Den svenska matens historia

De första människorna i Skandinavien vandrade in söderifrån efter istidens slut för 11 000 år sedan. Förmodligen följde de efter vildrenar som betade på tundran längs iskanten. Så börjar vi förstå hur matens historia utvecklar sig. De jagade vilda djur, fångade fisk och samlade växter och rötter. DNA-forskning visar att de snart fick sällskap av ytterligare en invandringsvåg från nuvarande Ryssland som var älgjägare och hade jaktredskap med sig.
Är du nyfiken på ditt eget ursprung? Beställ ett DNA-test hos MyHeritage!

Matens historia går hand i hand med människans historia. På stenåldern åt man både kött, grönsaker, bär och nötter. Foto: Auctionet

Renkött och ägg på stenåldern – matens historia

Under flera tusen år av den äldre stenåldern levde människorna här som jägare och följde djuren. Det var inte förrän de blev bofasta de kunde började odla och föda upp djur. DNA-resultaten tyder på att det var bönder från nuvarande Turkiet och Mellanöstern som för 6 000 år sedan tog med sig kunskapen om jordbruk hit. De förde med sig både tamdjur och grödor. 

Stenåldersmänniskorna lärde sig tillverka både fiskeredskap, yxor, spjut och plogar. Man kunde också samla in vildhonung och bränna keramikskålar att äta ur. Kosten var nyttigt och varierad – både kött, fisk, ägg, frukt, grönsaker, bär, bönor och nötter stod på menyn. Under yngre stenåldern fortsatte många med jakt och fiske – särskilt de som bodde i norra Sverige.

Kornbröd och kryddor på medeltiden

Medeltiden var en period med återkommande missväxt och svält – och det var stora skillnader mellan fattiga och rika. Förutom säd odlades rotfrukter, ärter, lök och bönor. I skogen fanns bär och frukt. Man höll boskap – grytor på får, höns eller gris var festmat. Man åt även kött från fisk och säl. Det kött som blev över kunde torkas, saltas eller gravas. 

Kryddor som svartpeppar, kanel, kummin och ingefära importerades, men det var inget vanligt folk fick smaka. Då vi dyker in djupare i matens historia ser vi att bröd åts till alla måltider, och i svåra tider blandades bark och ärtor i degen. Spisbröd torkades och hängdes upp på en stång. Ordet smörgås är känt sedan 1500-talet, även om man till en början bara menades själva smörklicken som breddes ut på brödet. Av mjölet gjordes även gröt och välling.

När Johan III bjöd på påskmiddag 1586 serverades fiskpastejer med ägg, citronlax, hackad gädda och rismos med valnötter. Foto: Kalmar slott

Matens historia – potatis och kaffe på 1600-talet

De rika på 1500- och 1600-talet åt jättemycket. Vid fest fanns det inga gränser för hur mycket som serverades. Soppa på kalvbuljong och maskros, sprängd gås, lammstek med muskot, sylta på inkokt ål, gädda i smör, glaserade kålrötter, rådjurssadel, viltpastej med körsbärsmos, pocherad lax i vin med pepparrotssås och kräftor – och till dessert honungsäpplen med hasselnötter och hallonmos.

Allt kryddades rejält. Förutom färska örter användes saffran, nejlikor, ingefära, peppar med mera. Serveringsfaten var fantasifulla – vad sägs om hönspastejer med levande fåglar som flög ut när man skar första biten? Allt för att gästerna skulle häpna.

I stugorna serverades salt sill, bröd, välling och gröt – ibland lingon, grönkål och kålrötter. Till fest kunde det vankas köttsoppa. Det var svårt att odla i det karga markerna och man var hänvisad till den enahanda mat själv kunde framställa.

Gröt, bröd och salt sill stod på bordet i allmogehemmen. Målning av Jozef Israëls

Glass och kåldolmar på 1700-talet

All mat var extremt salt. Nya maträtter hämtades hem till Sverige – Karl XII tog med sig kåldolmar från Turkiet. På de större gårdarna serverades feta skinkor, oxbringa, fårbog, gädda och smörfräst kyckling. I trädgårdslanden odlades morötter, rovor, ärtor, kål, jordärtskockor, sparris och persilja. Till efterrätt kunde det bli körsbärskaka med chokladglass och kanel. Rätterna var inte lika pompösa längre, och nya franska namn som kotlett, glace och crème introducerades. Det blev populärt att ha picknick med korgar fyllda av vin, frukt och bröd.

I Cajsa Wargs kokbok ses nya råvaror som potatis, tomater, vanilj och cacao. Men allmogen fick hålla till godo med sill, ägg, kål, rovor, bröd och gröt. På sommaren kunde man äta vilda bär och färska grönsaker. Det var bara vid jul och fest man åt kött och korv. All mat lagades över öppen eld.

Socker och vetebröd på 1800-talet

Överklassen sköt älg, hjort, rådjur och kaniner. Fisk var betydligt vanligare än idag – sillen saltades och gädda, lax och torsk kunde torkas eller rökas. Gröt, mjölk, soppa, potatis och bröd var basfödan i både gård och stuga. Fläsk och kött var sällsynt. När en ko eller gris slaktades till jul togs precis allt omhand och man gjorde hackat kött, fläsk, skinka, sylta, korvar och pastejer. När järnspisen kom kunde man ha flera kastruller igång samtidigt.

Fruktträd fanns mest på herrgårdarna. I skogen plockades hallon, lingon, smultron och blåbär och i trädgårdarna körsbär, krusbär och vinbär. I täpporna odlades potatis, rovor, ärtor, bondbönor och kål. Man lärde sig att konservera frukt och grönt för att ha under vintern. 

Felslagna skördar drabbade hårt, men efterhand jordbruket revolutionerades ökade produktionen av spannmål. På 1800-talet lärde man sig utvinna socker ur sockerbetor. Matbröd, vetebröd och kakor bakades hemma. Det som behövde köpas var framförallt kaffe, salt och socker. 

Här serveras sju sorters söta kakor, 1880-tal. Socker var tidigare en lyxvara som såldes på apoteket. Foto: Örebro läns museum

Falukorv och bananer på 1900-talet

I och med den industriella revolutionen tog maskiner över mycket av det arbete som bönder och dragdjur tidigare utfört på åkrarna. Nu gick det att producera mycket mer mat. En skördetröska kunde på en dag skörda ett fält som tidigare hade krävt att tjugo man arbetade i en vecka. 

Det blev inte längre lika viktigt att spara på mat. Med kyl, frys och mataffärer blev man heller inte lika beroende av årstiderna. Det gick att köpa färska grönsaker året om och importerad frukt blev billigare.

Alla fick råd med kött. Det serverades husmanskost som fläskpannkaka, köttbullar, bruna bönor med fläsk, raggmunkar, rotmos, stekt sill med potatismos, kroppkakor, kalops, pytt i panna med rödbetor, falukorv med makaroner, köttfärslimpa, ärtsoppa med fläsk.

Det var matens historia – har du blivit sugen på mer historia? Hos MyHeritage kan du utforska din egen släkt. Beställ ett gratis provabonnemang idag!