Dödsstraffets historia i Sverige

Idag är det exakt 103 år sedan som dödsstraffets avskaffades i Sverige i fredstid. Den sista avrättningen genomfördes i den 23:e november 1910 i Sverige. Det var rånmördaren Alfred Ander som var dömd till döden, efter att ha slagit ihjäl kassörskan Victoria Hellsten på ett växlingskontor i Stockholm med ett järnbesman. Han avrättades med giljotin. Det var den första och den sista gången en giljotin användes i Sverige.

Den sista kvinnan som avrättades var Anna Månsdotter, även känd som ”Yngsjömörderskan”. Hon avrättades genom halshuggning den 7 augusti 1890 för mordet på sin svärdotter, Hanna Johansdotter. Dock går det inte så bra, bödeln hugger snett och enligt vittnen hugger han flera gånger. Man kan se på Anna Månsdotters dödmask som gjutis av huvudet direkt efter avrättningen att hon har ett snitt genom hakan och ut mot vänstra örat. Fallet fick stor uppmärksamhet och påverkade allmänhetens syn på dödsstraff.

Anna Månsdotter

Här är ett utdrag från Trelleborgs Allehanda den 8:e augusti 1889 som bevakade rättegången av hustrumordet i Yngsjö, hela artikeln finns att läsa i OldNews på MyHeritage.

Dödstraff för abort och otrohet

Under medeltiden och fram till 1800-talet var dödsstraff en vanlig påföljd för både mindre och mer allvarliga brott. I lagen, år 1734, fanns det hela 68 gärningar som var belagda med dödstraff! Avrättningsmetoderna varierade, mellan halshuggning, hängning och bränning på bål. På 1800-talet började humanistiska rörelser ifrågasätta dödsstraffets moral och effektivitet, vilket ledde till reformer som gradvis minskade dess användning. Ett viktigt steg bort från dödstraff var införandet av en lag 1864 som begränsade dödsstraffet till särskilt allvarliga brott, tidigare kunde man få dödsstraff för abort, otrohet och homosexualitet, dock tillämpades det sällan. Sverige tog nästa steg mot humanism genom att avskaffa dödsstraffet för mord i fredstid 1921. Debatterna kring dödsstraffet fortsatte och så sent som 1975 förbjuds dödstraff helt och hållet i svensk grundlag.

Detta ger oss en inblick hur det var att leva på våra förfäders tid. Det kan inte varit lätt!

Husförhörslängderna på MyHeritage berättar

Visste du att du i husförhörslängderna på MyHeritage kan se noteringar om någon av dina släktingar blivit dömda för brott? Oftast följde dessa noteringar med hela livet.

• Husförhörslängder: Dessa dokument, upprättades av kyrkan från 1600-talet och framåt, och i dem finns alla personer antecknade familjevis efter var de bodde. Hos MyHeritage kan du söka på en person och direkt få en länk till husförhörslängderna. Där kan du studera originalbilderna, och leta efter noteringar om eventuella brott bredvid dina släktingars namn. Uppgifter om att någon blivit dömd följde dem ofta hela livet.

När du söker på ett namn i MyHeritage får du en hänvisning till husförhörslängderna

• Domböcker: Om du upptäcker att någon blivit dömd kan du gå vidare till domböckerna. De finns att läsa i Riksarkivets läsesalar, och en mindre del finns digitalt på deras hemsida. I domböckerna kan man få reda på mer om enskilda personer – om man kan tyda de gamla handstilarna. Många händelser beskrivs i detalj, och man får en levande bild av vardagslivet i en viss församling och i samhället i stort.

Spännande med släktforskning

Det är spännande att släktforska, men man får också vara beredd på att hemska saker kan uppdagas. Är du nyfiken på husförhörslängderna? Hos MyHeritage kan du utforska din släkt – prova ett gratis abonnemang i två veckor.