En släktforskare med många intressen

Måns Björkman, inläggets författare.

Dagens text är skriven av Måns Björkman. Måns är en man med många intressen, släktforskning är ett av dessa. Men läsning och grafisk formgivning tar även upp mycket av hans tid. I texten kan du ta del av hans släktforskning och läsa om varför Måns ser webbteknik som en självklar del av sin forskning.

Jag har varit intresserad av släktforskning mycket längre än jag har ägnat mig åt det. Att det är så beror nog främst på att jag har så många andra intressen: jag sjunger i kör, jag läser böcker och umgås med vänner. Jag gillar historia och har studerat nordiska språk på universitetet. Grafisk formgivning är både mitt yrke och ett stort intresse. Därför dröjde det länge innan jag fick tid, eller tog mig tid, att angripa den där tröskeln alla släktforskare måste komma över: veta var man ska börja, samla information och sammanställa.

Släktforskningsintresset kommer sig delvis av att jag kände till ganska få släktingar. Jag har två halvsyskon men inga helsyskon. En generation bakåt finns en farbror och en morbror, bägge barnlösa. Bortom mina far- och morföräldrar försvann släkten i dimmorna. Samtidigt anade jag att det ett par generationer bakåt fanns en ganska stor utökad familj. På familjebilderna från farföräldrarnas ungdom kryllade det av människor. Så fanns det där ryktet om att adelssläkten Kurck var inblandad i familjeträdet på något vis. Kanske hade man en liten, liten droppe blått blod?

Jag gjorde några halvhjärtade försök att fråga ut mina far- och morföräldrar, men jag hade inget system för att sammanställa det jag fick veta, och dessutom var uppgifterna jag fick bitvis osammanhängande och vaga. Ett genombrott kom när min farfar visade mig ”familjebibeln”, en tjock bibelutgåva som hans farfars far, Per Gustaf Björkman, fått i konfirmationsgåva 1845, och på vars försättsblad ett par släktgenerationer fanns sammanställda. Nu hade jag en del tydliga, konkreta uppgifter att börja med. Nu saknades bara ett sätt att sammanställa dem.

Det kanske är typiskt för min generation att jag genast tänkte på en webbplats. Jag har arbetat med webbteknik sedan början av 1990-talet, så att sätta upp en webbplats med en databas i botten kändes naturligt. Efter en del efterforskningar föll valet på lösningen PhpGedView, som hade fördelarna att jag kunde installera det på min egen server, och att den var baserad på det standardiserade gedcom-filformatet för släktforskning. År 2009 startade jag igång webbplatsen bjorkman.me.

Sedan dess har släktforskningen gått stötvis framåt, i hård konkurrens med mina andra intressen. Jag betraktar mig fortfarande som nybörjare, men jag har plockat upp många värdefulla tips dels ur böcker, dels på nätet. ArkivDigital och ADonline har varit ovärderliga hjälpmedel – det är nästan overkligt att tänka sig att man för bara några år sedan var hänvisad till att titta på grumliga svartvita mikrofilmer. En kopia av släktträdet finns nu på myheritage.se.

För drygt ett år sedan startade jag en vanlig blogg om alla mina intressen, däribland nya rön i släktforskningen. Kort därefter gick min farfar ur tiden efter ett långt och rikt liv. I hans efterlämnade papper fanns en hel del släktuppgifter samlade, och här upptäckte jag till slut den nästan mytiska kopplingen till friherresläkten Kurck. Tyvärr finns inga källhänvisningar i farfars forskning, även om det mesta av hans övriga anteckningar stämmer överens med mina egna fynd. Det faller alltså på mig att försöka hitta belägg i kyrkböckerna för det omtalade blå blodet.

Fast när allt kommer omkring spelar det ingen roll om det verkligen finns där. Numera är jag lika fascinerad av min farfars farfars farfars far Gustaf Björkman som på två år arbetade sig från gårdsdräng till frälseinspektor, och det innan han var 18 år gammal. Eller hans sonsons son Per Gustav och dennes maka Carolina (f Dahlström), som tillsammans fick 11 barn – släktrekord med god marginal! Och kan det vara så att det var en Erik i Björka, Sörmland, som var den förste i släkten att ta sig namnet Björkman i början av 1700-talet? Detta, och mycket annat, återstår att se!