Adopterade syskon i Sverige finner varandra genom MyHeritage DNA-test
Detta är en berättelse om ett mirakel. Ett mirakel som har kunnat ske med vår nutids utvecklade teknologi.
Henrik och Maria, 38 och 37, är båda födda i Sydkorea och sattes som spädbarn in i två olika barnhem varifrån de sen, som småbarn, blev adopterade av två olika svenska familjer. De har aldrig någonsin träffats eller vetat om varandras existens.
För ungefär ett år sedan bestämde sig Maria för att ta ett DNA-test och en period efter det tar Henrik också ett DNA-test, båda från MyHeritage.
En dag ser Henrik plötsligt att han har en DNA-matchning där det står: Maria Johansson – Syster.
Här beskriver de båda med egna ord vad som hände och hur det känns att mitt i livet få en fantastisk och magisk gåva – ett helsyskon!
Henrik:
Henrik som barn och som vuxen
Jag har just precis upplevt och upptäckt något helt fantastiskt!!
Det hände 06:25 idag! Eller rättare sagt hände det för precis fyra veckor sedan, den 15 februari vid 12-tiden. Så jag har gått i ett lyckorus ända sedan dess, men kanske inte har förstått det helt och hållet fram tills nu. Handen på hjärtat har jag säkerligen i och för sig inte fattat det riktigt än heller.
Så vad har hänt?
Ja, hur ska jag börja… Jo, som de flesta adopterade tror jag det finns en latent nyfikenhet kring sitt biologiska ursprung. För vissa är intresset svalt, för andra lite starkare, och för vissa kan nyfikenheten och längtan efter sina rötter påverka oerhört mycket. Vi är tack och lov alla olika, med olika behov av att hitta våra rötter, behov som delvis grundar sig i vilka sociala sammanhang vi har navigerat vår kropp och själ i.
Jag har tidigare gjort ett seriöst försök att hitta någon biologisk livsform som kan bindas ihop med mina egna kromosomer. Jag har grävt så djupt jag kunnat i mina adoptionspapper vilket har resulterat i att jag ringt och mailat alltifrån svenska och koreanska myndigheter, varit i kontakt med adoptionscentrum i Sverige, Social Welfare Society i Syd-Korea, haft kontakt med koreanska TV-bolag om att vara med i livesändning och berätta min story, skickat in ansökan till olika TV-program. Resultatet? 0% framgång. Detta var väl cirka 4 år sedan. Visst var jag lite besviken med det resultatet. Men livet går vidare, barnen växer, vi flyttar, Min fru Amelie och jag byter jobb, livet är stundom på max, så tankar på ens ursprung prioriteras omedvetet ner. Går in i ett latent läge igen.
Av en ren slump såg jag kring Lucia en reklamkampanj från MyHeritage på DNA-kit och detta väckte min nyfikenhet igen. Jag tänkte, att det kan vara roligt och coolt att göra ett DNA-test! Kanske kunde jag få någon DNA-matchning med en avlägsen släkting i USA?! DNA-kitet kom strax innan jul och jag topsade insidan av kinderna med pedantisk nogrannhet och returnerade provet tillbaka till labbet i USA.
Dagarna gick, ett nytt år annalkade och tog vid. Jag kikade i MyHeritage-appen lite då och då för att kolla statusen på DNA-testerna.
Januari blev februari och Amelie och jag tog en lyxlunch på IKEA i Valbo på en helt till synes vanlig vardag. Jag minns att jag sa till Amelie ”Jo du, du kanske vill se hur det ser ut i MyHeritage-appen? Jag kan ju följa hela labb-processen där.”
Jag räckte över luren och Amelie bläddrar runt lite i appen. Efter en kort stund utbrister hon ”Men här står det att du har en syster! Maria Johansson, Sverige, i 30-års åldern!”
Va!?! Blir min respons.
Ja, kolla! Säger Amelie och räcker över telefonen.
En märklig känsla rusar igenom kroppen, jag blir stel men känner att inombords är det som en vilande vulkan som plötsligt vill sträcka lite på sig och som snart övergår i ett känslomässigt utbrott!
