10 tips på hur man intervjuar släktingar

Våra släktingars minnen, och de fotografier och dokument de innehar, erbjuder en källa till ovärderlig släkthistorisk information. Överväg att intervjua äldre släktingar först eftersom de ofta vet mer om tidigare generationer. Om inte deras kunskap är väldokumenterad innan de dör eller deras minne bleknar, kan den gå förlorad för alltid. Släktingen du intervjuar kan vara den enda personen som vet från vilket land och stad dina invandrade förfäder kom, dessutom om ditt släktnamn tidigare har stavats annorlunda, är det mest troligt att dina äldre släktingar känner till det ursprungliga namnet.

Här är några tips som jag hoppas du finner användbara när du planerar att intervjua en släkting:

1. Förbered dig. Se till att veta vad du vill få ut av intervjun. Vilken typ av information är du ute efter? Om vilken släktgren? Ta med dig en kamera. Det kan hända att du vill ta ett kort på din släkting, men kanske även ta ett kort på dokument eller artefakter som visas upp under intervjun.

2. Skapa en lista med frågor eller ämnen som du vill ta upp. De exakta frågorna kommer se lite olika ut beroende på hur väl du känner släktingen och deras släktgren. Försök att ordna frågorna så att de börjar med släktingens närmsta familj och fråga sedan mer om avlägsna släktingar. Börja med frågor om deras barn, syskon och föräldrar. Försök sedan att rangordna frågorna så att de går bakåt i tiden. Glöm inte att inkludera frågor om andra släktingar; som mostrar, farbröder och kusiner.

3. Bestäm hur du ska sammanställa intervjun. Kommer du att föra anteckningar? Kan du använda en diktafon eller en videoinspelare, eller kommer släktingen att uppfatta det som alltför påträngande?

4. Boka mötet i förväg. Boka en tid och plats som passar för din släkting. Låt det ta tid – det tar alltid längre tid än vad man tror! Fråga om de har släktbilder, certifikat eller andra objekt som de skulle kunna ta med sig till intervjutillfället.

5. Börja med ett släktfotografi. Om släktingen har med sig fotografier, börja intervjun med att diskutera dessa. Annars börja med ett fotografi som du har tagit med dig. Försök att använda fotografier där en eller flera personer som släktingen känner finns med. Gruppbilder av olika slag kan vara en god idé.

6. Ställ öppna frågor. Se till att ställa frågor som “Kan du inte berätta lite om moster…” eller ”vad kommer du ihåg om din mormor?”. Glöm inte att fråga om de har några intressanta släktberättelser att dela med sig av. Senare i intervjun kan du använda “stängda” frågor för att få fram specifika svar. ”Var är din farmor begraven?” är ett exempel på en stängd fråga.

7. Skapa en del av släktträdet tillsammans. Det är bra om du har möjlighet att ta med dig den del av släktträdet som din släkting finns med i. När nya personer nämns under samtalet, kan du direkt lägga till deras namn och personuppgifter i trädet. På så sätt kan din släkting se trädet växa och det blir enklare för er både att se vem som är släkt med vem. Erbjud dig att skicka dem en snygg kopia av släktträdet när du har lagt till all den nya information som du har samlat ihop. Att använd en programvara, som Family Tree Builder, gör det mycket enklare att uppdatera släktträdet och skriva ut det på nytt.

8. Styr intervjun. Du borde försiktigt styra intervjuns riktning, men du behöver inte strikt hålla dig till de ämnen och frågor som du har förberett, förutom om det finns en risk att du missar några släkthistoriska pärlor. Om du känner av att din släkting är obekväm med att prata om ett visst ämne eller person, gå då snabbt vidare till ett annat ämne. Du kan alltid gå tillbaka till ämnet vid ett senare tillfälle. Att fortsätta driva ett ämne som de inte riktigt vill prata om kommer leda till, i bästa fall, att lite användbar information delges, och i värsta fall kan det leda till att intervjun avslutar på ett pinsamt och abrupt sätt. Se till att det blir en trevlig upplevelse för både den person som du intervjuar och dig själv.

9. Visa din uppskattning. Det är en god idé att ge bort något som ett tecken för att du uppskattar att din släkting tog sig tiden att sätta sig ner och prata. En kopia av ett släktfotografi eller en utskrift av släktträdet är två förslag. Se även till att lämna dina kontaktuppgifter i slutet av mötet, i fall din släkting kommer på något som han eller hon glömde att berätta.

10. Efterarbete. Direkt efter intervjun, se till att du har märkt alla dina anteckningar med namn på personerna som närvarande vid intervjun, tillsammans med uppgifter om datum, tid och plats. Om du har ljud- eller videoband, se till att transkribera. Om du har handskriva anteckningar, överlägg att renskriva. Extrahera därefter den viktigaste information och lägg till den till ditt släktträd och se till att lämplig källa finns med. Det är vanligt att denna process generera nya idéer om hur du bör ta dig vidare med din forskning, så se till att göra en lista på vad du ska göra här näst. Identifiera eventuella företeelser som måste förtydligas, kanske med ett uppföljningssamtal.

Överväga att skicka din släkting den uppdaterade versionen av släktträdet inklusive information som de lämnat under intervjun. Och, slutligen, glöm inte att skicka en tackhälsning, som kan leda till en inbjudan till ett uppföljande möte, så att du kan ställa alla de frågor som du inte hade chans till att göra vid det första tillfället.

Jag önskar dig lycka till med dina intervjuer och hoppas att de kan öppna dörren till intressanta släktberättelser och information.

Om du har andra bra tips som du har använt dig av när du har intervjuat släktingar, får du mer än gärna lämna dem nedan i kommentarsfältet. Eller på Facebook, Twitter eller Google+.