Efternamn i Danmark
De senaste 300 åren har det funnits flera namnlagar i Danmark med syfte att både hålla koll på släktnamn och följa med i tiden gällande människors önskemål om nya namn.
Den 30 maj 1828 instiftades dopregleringen (dåbsforordning) som kan ses som den första namnlagen i Danmark. Blivande släktnamn skulle vara patronymikon eller smeknamn, något som var vanligt förekommande vid den tiden. Om man ville använda ett patronymikon la man helt enkelt till ändelsen –sen (son) till ett namn.
Lagen var extremt impopulär och många hade svårt att förstå avsikten med den. Detta ledde till stor förvirring under de följande åren. Många försökte till exempel kringgå lagen med hjälp av dubbla patronymikon. Poul Pedersens son döptes till Peder Pedersen Poulsen. Därför ändrades dopsregleringen (dåbsforordningen) den 4 mars 1857. Den nya lagen förtydligade och skärpte reglerna för användning av falska släktnamn.
Resultatet blev att över 80 % av befolkningen nu hade ett efternamn som slutade på ”sen”. Detta ledde i sin tur till en ny namnlag 1904. Denna lag var för första gången öppnas för namnbyte. Enligt lagen kunde man en gång i livet ändra sitt efternamn för en avgift på 4 danska kronor.
Det fanns flera möjligheter till att få ett nytt efternamn. Ett namn kunde beviljas om den sökande hade dokumentation på att namnet hade använts i stor utsträckning i släkten i flera generationer. Eller om den sökande hade fått tillstånd från alla samtida bärare av namnet.
Ett annat alternativ var att välja ett nytt namn som inte tidigare hade använts i landet. Det skapades en lista med flera tusen förslag till nya efternamn. Samtidigt gjordes en lista över skyddade namn som man inte kunde ansöka om att ändra till.
Detta gav upphov till en hel del nya namn uppkallade efter den plats man kom ifrån. Min familj kom från Halkjær, Thoustrup. Halkjær-namnet hade använts två generationer tillbaka och började därmed användas igen. Halkjær är en gård nära Hvide. Det finns flera platser i landet med det namnet. Det finns flera släkter med namnet Thoustrup som inte är släkt med varandra, eftersom det finns flera gårdar med det namnet.
Thoustrup var namnet på den gård där min farfars far hade bott i sin barndom. Trots att han hade flyttat från gården redan 1876, och byggt en ny gård som hette Møltoft, valde han Thoustrup som efternamn.
Sedan dess har namnlagen förnyats igen. År 1961 infördes möjligheten för kvinnor att behålla sitt efternamn som mellannamn vid giftermål. Och från 1982 kunde man välja om det var mannens eller kvinnas efternamn som man behöll vid giftermål.
2005 ändrades namnlagen avsevärt. För att läsa mer om lagen i sin senaste form, klicka här: http://www.themis.dk/searchinclude/Lovsamling/Navneloven.html
Detta inlägg är en översättning av en text skriven av den danske MyHeritageanvändaren Steen Roed Thoustrup. Har du släktkopplingar till Danmark? Skulle du vilja läsa mer om släktforskning i Danmark?
