5 vanliga misstag att undvika när man tolkar datum

Detta är en översättning av ett gästinlägg skrivet av vår brittiske släktforskningsexpert Laurence Harris.

Det är viktigt att inte bara dokumentera händelser i våra anfäders liv, utan även skriva ner datumen när händelserna ägde rum.

Det finns oftast flera källor som indikerar ett datum för en händelse. Exempelvis för ett dödsfall kan vi hitta datum på ett dödsbevis, en gravsten, en dödsannons och ett testamente. Men, de angivna datumen kan ha dokumenterats med hjälp av en kalender och lokala konventioner för den platsen och den tidpunkt då händelsen inträffade, och kan skilja sig från den kalender och de konventioner som en forskare i dag är bekant med. Att missa att ta in händelsens ursprungliga sammanhang resulterar ofta i att man gör misstag när det kommer till att förstå när en händelse faktiskt inträffade.

Nedan listas fem av de vanligaste misstagen som sker när man tolkar datum, tillsammans med några förslag på hur dessa kan undvikas eller korrigeras.

1. Att blanda ihop amerikanska och engelska datumformat

“Elizabeth Green föddes 12.11.1904”. Släktforskare i USA dechiffrerar troligen datumet som den 11 december 1904. I Storbritannien är det mer sannolikt att man dechiffrerar detta datum som den 12 november 1904. Endast ett av svaren är korrekt! Ursprungsdokumentets kontext, men även kontexten för när transkriptionen av händelsen ägde rum hjälper till att bestämma om födelsen skedde i november eller december. Ta dig en titt på tidsmässigt närliggande transkriptioner för att se hur andra datum har transkriberats. Om du ser att ett annat datum är nerskrivet 7.13.1925, måste då 13 vara en dag (eftersom en trettonde månad inte existerar) så den amerikanska mallen av månad.dag.år är den rätta. Elisabeth Green är alltså född den 11 december 1904. Men, om du hittar ett annat datum som är skrivet 13.7.1925, då kan du dra slutsatsen att det första datumet är dagen, och att Elizabeth Green föddes den 12 november 1904.

För att undvika eventuella framtida missförstånd när du skriver ner datum i ditt släktträd är det bäst att skriva ut hela månaden eller en förkortning (t.ex. nov. för november) i stället för att använda månadens nummer (t.ex. 11 för november).

2. Att inte känna igen och omvandla julianska datum till gregorianska datum

Den gregorianska kalendern infördes av påven Gregorius 1582 i Venedig och ersatte den gamla julianska kalendern. Den nya kalendern förändrade hur man räknade och la till skottdagar, så att längden på ett genomsnittligt kalenderår bättre överensstämde med längden på ett solår, vilket säkerställde att kristna religiösa högtider firas vid rätt tid på året.

Olika länder flyttade från den julianska kalendern till den georgiska kalendern vid olika tidpunkter. Frankrike, Spanien och Portugal bytte år 1582. De flesta protestantiska länder, å andra sidan, accepterade inte den gregorianska kalendern förens på 1700-talet (till exempel Storbritannien och dess kolonier antog den år 1752) medan vissa andra länder antog den först på 1900-talet (till exempel Ryssland år 1918).

“Äktenskapet ägde rum i dag, 7 juli 1903 mellan Szmelka Kurland… och Sura Rozenbaum…”. Detta är ett utdrag från ett äktenskapsbevis från staden Miechow i Polen. Enligt den lokala kalendern skedde äktenskapet den 7 juli 1903. Men för att tolka detta på rätt sätt måste vi förstå att år 1903 låg Miechow i Kielce- provinsen i det ryska imperiet och att man i Ryssland fortfarande använde den julianska kalendern. Det finns flera datumomvandlare mellan julianska och gregorianska datum på nätet. Enligt gregoriansk datumräkning, vilket användes av de flesta andra länder 1903, inleddes äktenskapet 13 dagar senare, alltså den 20 juli 1903.

Om du har anfäder i ditt träd från olika platser och tidsperioder kan det rekommenderas att konsekvent skriv in datum för en händelse utifrån den gregorianska datummodellen, men också notera det ursprungliga julianska datumet.

Ett annat vanligt misstag när man ska förstå sig på datum i den julianska kalendern är att anta att den första dagen på det nya året (alltså dagen då året ändras) är den första januari. Ofta var det inte det. Exempelvis i England och dess kolonier mellan 1155-1751 började varje nytt år den 25 mars! Så till exempel i England, dagen efter den 31 december 1749 var den första januari 1749. Och dagen efter den 24 mars 1749 var den 25 mars 1750.

Detta illusteras i en lista över begravningar 1749 i engelska Norwich, Norfolk som har registrerats av Norfolks biskop (finns tillgängligt på MyHeritage), se ovan. Begravningsposter är sekventiella och visar att Anne, James Goodbodys fru, begravdes den 27 november 1749, efter är det registerat att Bridget Howman begravdes den 12 januari 1749.

Det bör noteras att datum mellan den första januari och 24 mars ibland skrevs som “dubbeldatum”, exempel den 17 februari 1745/6. Vissa släktforskare föredrar att skriva julianska datum i detta dubbelformat.