Med något darrande händer tittar jag på resultatet, på bilden, på personen som MyHeritage har sagt är min syster. Tittar upp på Amelie som uppenbarligen kommit längre i sin tankeverksamhet än jag själv och säger något i stil med att ”Detta är ju helt fantastiskt Henrik!!”.
Jag fattar inte riktigt vad som precis hänt men skickar ett meddelande via MyHeritage-appen till den där Maria. Jag får snabbt ett svar där hon skriver att: ”Wow blev chockad! Är i lite chocktillstånd. Vet inte vad jag ska skriva. Hjärtat bankar på och jag ska snart hämta mina små pojkar på förskolan.”
Från den dagen har vi haft daglig kontakt och haft flera videosamtal. För att verkligen vara säker på resultatet så beslutade vi att göra ytterligare ett DNA-test. Denna gång från pappatest.se
Resultatet från detta test fick vi idag kl 06:25:
”Som du ser av resultatet är det mycket sannolikt att de testade personerna MARIA JOHANSSON och HENRIK ERNGREN OTHÉN är helsyskon. Sannolikheten för helsyskonskap är 99,999999999998 %. Det är över 89 biljoner gånger mer sannolikt att de testade personerna är helsyskon än att de inte alls är släkt.”
Det är helt otroligt det här och nu har vi bokat träff i Stockholm 24-25 mars!
Så till min familj, släkt, vänner och kollegor vill jag härmed be er alla att välkomna Maria Johansson in i familjen, släkten och vänskapskrets!!!
❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤
Maria:
Maria med sin familj
Idag är en mycket speciell dag för mig, en fantastisk livshändelse som jag vill dela. Helt plötsligt är jag inte längre ensam med mitt koreanska biologiska arv, jag har fått en helbror, Henrik Erngren Othén som bor i Sverige.
Jag var 2 år när jag blev adopterad till Sverige från Syd-Korea. Det är på äldre dagar jag velat ta reda på mer om mitt ursprung. Jag har varit i Syd-Korea, en kort resa, i hopp om att få hjälp med mina adoptionsdokument. Tyvärr gav det inga resultat.
Tiden gick och en dag av en slump, när jag åkte tåg, träffade jag en engelsktalande kvinna. Vi började prata, hon var nyfiken på mitt ursprung. Hon tipsade mig om att göra ett DNA-test för att hitta släktingar. Jag var skeptisk ett bra tag men efter några månader kändes det som att det var mitt enda hopp. I början av 2017 skickade jag in ett MyHeritage DNA-test och var förväntansfull, kanske man hittar någon avlägsen släkting.
Ett år går och jag börjar acceptera min ensamhet. Men plötsligt, i februari, i år, blev jag kontaktad av någon som påstår sig vara min bror. Jag var ensam hemma och var på väg att hämta barnen på förskolan. Just i det ögonblicket blev jag helt frusen, kände mina hjärtslag, förstod ingenting, trodde absolut inte på det. Jag och min så kallade bror blev väldigt upprymda och ville genast få kontakt med varandra.
Ett tvivel har funnits så ett konfirmerande DNA-test har gjorts, och idag kan vi verkligen kalla varandra syster och bror utan tvivel. Testet visade att vi är helsyskon till 99,999999999998 %. ”Det är över 89 biljoner gånger mer sannolikt att de testade personerna är helsyskon än att de inte alls är släkt”.
Jag ser fram emot denna nya fantastiska livsresa med dig Henrik, vi har många år att ta igen. Vi har redan knutit fin kontakt med varandra och det är jag så tacksam över.
Tack engelsktalande kvinna, synd att jag inte vet vem du är, du hade nog blivit rörd över hur du har hjälpt mig att hitta min bror.
TACK!!! Henrik för att du gjorde DNA-testet ❤️
Jag har kontakt med både Henrik och Maria, två underbara människor som nu börjar en livsresa tillsammans. Det är en överväldigande känsla att ha hjälpt två syskon att finna varandra. Vi på MyHeritage gläds med dem, vi blir berörda och vi följer dem på deras färd.
