10 tips när du söker en okänd fader

Det har fötts barn utom äktenskapet i alla tider. Nästan alla som släktforskar stöter därför förr eller senare på en ”fader okänd” i kyrkböckerna. Vet man inte faderns namn blir det svårt att komma vidare på den grenen. Men ge inte upp – genom att lägga ihop pusselbitar kan du kanske lösa gåtan. Börja med ett gratis prova-på-abonnemang hos MyHeritage!

Det var en stor skam för en kvinna att få barn som ogift, och det medförde konsekvenser både ekonomiskt och socialt. Prästen brukade notera oäkta, oä eller uä vid barnets namn i dopboken för att markera att barnet var oäkta – alltså fött utom äktenskapet. Sedan följer det med i husförhörslängderna ända tills barnet blir vuxet. 

Hos MyHeritage kommer du direkt till rätt sida i husförhörslängderna när du söker efter en person. De vanligaste kyrkböckerna och domböckerna finns digitaliserade hos Riksarkivet.  När de gäller de lite mer ovanliga arkiven kan du behöva besöka aktuellt riksarkiv, stadsarkiv eller kommunarkiv. Här får du våra 10 bästa tips!

I dopboken noterades om ett barn var oäkta, alltså fött utom äktenskapet.

1. Dopböcker

Finns fadern inte på rätt rad kan prästen ha gjort en notering i närheten. Finns hans namn inte i dopboken så fundera vidare: 

• Vilket namn fick barnet? Det var vanligt att även oäkta barn uppkallades efter sina fäder. Det gällde även döttrarna – hette fadern Edvin Gustav kunde dottern få namnet Edvina Gustava. 
• Vilka var dopvittnen? Titta närmare på dessa personer. Det är inte omöjligt att faderns mor eller syster är upptagna som dopvittnen. 

• 

  Hos MyHeritage kan du enkelt söka efter en person i husförhörslängderna, och även se originalbilden.

 2. Husförhörslängder

Faderns namn kan finnas nära barnets namn – läs i alla kolumner. 

• Följ barnet framåt i tiden i husförhörslängderna. Fadern kan dyka upp senare och erkänna barnet. 
• Titta på männen som bor runt omkring – särskilt husbonden och andra som tjänstgjorde i närheten.
• Följ modern och se om hon gifter sig längre fram. Är det då med den rätta fadern blir barnet äkta, annars står det att det är hustruns tidigare oäkta barn. 

3. Konfirmationslängder 

Förr fick barn sitt efternamn vid konfirmationen. De fick då faderns namn med -son eller -dotter efter – annars från sin moder, styvfar eller morfar. Det fanns inget namnskydd, utan modern eller barnet valde själv namnet. Även namnet på en okänd fader kan ha noterats i samband med konfirmationen, bredvid konfirmandens namn. Konfirmationslängderna finns bland kyrkböckerna – antingen som egen bok eller sist i husförhörslängderna.

 4. Absolutionslängder 

Från 1741 fick båda föräldrarna en tillsägelse av prästen om de inte var gifta med varandra, och sedan Guds förlåtelse i vittnens närvaro – en absolution. Trots att denna ceremoni avskaffades 1855 levde den kvar längre. I husförhörslängden finns en anteckning när någon blivit absolverad. Absolutioner finns som egna böcker, eller i dopböckerna. Förutom den skyldiges namn och uppgift om med vem brottet skett innehåller de en hänvisning till domboken. 

Ända fram till 1864 var det olagligt att få barn utan att vara gift. Både män och kvinnor skulle stämmas inför tinget, och viktig information kan finnas sparad i arkiven.

 5. Domböcker

Från 1734 till 1864 var utomäktenskapliga förbindelser förbjudna enligt lag. Mannen fick böta dubbelt så mycket som kvinnan. Ibland blev det en överenskommelse utan rättegång, och om fadern inte dök upp kunde målet tas upp i flera ting efter varandra innan det var avgjort. Av domböckernas sedlighetsmål ser man att domstolen många gånger lyckades fastställa faderskapet. Domböckerna finns hos Riksarkivet.

 6. Kyrkliga räkenskaper 

När en kvinna eller man dömdes till böter efter att ha haft en utomäktenskaplig förbindelse fick kyrkan en del av betalningen. Därför togs böterna upp som en inkomst i kyrkornas räkenskaper. Där finns ofta även namnen på de som fick böta. Om mannen var gift eller saknade pengar kunde han bli dömd till fängelse eller straffarbete, och finns då inte med här.

Besöker du ett arkiv kan du titta på böcker, bilagor och handlingar i original.

 7. Namnsedlar

1778-1917 hade föräldrar rätt att anteckna sig som okända i dopboken – syftet var att minska antalet barnamord. Från 1856 kunde okända föräldrars namn lämnas till prästen för att sparas till framtiden. På Riksarkivet och i vissa stadsarkiv finns namnsedlar i slutna kuvert med information om ett oäkta barns föräldrar, som bilagor till dopböckerna. Upprättades främst i samband med fosterhemsplaceringar där även modern var okänd.

 8. Barnavårdsmannaakter

Noteringen ”bn” intill ett oäkta barn betyder att barnavårdsnämnden var inblandad. Mellan 1918 och 1973 var det kommunernas skyldighet att upprätta barnavårdsmannaakter för alla nyfödda barn med föräldrar som inte var gifta med varandra. Där kan faderns namn finnas. Dessa uppgifter återfinns i barnavårdsnämndens akter i den aktuella kommunens arkiv. 

Har det sparats ett foto på en okänd man? Kläderna ger en signal om vilket årtionde bilden är tagen. Kanske en okänd fader? Foto: Auctionet

9. Fotografier

Ett oäkta barn eller modern kan ha sparat ett foto på fadern. Leta efter en bild på en okänd man i rätt ålder! Finns det påtagliga likheter med barnet eller senare släktingar? Finns det inget namn antecknat om vem fotot föreställer kan fotografens adress ge viss vägledning. En del föreningar, kommuner och andra har lagt ut ateljéfoton på nätet – ibland med personnamn. På olika släktforum på internet kan man efterlysa information om okända personer på bild.

 10. DNA-test

DNA har revolutionerat släktforskningen och över fyrtio miljoner människor världen över har testat sig. Med hjälp av listan på personer du är släkt med, tur och kunskap kan det gå att ringa in en okänd fader. Har du en möjlig fader till ett oäkta barn kan man med nu levande släktingars hjälp fastslå eventuellt släktskap med hjälp av DNA-test. Beställ ett DNA-test från MyHeritage här!