet nedan.