Gabriela från Södertälje hittade sin biologiska familj i Brasilien – 44 år efter att hon stals som bebis

När Gabriela var bebis togs hon från sin familj i Brasilien och adopterades till Sverige. Historien som hon och hennes adoptivföräldrar fick höra var att hon var ett övergivet barn som ingen ville ha, men det var inte sant.

44 år senare, med hjälp av ett DNA-test från MyHeritage, fick hon reda på vad som verkligen hände.

Hittad i en korg – men historien stämde inte

Gabriela adopterades till Sverige den 25 maj 1981, som bebis. Hennes svenska föräldrar fick berättat för sig att hon hade hittats i en korg i trädgården till en prästfamilj i Salvador, Brasilien, naken och inlindad i en trasig filt. De sa att hon hade legat där en dag och en natt och att prästfamiljen tog hand om henne i ett halvår, men ingen kom och hämtade henne. Den historien har Gabriela burit med sig hela livet, men den visade sig inte vara sann.

Det hela började med att Gabrielas föräldrar inte kunde få fler barn och bestämde sig därför för att adoptera och anmälde sig till Adoptionscentrum. Det drog ut på tiden, och när Gabrielas adoptivmorfar genom sina kontakter fick höra om ett svenskt par som själva adopterat från Asien och nu bodde i Brasilien, fick familjen också höra att det kunde finnas möjlighet att adoptera därifrån via en holländsk advokat. De skickade sin socialutredning och adoptionshandlingarna dit, och processen sattes igång.

I maj 1981 fick de besked om att det skulle finnas en flicka som var omkring 6 månader att adoptera och då åkte de ner till Brasilien.

Gabriela med sin adoptivbror. Foto från adoptionsresan i Brasilien.

Advokaten ordnade dokumenten som behövdes för att ta Gabriela ur landet. Och eftersom hon inte var registrerad eller hade något födelsebevis, skrevs hennes svenska föräldrar in som biologiska föräldrar och signeringsdatumet, 25 maj 1981, sattes som hennes födelsedag. Föräldrarna valde namnet Gabriela, stavat med ett ”L” för att hålla kvar något av hennes brasilianska ursprung. När Gabriela kom till Sverige var det alltså utan sitt eget namn, utan ett riktigt födelsedatum, utan någon verklig dokumentation alls.

Gabrielas födelsebevis där hennes adoptivföräldrar står som biologiska föräldrar. Födelsedatumet är satt till dagens datum trots att Gabriela är ett halvår gammal. Till och med ett sjukhus i São Paulo står inskrivet som en födelseplats.

År senare, när Gabrielas adoptivpappa gick bort och familjen städade hans källare, hittade de en pärm med alla dokument. Där fanns allt från adoptionspapper, flygbiljetter från resan till advokatens visitkort. Här hittade hon även tingsrättsdomen från Sverige där hennes föräldrar redogjort exakt för hur adoptionen gick till och att det följt alla instruktioner de fått från advokaten från punkt till pricka. Tingsrätten såg inga konstigheter i hur adoptionen gick till och beslutade därför att adoptionen skulle gå igenom.

Efternamn samt den holländska advokatens namn och undertecknarens namn är maskade av integritetsskäl.

”Jag är skitförbannad på rättssystemet”, säger Gabriela. ”De har stöttat barnhandel.”

Gabriela tycker att det finns många hål i historien, t.ex. så står det att prästfamiljen tog hand om henne i ett halvår, men sen kunde de inte ta hand om henne mer. Det tycker hon låter konstigt. Och kanske ännu mer konstigt att advokaten hämtade henne i Salvador och åkte buss hela vägen till São Paulo där hon adopterades? Att hennes adoptivföräldrar skrevs in som hennes biologiska och att hennes födelsedatum sattes till signeringsdatumet trots att hon redan var ett halvår gammal, tyckte hon också var konstigt. Dessutom sa de att hon skulle ha legat i den där korgen som hon hittades i en dag och en natt.

DNA-testet som förändrade allt

Gabriela letade efter sin brasilianska familj på alla sätt hon kunde komma på. Hon skrev i brasilianska Facebook-grupper och fick kontakt med olika mammor som sökte sina barn. Många av mammorna frågade om hon hade födelsemärken på olika ställen på kroppen, i hopp om att hon kunde vara deras försvunna barn. Hon tyckte det var lika jobbigt att säga nej varje gång, det kändes som att krossa deras hjärtan på nytt, och den känslan bar Gabriela på länge.

”Det har varit riktigt jobbigt”, säger hon.

Ett av Gabrielas många inlägg i sökandet efter sina föräldrar

När hon spårade upp den holländska advokatens namn fick hon även kontakt med journalister i Nederländerna, men de kom inte heller vidare för att det saknades tillräckligt med konkret information att gå på.

För sju år sedan genomförde MyHeritage en kampanj där 5 000 adopterade runt om i världen fick göra ett DNA-test gratis. Gabriela sökte och blev utvald. Hennes DNA-test hos visade att hon hade DNA från nästan hela världen. I början fann hon bara avlägsna släktingar, men den 27:e maj förra året år fick hon äntligen en nära matchning i Nederländerna!

Gabrielas DNA-test visade att hon har ursprung från nästan hela världen

En man som heter Igor, en kusin, som hade gjort sitt test på Ancestry och sedan laddat upp sina rådata på MyHeritage. Det var den uppladdningen som ändrade allt!

”Han ringde mig dagen efter och sa: Jag tror jag har hittat din mamma”, berättar Gabriela. ”Jag bara: va?”

