Den svenska folkbokföringstraditionen är i fara

Dagens släktforskare kan enkelt hitta information om sina anor, tack vare kyrkböckerna. Det finns emellertid en risk att framtida släktforskare kommer att få det svårare att hitta sina anor, om regeringens planerade folkbokföringensreform går i lås.

Den 18 maj publicerade dagstidningen Svenska Dagbladet debattartikeln ”Ny folkbokföring raserar kulturarvet”.  Artikeln publicerades på Brännpunkt, Svenska Dagbladets debatt- och opinionssida av 22 professorer, akademiledamöter med flera.

Artikeln inleds med att förklara att det hela började för tolv år sedan, när en utredning från Finansadepartementet (SOU 2000:17) föreslog folkbokföring enbart på kommun och fastighet. Förslaget skapade mycket missnöje och sura miner. Förslaget skulle bland annat innebära att indelningen i församlingar/ socknar skulle komma att försvinna. Man är rädd att mycket information kommer att gå svunnen om man tar bort den traditionella församlingen/socken indelningen. –Mindre statistiska enheter kan alltid läggas samman till större, men aldrig tvärtom, menar skribenterna.

Så här står det fortsättningsvis i artikeln:

Ur diskussionen föddes, som det föreföll, bred enighet om att den traditionella indelningen i någon form måste behållas. Finansdepartementet fick i uppdrag att tillsätta en ny utredning, denna gång med ett brett uppbåd av experter från övriga berörda myndigheter, Folkbokföringsutredningen (SOU 2009:75). Utredningen föreslog införande av distrikt, som skulle följa församlingsindelningen 1999/2000. Förslaget applåderades av en i stort sett enig remissopinion. Men man andades ut för tidigt.

Finansdepartementet har nu bestämt sig för att gå tillbaka till den ursprungliga propositionen från år 2000.

I debattartikeln hävdar man att om den propositionen kommer att implementeras kommer statistisk kontinuitet att gå förlorad och därmed framtidens möjlighet till analys av samhällsutveckling.

Artikeln yrkar på att detta inte enbart är en förlust för släktforskare och hembyggsentusiaster. Utan även för andra instanser och intresseområden som medicin, ekonomi och samhällsvetenskap. Flera olika institutioner som Karolinska institutet, Posten, Statistiska centralbyrån (SCB) och flera andra myndigheter inom kulturområdet har även de engagerat sig i frågan.

Härtill kommer indelningens praktiska betydelse. Enligt utredningens enkät anser över hälften av tillfrågade myndigheter, företag och organisationer att deras verksamhet påverkas negativt om den försvinner.

Står det i artikeln.

Debattörerna menar att propositionen står i direkt strid med de grundläggande reglerna i Kulturminneslagen 1§ om nationell skyldighet att skydda och vårda vår kulturmiljö, och likaså 4§ om god ortnamnssed.

I Sverige började man att föra kyrkböcker i början av 1600-talet, kan man läsa på Skatteverkets hemsida. Kyrkböckerna fördes tidigare av pastorsämbetena och har i stor utsträckning tagits över av landsarkiven eller motsvarande arkiv. Sedan den första juli 1991 är Skatteverket anvarigt för folkbokföringen i Sverige. Arbetet med att föra över kyrkoböckerna till Skatteverket är dock ännu inte avslutat.

Kyrkoböcker kan därför fortfarande finnas kvar i vissa församlingar. En anledning till att ändra utförande av folkbokföring ska vara kostnader för Skatteverket. Folkbokföringen är den grundläggande registreringen av befolkningen i Sverige. I folkbokföringen registreras uppgifter om vilka som bor i Sverige och var de bor. För att besöka Klicka här för att besöka Skatteverkets hemsida.

Vad tycker du om detta? Vad tycker du om propositionen? Dela med dig i kommentarsfältet nedan eller på Facebook.