Här bosatte sig svenskarna i Amerika – emigrering

Det var i mitten av 1800-talet – emigrering till Amerika satte fart. Cirka 1,3 miljoner svenskar begav sig över Atlanten mellan åren 1845 och 1930, ungefär en fjärdedel av dåvarande Sveriges befolkning.
Har du utvandrare i släkten? Sök i MyHeritages register! 

En av de första svenskkolonierna som grundades i Amerika var Bishop Hill. Det var frikyrkoprofeten Erik Jansson som utvandrade 1846 och fick med sig över tusen svenskar för att bilda ett eget samhälle. Hans födelseort Biskopskulla i Uppland blev i översättning Bishop Hill. Många andra orter döptes också efter svenska namn – det finns Stockholm, Karlstad, Swedehome, Jenny Lind, Svea, Falun, Lindstrom, Jemtland, Thorsby, Calmar, Sveadal, Olsonville, Westmanland och många fler. 

Många platser i USA har kvar sina svenskklingande namn  

Emigrering – Svenska platsnamn

Det finns faktiskt över tusen ort- och platsnamn med svenskt ursprung. Vissa orter finns till och med på flera ställen – till exempel finns det nio Stockholm och fyra Falun. Alla dessa svenska namn påminner om den svenska invandringens historia. Man tog befintliga svenska ortsnamn, hittade på nya eller uppkallade platserna efter personer. Minnesota är den delstat som har flest svenska platsnamn – över tvåhundra. Det är kanske inte så konstigt med tanke på hur många svenskar som slog sig ner just där.

Vid folkräkningen 1900 uppgav ungefär 4,7 miljoner amerikaner att de hade svenskt påbrå. Från början var det framförallt fattiga barnfamiljer som emigrerade i hopp om en bättre framtid som farmare och nybyggare. Resorna över Atlanten med segelfartygen var besvärliga och kunde ta många månader. I slutet av 1800-talet när ångfartygen kom ökade antalet emigranter, och många av dem var ogifta män och kvinnor som sökte sig till storstäderna. Fartygen blev bekvämare och resans längd kortades ned till två veckor. Då var också den amerikanska järnvägen utbyggd så att det var lätt att resa vidare. 

Svenskarna sökte sig främst till övre Mellanvästern, och Minnesota blev den mest utpräglade svenskbygden. Där fick man hjälp av släktingar och bekanta från hemsocknen att komma igång. Karta: Emigrantforska – Steg för steg av Clemensson & Andersson   

Svenskarna hamnade i Mellanvästern

De största hamnarna i Amerika var New York, Philadelphia, Baltimore och Boston – och det upprättades passagerarlistor för passagerarna som kom. Från 1855 till 1890 fick de som anlände till New York passera Castle Garden. Mottagningsstationen Ellis Island öppnades 1892. MyHeritage har listor på svenskarna som anlände till de amerikanska hamnarna. 

En del emigranter blev kvar i New York, men de flesta fortsatte till andra platser. Innan järnvägen var utbyggd tog man sig vidare med flodbåtar, häst och vagn eller till fots. Runt 1890 när emigrationen var som störst tog många tåget till Chicago, en resa på 150 mil, och därefter ytterligare en tågresa på 50-100 mil för att komma till svenskbygderna i Mellanvästern. Här bosatte sig svenskarna till exempel i Illinois, Wisconsin, Iowa, Nebraska, North Dakota och Minnesota. En del reste också tåg över hela kontinenten, en resa på över 300 mil, till Washington, Oregon eller Kalifornien.

Efterhand åren gick förflyttade man sig allt längre och längre väster ut från New York. En del svenskar hamnade i Swede Hollow som var en kåkstad i Saint Paul, Minnesota. Här levde de i extrem misär i ett av de fattigaste slumområdena i hela USA. Medan andra svenskar blev jordbrukare, skogsarbetare eller gruvarbetare på västkusten. När de som var på väg upp mot vildmarkerna kring Minnesota passerade Chicago, var det många som ändrade sig och stannade där istället. Efter den stora branden 1871 behövde staden byggas upp igen, och här fanns många arbetstillfällen. Här byggdes till exempel världens första skyskrapor.

Hos MyHeritage finns passagerarlistor både  för de som reste ut från Sverige och som här personalen ombord. I passagerarlistorna finns uppgifter om var i USA resenärerna var på väg   

Populäraste städerna efter emigrering

Chicago växte rekordsnabbt till den näst största staden i hela USA med en miljon invånare, och var den stad som också hade allra flest svenskar. Vid sekelskiftet 1800/1900 bodde där ungefär 100 000 svenskar, fler än i hela Göteborg. Här fanns både svenska kyrkor, föreningar, restauranger, bagerier och butiker med svenska varor. Det fanns till och med ett helt kvarter där det enbart bodde svenskar, Andersonville. Det var ett område norr om staden där det fortfarande var tillåtet med träbyggnader.

Några andra städer med många svenskar var Jamestown, Moline, Saint Paul, Minneapolis, Duluth, Omaha, Seattle, Portland och San Fransisco. Svenskarna från samma hembygd höll ihop och hjälpte varandra att skaffa jobb och bostad. I industrierna kunde även okvalificerad arbetskraft som inte kunde språket få arbete. De flesta svenskar sökte sig till platser där det redan bodde andra svenskar. Både på landsbygden och i städerna bildades kolonier eller områden som var helt svenska. Ibland hade alla till och med utvandrat från samma plats i Sverige.

Vissa svenskar blev väldigt framgångsrika medan andra misslyckades totalt. Man räknar med att ungefär 20 procent av alla emigranterna återvände till Sverige – en del med pengar på fickan och andra lika fattiga som när de lämnade Sverige.
Med ett gratis prova-på-abonnemang hos MyHeritage kan du enkelt söka efter emigranter. Beställ här!