Igor berättade att hans pappas syster hade blivit av med ett barn. Det stämde in på Gabriela. Men Igor var till en början skeptisk, han hade svårt att tro att det verkligen kunde stämma. Det hade dessutom funnits en annan kvinna tidigare som påstått sig vara familjens försvunna dotter, utan att det visade sig stämma. Men när Gabriela berättade hela sin historia ändrade han sig. De bokade ett videosamtal, och på andra sidan skärmen satt inte bara Gabrielas mamma som Gabriela hade väntat sig, utan även hennes systrar, bröder, syskonbarn och respektive till syskonen. Alla som kunde vara med var där! Några hade rest för att kunna var med i samtalet och andra kopplade upp sig från där de var via sina mobiltelefoner. Gabrielas barn kopplade också upp sig från sina mobiler. De pratade i några timmar och familjemedlemmar hoppade in och ut ur samtalet. Kusinen Igor var med hela tiden och översatte allt.

”De bara: du är vår syster. Och mamma: du är min dotter. Det går inte att förneka.”

Meddelandet Gabriela fick från sin kusin Igor på MyHeritage när de matchade

Igor, Gabrielas kusin, som bor i Nederländerna och var hennes första nära DNA-match

Sanningen om vad som hände

Under videosamtalet berättade Gabriela den historia hon fått med sig om Salvador och korgen och prästfamiljen. Hennes mamma Maria reagerade omedelbart.

”Hela tonläget ändrades. Hon var upprörd, ledsen och arg. Hon bara: Jag skulle aldrig lämna bort dig. Vi älskar dig. Vi har letat efter dig. Vi trodde att du var i Nederländerna.”

Familjen filmade första videosamtalet med Gabriela

Det Gabriela sedan fick höra var en helt annan historia. För det första bodde de inte i närheten av Salvador utan i Medeiros Neto. Maria och Gabrielas pappa, som hette Oriel, hade träffats när han arbetade på hennes fars gård. De förälskades, rymde och fick barn ihop. Två år senare kom de tillbaka till gården med en bebis, Zilda, som är Gabrielas storasyster, men Marias far accepterade aldrig förhållandet. Familjen levde under svåra förhållanden, och när Gabriela var bebis kom de i kontakt med några holländare som startat upp en förskola för fattiga som familjen använde.

De manipulerade och försökte övertyga Gabrielas pappa om att det vore bättre för barnet att adopteras till Nederländerna, men Gabrielas mamma ville inte. Holländarna tog Gabriela ändå och då försökte Maria och Oriel åka efter till den stad som de sa att de hade tagit Gabriela, för att hämta tillbaka henne, men de hade ljugit för henne. Hon var inte där och när Maria förstod det så var Gabriela redan väldigt långt borta.

Det var också under de här samtalen som Gabriela fick reda på sitt riktiga namn: Creuza Pereira dos Santos. Systrarna skrattade lite åt det och sa att det lät ”old fashion” och pinsamt, och att hon lika gärna kunde behålla Gabriela. Men för henne var det något helt annat, att äntligen få veta vem hon egentligen är.

Tre till fyra månader efter att Gabriela försvann dog hennes pappa Oriel. Det finns inga bilder på honom. Gabriela har inte sett hur han såg ut.

”Det är en stor sorg”, säger hon. ”Att inte ens se hur ens pappa såg ut.”

Gabrielas mamma, Maria

En familj som aldrig slutade hoppas

Hennes biologiska familj är stor. På både mammans och pappans sida finns det syskon. Som Gabriela har fått berättat för sig så hade pappan hade fyra barn sedan innan och tillsammans med Gabrielas mamma fick de fyra barn. När Oriel dog gifte Maria om sig fick åtta barn till, så hon har både storasyskon och småsyskon. Exakt hur alla bitar hänger ihop är fortfarande lite rörigt, men det hoppas Gabriela få mer klarhet i när hon äntligen träffar sin familj i sommar.

Gabrielas mamma och hennes tre helsyskon Gilmar, Zilda and Jo

Några av halvsyskonen på mammans sida Rogerio, Adileuza och Daiane

Halvsystern Marlene med sin barn Duda och Miguel

Rogerio, halvbror på pappans sida

En av halvbröderna på pappas sida skriver till Gabriela varje dag, varje morgon och kväll, sedan han fick reda på att hon finns.

För att inte lämna något åt slumpen laddade även Gabrielas biologiska mamma Maria upp sitt DNA på MyHeritage, via Igor som hjälpt till med det mesta. Resultatet lämnade inga tvivel: Maria är Gabrielas biologiska mamma.

Gabrielas matchning med sin mamma

Imorgon ska Gabriela, hennes dotter och son äntligen få träffa sin familj i Brasilien. De ska bo hos systern Adileuza och Marlene, och tajmingen kan knappast bli mer speciell: en av systrarnas döttrar väntar barn och var beräknad att föda samma dag som de landade i Brasilien!

Om min historia kan hjälpa andra

Gabriela har engagerat sig mycket i adoptionsfrågan på sociala medier, bland annat på TikTok och Facebook, där hon delar sin historia och hjälper andra adopterade att leta efter sina biologiska familjer. Hon har suttit med adopterade och gått igenom deras papper, hjälpt till att översätta och tipsat om DNA-tester. För henne handlar det om mer än att hitta sina egna rötter.

”Jag tänker att om min historia kan hjälpa andra, så är det också värt det”, säger Gabriela.

Gabrielas historia är ett av de starkaste exemplen på vad DNA-forskning kan göra för människor som blivit fråntagna sin identitet. Om du också har gjort en otrolig upptäckt med hjälp av MyHeritage vill vi gärna höra om det. Dela din historia via det här formuläret eller maila oss på stories@myheritage.com.