Släktband på Sveriges Radio

Släktband på Sveriges Radio
Släktband

Släktband

I morgon är det premiär på Sveriges Radios släktforskningsprogram SLÄKTBAND. Programmet strävar efter att göra släktforskning till mer än bara namn och årtal. Höstens tema är människor som reste, antingen för nöjes skull eller för att de av en eller annan anledningen var tvungna.

Det är programmets tionde säsong som har premiär i morgon och förra omgången firade SLÄKTBAND 100 programjubileum.

I morgondagens program, som sänds på P1, klockan 10.35 får vi höra om mjölnarsonen Kalle Qvarnström från Värmland som for till Baku, i nuvarande Azerbaijan vid Kaspiska havet, för att delta i den stora oljerushen vid 1800-talets slut.

SLÄKTBAND vill visa att släktforskning inte bara är ett vackert släktträd med namn och datum. De vill sätta personer i ett sammanhang som ger oss möjlighet att få en inblick hur livssituationen såg ut under andra generationer.  ”I Släktband hör vi enskilda öden som exemplifierar hur nära man kan komma en människa i arkiven”, beskrivs programmet på dess hemsida.

Programmets redaktion består av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström. Gunilla har jobbat på Sveriges Radio i 25 år och har varit en hängiven släktforskare sedan sin ungdom. Hon beskriver på programmets hemsida att hennes stil av släktforskning har förändrats med tiden. Från att till en början vara mer intresserad att hitta så många namn som möjligt, ju längre tillbaka i tiden som möjligt, till att så småningom intressera sig mer på bredden för att undersöka om all information som hon hittat om sin släkt, faktiskt stämmer.

Elisabeth Renström har jobbat som journalist i över 30 år. Ett ämne som hon har ägnat mycket av sin yrkesverksamma tid åt är att berätta om människors villkor i gångna tider, i populärvetenskaplig form. Hon menar att vi som lever nu har mycket gemensamt med dem som gått före oss. Tankar om grundläggande frågor, om livet och döden skiljer sig inte från tidigare generationer. Detta trots att villkoren för våra liv ser annorlunda ut, nu från då, menar hon.

I sin egen släktforskning har hon sin mormorsmor Hulda, som var engagerad i striden för kvinnlig rösträtt, var bekant med Kata Dahlström och fick medalj av kungen för att hon drev arbetsstugor, ett slags fritidshem, för barn i 1910-talets Västergötland.

I Sverige har vi haft flera flyttvågor, både till och från landet. Under 1400- och 1500-talen slog sig tyska köpmän och hantverkare ner, främst i städerna, men också i Bergslagen. På 1600-talet invandrade mindre grupper av valloner till Sverige. Under åren 1851 – 1930 emigrerade ca 1,5 miljoner människor svenskar från Sverige för att söka lyckan i Amerika.

Och efter andra världskriget skedde en omfattande arbetskraftsinvandring som svar på en direkt efterfrågan från den svenska industrin. Rekryteringsresor gjordes till länder som Jugoslavien, Italien, Turkiet, Grekland och Österrike.

Släktband har mottagit flera priser. År 2008 vann programmet Stora Radiopriset i kategorin Årets Folkbildare. Och förra året mottog Släktband Sveriges Släktforskarförbundets prestigefyllda hederspris till Victor Örnbergs minne.

Om du vill lyssna på äldre säsonger av Släktband, klicka här.

Vad har du för erfarenheter av släktforskning och släktingar som reste av fri vilja eller tvång? Dela med dig på vår Facebooksida eller skicka e-post till mig på: sara@myheritage.com

(Källa: Wikipedia)

Kommentarer

E-postadressen hålls privat och kommer inte att visas.

  • Kenth Olsson

    september 18, 2011

    Har använt My Heritage i många år och er plattform i min släktforskning från den första engelska till svenska. Det har varit en bra utveckling av funktioner och nya smarta möjligheter.

    • Sara

      september 19, 2011

      Tack Kenth för att du delar med dig av dina åsikter om MyHeritage.se!