3. Att missförstå datum från olika religions- och specialkalendrar

I alla tider och på olika platser har många olika kalendrar, förutom den julianska och gregorianska, använts.

Exempelvis från slutet av år 1793 fram till 1805 användes den franska revolutionskalendern i Frankrike. Ett av dess syfte var att ta bort religiösa influenser från kalendern. Varje vecka hade 10 dagar, varje månad hade tre veckor och det var 12 månader på ett år. Dessutom, i slutet av varje år, runt mitten av september lades fem eller sex extra dagar av festligheter till för att göra varje år 365 eller 366 dagar långt. Återigen är sammanhanget viktigt. Om du har ett franskt dokument från den här tiden är det viktig att omvandla datum till gregorianska datum för att skapa sig en bättre förståelse. Som tur är finns det många omvandlare, bland annat i MyHeritages Family Tree Builder.

En del religioner har också sin egen kalender. Exempelvis finns den islamska och muslimska kalendern som utgår från månen och består av tolv månader med 29 eller 30 dagar, vilket gör året 354 dagar långt. Olikt andra kalendrar finns det ingen eftersträvan att hålla högtider vid samma tidpunkt varje år, som en följd inträffar muslimska högtider ungefär 11 dagar tidigare i den georgiska kalendern än föregående år.

Den hebreiska eller judiska kalendern är en lunisolarkalender. Månaderna utgår från månen och har 29 eller 30 dagar vardera. Men, till skillnaden från den muslimska kalendern, har den judiska en skottmånad vartannat eller tredje år så att de judiska högtiderna fortsätter att falla vid samma tid på året. Det är viktigt att komma ihåg att varje judisk kalenderdag börjar i skymningen och varar i ungefär 24 timmar, så om en händelse inträffar på kvällen dokumenteras den med det hebreiska datumet på dagen som följer.

På gravstenens hebreiska inskriptionen ovan står följande: här ligger den ärade Iser, son till (herr) Tzemach, han avled den första dagen i vecka 13 Sivan (söndag) år [5]684.  Detta hebreiska datum kan sedan omvandlas till det gregorianska datumet, den 15 juni 1924 med hjälp av omvandlingsfunktionen i Family Tree Builder eller en datumomvandlare på nätet.

4. Förväxling mellan en händelses datum och det datum då händelsen registrerades eller rapporterades

Händelser är ofta officiellt registrerade på ett datum efter att det inträffat. Exempelvis i England kan en födelse registreras upp till sex veckor efter förlossningen. Indexering av födslar i England mellan 1837-1983 organiserades efter kvartal, se nedan.

Så födelseposten för HARRIS, Kevin M., finns med i registret för januari, februari och mars 1954 och kan väl hänvisa till en födsel som inträffat under de senaste sex veckorna under 1953 (och eventuellt även ännu tidigare om registreringen inte genomförts under den normala sexveckorsperioden). Det vore ett misstag att anta slutsatsen att födelsen skedde 1954. Ett sätt att säkerställa fakta är att beställa det fullständiga födelsebeviset, som kan, så klart, bevisa det faktiska födelsedatumet.

5. Anta att datumet i ett dokument skrevs ner korrekt

Dokument kan innehålla datumfel av olika anledningar. Det kan finnas fel för att informationsleverantören aldrig kände till det korrekta datumet för en händelse, eller att deras minne om det faktiska datumet för händelsen har bleknat. I en sådan situation kan informationsleverantören ha gissat eller uppskattat ett datum, speciellt om han eller hon inte var närvarande vid själva händelsen. Detta kan ses på döds- attester när det krävs ett födelsedatum på en avliden person och om informations- leverantören endast kände till en ungefärlig ålder.

Även när information uppges, kan den med flit vara förfalskad. Till exempel, om en person ville gifta sig mot sina föräldrars vilja, men ännu inte uppnått den ålder som krävts, då kan man ha förfalskat sin ålder eller födelsedatum.

Fel kan också ha inträffat på grund av att man inte hört rätt eller missförstått, antingen av personen som skrev ner uppgifterna eller den som angav dem.

Följaktligen bör helst datum och åldrar i dokument dubbelkontrolleras mot andra oberoende källor, för både rimlighet och konsekvens.

Sammanfattning

Ta alltid hänsyn till händelsens kontext för att undvika fel när du försöker bilda dig en uppfattning om när en händelse faktiskt har inträffat.

För att ytterligare bekräfta ett datum, speciellt om det finns tvivel om riktighet eller tolkning, försök alltid att hitta ett eller flera oberoende dokument om samma händelse.

När du själv skriver ner ett datum och om du vill standardisera det, se då till att alltid notera ändringar som du har gjort tillsammans med uppgifter om hur datumet skrevs ursprungligen, och om det är möjligt, inkludera en bild på ursprungstexten. Detta kan enkelt genomföras när du skriver in en post i ditt släktträd på MyHeritage.

Har du stött på hinder i din forskning på grund av datum? Har du några andra tips på hur man kan undvika misstaget? Låt oss veta i kommentarsfältet nedan.