

De flesta av oss har säkert en låda fylld av ärvda gamla vykort någonstans i vårt hem. En gång i tiden, när det inte fanns internet, skickades det vykort oftare än vad det gör i dagens samhälle.
Många av oss har skickat vykort till våra nära och kära när vi har varit på semester eller för att bara säga hej. Nuförtiden skickas det mest vykort kring jul, i form av julkort.
Ett vykort är traditionellt en tjockare rektangulär pappersbit avsedd att skickas utan kuvert, med ett bildmotiv på ena sidan och plats för meddelande och adress på andra. Till en början skickades vykort utan motiv och kallades brevkort.
Det äldsta kända vykortet är från 1840 och är handmålat av författaren Theodore Hook. I USA patenterad John P. Carlton vykortet och producerade det första kommersiella vykorten 1861. Det äldsta svenska vykortet skickades lokalt inom Kristinehamn den nionde december 1882.
Under 1800-talet blev vykort alltmer populärt bland samhällets alla klasser. Det var ett bekvämt, billigt och attraktivt sätt att kommunicera.
Med tiden började vykort att skildra bilder och blev ett populärt sätt att dela minnen och historier med andra. Perioden mellan sent 1800-tal och första världskriget är känt som vykortets guldålder. Men vad har allt det här med släktforskning att göra?
Vykort var ett användbart redskap att kommunicera när man befann sig lågt bort från sin släkt. Ett gammalt vykort kan avslöja en kärlekshistoria, uppdaga en modig gärning eller blotta annan information som kan berätta lite mer om våra förfäder. Så det är kanske dags att leta fram den där lådan med gamla ärvda vykort och ta sig en titt.
Äger du gamla vykort som tillhört äldre släktingar? Har du hittat nya uppgifter om din släkt genom dem? Låt oss veta i kommentarerna nedan, på Facebook, Google + och Twitter.
Vill du dela din släkthistoria? Skicka den till stories@myheritage.com och vinn ett av våra premiumabonnemang. Skriv ”vykort” i ämnesraden.
Källa: Wikipedia