Lär dig tyda gammal text

Av Daphna

april 17, 2022

När du släktforskar med MyHeritage får du hänvisningar till dokument från kyrkböckerna som har med dina släktingar att göra. Alla livets stora händelser har nedtecknats och finns sparade – födsel, konfirmation, vigsel, husförhör, flytt och död.

Vill du läsa om dina släktingar? Prova ett gratis abonnemang i två veckor!

Lägger du upp ditt släktträd hos MyHeritage kan du få förslag på historiska poster som hör till dina släktingar.

Bara att öppna bilden från husförhörslängden och granska så att det är rätt person!

Som nybörjare i släktforskning kommer man en bra bit genom att söka i register och läsa avskrifter, men snart vill man även läsa notiserna i de gamla originalhandlingarna. Att tyda gammal text är en av släktforskarnas största utmaningar. Prästerna och deras medarbetares handstilar varierar mycket – vissa präntade mycket tydligt, medan andra skrev så det knappt gick att läsa. Ibland kan man se hur någon skrev slarvigare och mer svårläst ju äldre personen blev.

All gammal text och skrivstil ser inte likadant ut och utseendet på bokstäverna har förändrats från 1600-talet fram till 1900-talet. Stilarna har inte ändrats tvärt, utan det är en flytande övergång genom seklerna. Men ju längre bak i tiden man kommer desto svårare är det ofta att tyda texten. Dessutom stavade man annorlunda förr, och använde olika krumelurer över bokstäverna som vi inte är vana vid.

Har man tur har prästen skrivit så här vackert i dopboken.

År 1906 infördes en förenklad stavning i Sverige, men innan dess skrev man qwinna, julij, öfwer, hwilka, gaf, wigda, dödt och så vidare. För att förstå vad det står måste man lära sig läsa de gamla handstilarna. Hos MyHeritage är texterna fotograferade i färg och inte i svartvitt vilket ger mycket bättre läsbarhet. Med färgbilder ser man alla nyanser, och kan urskilja varje linje utan att de klumpar ihop sig till svarta fläckar på sidorna.

Handstilen med gammal text som finns i dokument från 1600- och 1700-talet kommer från den tyska skrivstilen och kallas nygotisk stil. Den kom till Sverige redan på 1500-talet och kan se kryptisk ut med många krumelurer, slängar och öglor. Då skiljde man inte alltid på stor och liten bokstav heller – och stavningsregler kom inte förrän på 1820-talet. Att läsa text från 1600- och 1700-talen är krävande, så börja hellre med 1800-talet.

I slutet av 1800-talet är stilen och bokstäverna nästan samma som vi har idag. Men de som inte lärt sig skrivstil i skolan kan ändå tycka att det är svårläst.

När skolundervisning blev obligatoriskt 1882 infördes en modernare skrivstil. Kyrkböckerna är bundna till en viss mall så man vet vad man kan förvänta sig att det står. Det är betydligt svårare att läsa ett brev eller annan löpande text där man inte får några ledtrådar till vad det handlar om. Kan du nästan inte tyda något alls i gammal text, så börja med att leta efter bekanta namn på personer eller platser.

Ju fler notiser du läser desto mer lär du känna innehållet, och ser att vissa ord kommer igen. Har du svårt att läsa en viss notis i kyrkböckerna så bläddra framåt och bakåt för att hitta en tydligare text, då ser du vad de brukar innehålla – och i vilken ordning namnen kommer.

I födelse- och dopböckerna ströks oftast dopnamnet under, eller stod i en egen spalt, och det var en viss ordning på den övriga texten för att det skulle vara enklare att hitta.

Om man tittar på hur olika dopnotiser skrevs i en viss församling vid en viss tid ser man snart att de är uppställda på samma sätt. Födelsedatum och barnets namn till vänster, föräldrarnas namn först, barnets namn understruket, faddrarnas namn sist och dopdatum till höger.

Notiserna i kyrkböckerna har ett begränsat ordförråd som man lär sig efterhand. Här är några vanliga ord och förkortningar man ofta stöter på:

Att försöka tyda gammal text är som att lägga pussel, det kräver tålamod och mycket tid. Men om du övar blir det lättare efterhand, och snart kommer du att behärska konsten att läsa äldre handstilar – eller åtminstone bli mycket bättre på det. Vi avslutar med att bjuda på en tabell över hur stora och små bokstäver såg ut från 1600-talet fram till 1900-talet.