Husförhör – bästa källan för släktforskare

Husförhör och husförhörslängderna är grunden i svensk släktforskning. I dem kan du läsa namn och födelsedata på alla som bodde på samma ställe. Här kan man också se var någon som flyttar tar vägen.
Med ett gratis prova-på-abonnemang hos MyHeritage kommer du snabbt igång och hittar din släkt. Beställ här!

Kyrkans makt var stor förr i tiden. Prästen var ofta den person i församlingen som hade högst utbildning och han var aktad av alla. På söndagarna samlades hela byns invånare i kyrkan för högmässa och för att få höra de senaste nyheterna. I 1686 års kyrkolag bestämdes att prästen skulle undervisa församlingsborna i kristendomskunskap och också kontrollera hur mycket de lärt sig. Det finns dock bara undantagsvis husförhörslängder sparade från så långt tillbaka som 1600-talet. 

1726 kom en ny lag som sa att förhören kunde hållas i hemmen istället för i kyrkan. Och 1765 blev det straffbart att utebli från förhören. 

Prästens uppgift var att ansvara för kyrkböckerna och lära ut kristendom till byborna.  Så här kunde det se ut på ett husförhör. Foto: Malmö museer.

Husförhör en gång om året

Prästen besökte sina församlingsbor en gång om året. Man träffades hemma hos någon som hade gott om plats, och så bjöds grannarna in. Prästen bedömde deras kristendomskunskap och läskunnighet. Det var en allvarlig tillställning där deltagarna var nervösa inför prästens frågor. Men det bjöds också på god mat och efteråt kunde alla slappna av och umgås. Det var en plikt att gå på husförhör och den som inte gick dit blev straffad.

Prästen ställde frågor om den bibliska historien. Alla minns väl husförhöret hos familjen Svensson i Katthult? Det var då stackars Lina svarade att de första människorna hette Tor och Freja, och att mannen skapade kvinnan av ett rivjärn. Prästen fick lov att notera sämsta betyg på henne.

I husförhörslängden skrev prästen in vilka som var närvarande och betygsatte deras kunskaper. Han noterade också vilka barn som fötts och vilka personer som dött under året. Prästen skulle även hålla reda på vilka som gift sig och vilka som flyttat.

1. Det är enkelt att söka i MyHeritage register. Fyll i namn, födelseår och namnet på församlingen där personen är född – och tryck på ”Sök”.

2. I träfflistan väljer du vilken bok och vilket år du vill öppna. Du hamnar då direkt på rätt sida i husförhörslängden. I de olika kolumnerna finns plats för namn, födelsedata, adress, flyttningar, kunskapsbetyg med mera.

3. Backstugusittaren Magnus Johansson Tapper har fått en varning för att han och hustrun Martha vanvårdat sina tre barn. Dessutom har prästen noterat att han tillverkar spinnrockar och är begiven i starka drycker.

Husförhör – en husförhörslängd per socken

I husförhörslängden ser du hela familjen samlad med allas födelsedatum och födelseförsamling – fadern först, sedan modern och barnen i kronologisk ordning. Tid och plats för viktiga händelser är noterade – som födsel, dop, giftermål, flytt och död. Under rubriken ”Frejd och särskilda anteckningar” kan man hitta noteringar av alla de slag. Ofta handlar det om militärtjänstgöring, nattvard eller oäkta barn. Men man kan också hitta information om brott, sjukdomar eller till exempel namnet på en okänd fader.

Fanns det pigor, drängar, far- och morföräldrar eller andra som bodde på samma ställe ser du namnen på dem också. Böckerna är uppdelade efter byarna, och boställena har skrivits in geografiskt eller i bokstavsordning. Med MyHeritages sökregister kommer du direkt till rätt sida, och slipper bläddra och leta i husförhörslängderna.

Varje församling har sina egna husförhörslängder. Vissa präster hade fin handstil, medan andras är betydligt mer svårlästa. De kan också vara mer eller mindre kortfattade. Fyra år är ett vanligt omfång för en husförhörslängd – men ibland innehåller en bok ett år och i andra fall har man tryckt ihop tio år i samma bok. Det är enklare att forska i de mindre församlingarna eftersom de bara innehåller några få byar. Svårast är i Stockholm, Göteborg, Malmö och de andra större städerna – där ska man helst ha exakt adress och namn på kvarteret för att hitta rätt.

Husförhörslängder ersattes av församlingsböcker

Om ett namn är struket betyder det att personen antingen avlidit eller flyttat. Information anges till höger om namnet. Runt 1895 upphörde husförhören på de flesta platser i landet. Man införde då istället församlingsböcker, som innehåller liknande uppgifter men utan katekesbetyg och nattvardsanteckningar. Dessa böcker fördes av kyrkan fram till 1991. 

Du kan även se dessa böcker hos MyHeritage, med en sekretessgräns på 70 år. 

Vill du läsa vad det står om dina släktingar i husförhörslängderna? MyHeritage bjuder på ett gratis 14-dagars-abonnemang. Beställ direkt här!