Veckans gästinlägg – Tagesdotter

Systrar och kusiner: Wendy Winkelman, Marlys Winkelman, Sharon Mitchell och Pam Sullivan på släktbesök. Bilden tagen i Klostergården, Södra Kyrketorp 2004-05-30 Med på bilden är också Grynet.

Dagens inlägg är skrivet av släkt- forskaren Annelie Jonsson. Annelie går under patronymikonet Tagesdotter och driver aktivt en hemsida, blogg och Facebooksida under det namnet. Hon brinner för emigrantforskning och sitt släktforskningsprojekt Emigranter från Falbygden. I inlägget berättar hon om projektet, hur det kom sig att hon började släktforska och om sina egna släktingar som hon har hittat i Nord- amerika.

För er som släktforskar har ni kanske stött på namnet Tagesdotter ute på nätet när det gäller släkt- och emigrant- forskning. Det finns en webbplats med namnet samt en grupp på Facebook. Bakom namnet finns jag, Annelie Jonsson från Falköping. Om det hade varit förr, när patronymikon användes hade jag hetat just så eftersom min pappa heter Tage.

Jag forskar främst i Falköpings församlingar eftersom jag har alla mina anor från området samt att jag är född och uppvuxen på en gård som har samma namn som en gammal läsebok för skolan, Sörgården. Sörgården finns i socknen Gökhem.

När min mamma började släktforska på 1970-talet uppfattades det som en konstig hobby. Även i dag så kan det uppfattas så av de som inte släktforskar. Antingen är man intresserad eller inte. Att släktforska blir dock allt populärare och med alla de TV- och radioprogram som sänds ut blir det mer och mer accepterat. I dag är vi så många fler som släktforskar och det är mycket lättare att få fatt i kyrkoboksmaterial än det var när min mamma började släktforska.

Jag har alltid varit intresserad av svensk historia men i början var väl inte släktforskning mitt favoritämne. Följde med min mamma och syster ner till Landsarkivet i Göteborg en gång under ett sportlov när jag gick på högstadiet, med löfte att få gå ut på stan när det blev för långtråkigt. Där fanns en himla massa böcker som man nös av och jag blev fast om än hann med ett kort besök på avenyn.

Jag började släktforska i större skala 1991. Min morfar Erland Ljungqvist (1904-1993) och hans fyra syskon skulle träffas, därtill även kusiner och sysslingar. Då skulle det göras en utredning om hur vi var släkt och det föll på min lott att göra en sådan. Sedan dess har jag varit fast.

Under åren som har gått har det gjorts flera släktutredningar i min släkt. Den senaste är på min mormors morfars föräldrar som var födda i slutet av 1700-talet, Lars Persson och Maria Salomonsdotters ättlingar fram till nutid. De ägde och brukade Bissgården i Segerstad i Skaraborgs län. I dag är gården mer känd för att Hanna, från Bonde söker fru, bor där.

Släktutredningen gjordes efter att vi hade haft släktbesök från USA våren 2004 och på vårt lilla släktmöte ville alla veta hur och vem de var släkt med. För en utomstående kan det vara ganska frustrerande att vänta eftersom det är mycket arbete och tidskrävande att göra en släktutredning. Det tog mig ett halvt år att få färdigt utredningen lagom till julen samma år.

De svensk-amerikaner som jag nu har kontakt med har jag antingen forskat fram, med andra har kontakten aldrig släppt. Det senare var det med släkten i Kanada. Det var en syster till min farmors mor som emigrerade med sin blivande man. De tog vägen över till USA, där de gifte sig hos hennes kusiner i Minneapolis och slog sig sedan ner i Parry Sound i Ontario i Kanada. Hösten 2008 under en vecka kom Janet och George från Kanada för att hälsa på i Sverige och släkten. De är sysslingar med min pappa.

Tack vare Internet och en efterlysningsplats så fick jag 2005 kontakt med släktingar i Minneapolis där kontakten sedan länge varit avbruten. Den som svarade var en ättling efter min farfars mors bror Frans August Johansson, som i USA blev Frank Johnson. De var tre bröder som emigrerade och som slog sig ner i Minneapolis.

Någon av dem skickade brev hem till Sverige, men av någon anledning som jag inte har fått reda på, ville syskonen som var kvar i Sverige inte veta av dem i USA, och grävde breven ner i en mosse. När min mamma ville fråga sin svärfar om detta fick hon ofta svaret: Vi pratar inte om sånt gammelt. Mina återfunna släktingar var på bröllopsresa i Sverige 1984. Ett besök på kyrkogården i Gökhem gjordes. Men de lyckades aldrig att få fatt på någon information. Vi hade alltså gått om varandra i vårt sökande, utan att hitta varandra under många år.

När det gäller sökandet efter emigranter i släkten får man inte ge upp och det kan ta tid. Min mamma började leta efter min farfars mor Selma Johansdotters bror Frans August på slutet av 1970-talet. Det var innan datorerna och Internet fanns.

Tack vare dator och dess hjälpmedel går det nu mycket lättare och fortare att få fram uppgifter. Samt att få kontakt med släktingar. Jag använder mig mycket av databaser, webbplatser, sociala nätverk och e-post. Världen har krympt.

Efter att ha forskat ”färdigt” i min egen släkt (färdig kan man aldrig bli, man hittar alltid någon person som man vill veta mer om), ville jag ändå fortsätta att forska. Eftersom jag har en hel del emigranter i familjen, föll det sig naturligt att forska om personer födda i någon av Falköpings socknar och emigrerade.  Varför bara begränsa sig till sin egen släkts emigranter?

Nu försöker jag kartlägga de som var födda på Falbygden och gav sig ut i världen, samt deras familjer både i det gamla och nya landet. Har hittills fått ihop ca 49 000 individer i min databas Emigranter från Falbygden. Uppgifter som jag hämtar från kyrkböcker, databaser, CD/DVD, Internet, böcker och annat skrivet material. Jag får förfrågningar från svensk-amerikaner som jag hjälper att forska här i Sverige, vi byter information och på så sätt hjälper vi varandra.

Mer information om mitt arbete med Emigranter från Falbygden finns på webbplatsen www.emigrant.se.