1800-talets skola

Eftersom husförhör funnits länge var det många vuxna som kunde läsa redan i början av 1800-talet. Man var tvungen att lära sig läsa antingen utantill eller innantill, men det var sämre med skrivkunskaperna. På de obligatoriska förhören kontrollerade prästen församlingsmedlemmarnas kunnighet i Lilla katekesen och gav betyg på varje person. Hos MyHeritage kan du själv läsa betygen i de gamla husförhörslängderna. Prova ett gratis abonnemang i två veckor!

18oo-talets skola dokument

I husförhörslängderna noterade prästen vilka församlingsbor som kunde läsa innantill och utantill. De skulle också kunna svara på frågor från Lilla katekesen – till exempel tio guds bud. Ibland hade de olika tecken som angav betygsgrad. De finns hos MyHeritage.

I 1800-talets skola ansvarade prästen för utbildningen

Varje präst hade det övergripande ansvaret för att utbilda församlingsmedlemmarna. Och varje husbonde hade till uppgift att lära ut kristendomskunskap till både sin familj och tjänstefolk. 

I början av 1800-talet fanns det sällan fasta skolor för barnen på landsbygden. Istället var det klockaren eller föräldrarna som undervisade barnen i hemmet. Det var också vanligt att en pensionerad knekt anställdes för att gå runt i gårdarna och undervisa. I vissa socknar utsåg prästen en skolmästare som kunde undervisa barnen under delar av året – till exempel från oktober till april. Det var främst utantilläsning barnen fick lära sig – skrivning och räkning förekom också, men ansågs inte lika viktigt. 

Folkskola för alla barn

Inte förrän 1842 blev det obligatoriskt med en 6-årig skola för alla barn. Då tillkom en folkskolestadga som slog fast att varje stadsförsamling och varje socken skulle ha minst en fast skola. På så sätt fick även barn från enklare för­hållanden möjlighet till grundläggande utbildning. Det innebar alltså att varje socken skulle inrätta minst ett skolhus och anställa utbildade lärare. Läraren skulle inte bara ha avlagt lärarexamen utan också vara gudfruktig. Skolan var obligatorisk för både pojkar och flickor. 

Bland Sveriges socknar fanns det i början av 1840-talet:

  • 720 socknar med minst en fast skola
  • 377 socknar med ambulerande lärare
  • 1 211 socknar helt utan skolundervisning

Föräldrar skeptiska

Många var emot den obligatoriska folkskolan eftersom den ledde till ökade skatter. Dessutom innebar skolan att barnen inte kunde användas som arbetskraft i lika stor utsträckning som tidigare. I sockenstämmoprotokoll kan man läsa att det var många föräldrar som inte ville skicka barnen till skolan eftersom de behövdes hemma på gården. En del mer välställda familjer var också skeptiska till den nya folkskolan och anställde hellre guvernanter till sina barn – eller skickade iväg dem till privatskolor.

Småkolan hade två klasser

I folkskolan förutsattes att barnen redan skulle ha lärt sig att läsa hemma. Eftersom det fungerade dåligt på många ställen inrättades 1858 en särskild småskola för klasserna 1 och 2 som en del av folkskolan. Eftersom det var både svårt och dyrt att få tag på behöriga lärare använde man i många småskolor istället unga flickor som lärarinnor. År 1878 separerades den 2-åriga småskolan från den 4-åriga folkskolan. För att förbättra undervisningen även i småskolan bestämdes då att skolorna bara skulle få bidrag om de anlitade utbildade lärarinnor. 

1800-talets skola - skolplancher

På 1890-talet kom skolplancherna. De var en viktig källa till kunskap och glädje i skolan eftersom man sällan hade böcker med färgbilder. Foto: Digitalt museum.

Läsning var viktigaste ämnet under 1800-talets skola

Barnen hade ofta lång skolväg och olika åldrar undervisades i samma skolsal.  Lärarinnorna hade sin bostad i skolan och fick stiga upp tidigt för att tända eld i skolsalens kamin. Det var vanligt att börja skoldagen med en morgonpsalm vid orgeln. Barnen satt i bänkar och skrev med krita på små griffeltavlor. För att stryka ut texten kunde en hartass användas. Ämnen som lästes var läsning, skrivning, räkning, kristendomskunskap, geografi, historia, naturvetenskap, gymnastik och sång. De större barnen hade också slöjd för det var viktigt att kunna sy och laga sina egna kläder och att kunna laga sina redskap och hus när man blev vuxen.

De hade raster och lunchpaus liksom dagens barn – med skillnaden att de hade med sig egna smörgåsar till lunch, om familjen hade råd. En skoldag varade ofta sex timmar, sedan var det dags för barnen att traska hem igen. 

Betyg finns sparade

Gudstron var central i undervisningen. Eleverna fick inte säga emot lärarna och talade endast när de blev tilltalade. När de fått en fråga reste de sig upp för att svara. De som inte uppförde sig bestraffades. Man fick lov att aga barn, och fröken kunde till exempel smälla barnen på fingrarna med linjal eller ställa dem i skamvrån.

Skolbarnen fick betyg i alla ämnen – även i välskrivning och uppförande. Genom att ge fröken ett fint äpple kunde man få bättre betyg. Kopior på betygen från 1800-talet finns ofta sparade i kommunernas arkiv.

I 1800-talets skola satt alla tysta

Flickor och pojkar satt tyst och stilla i bänkarna förr i tiden. Undervisningen handlade mycket om att lära sig saker utantill. Foto: Trelleborgs museum

Antalet flickskolor ökade

Till en början var det endast pojkar som kunde läsa vidare på läroverken efter folkskolan.  Många ansåg attkvinnor inte behövde någon teoretisk utbildning eftersom deras uppgift var att sköta hem och barn. Om de ändå vill ha utbildning skulle den handla om hur man blev en god husmor, maka och mor. I många borgerligahem uppmuntrades dock viss bildning hos kvinnor eftersom det skulle minska kunskapsgapet mellan makarna och därmed gynna sällskapslivet. Så småningom gavs kvinnor rätt till högre utbildning i samma ämnen som läroverkspojkarna. Under perioden 1865–85 startades flickskolor i nästan varje stad.

Släktforska med MyHeritage

Tittar man på skolans utveckling sedan 1800-talet är ändå mycket kvar. I stora drag bedrivs fortfarande undervisningen i klassrum med 25-30 barn och en lärare vid en stor tavla. Genom släktforskning kan man kartlägga vilka släktingar som flyttade till en stad för att läsa vidare. Vill du se i vilka socknar dina släktingar bodde och om de utbildade sig? Beställ en gratis provperiod här!