Internationella kvinnodagen: användarnas berättelser

Motståndskämpen Martha Florence Sutters identitetskort från omkring 1940

Vi fortsätter med temat kvinnor och intressanta kvinnor i din släkt. Vi fick bra respons på inlägget Berätta om starka kvinnor i din släkt, där vi bjöd in er att skicka in berättelser om fascinerade kvinnor i er släkt. Berättelserna som vi har mottagit fokuserar på kvinnor som lämnat avtryck i sin släkt, samtidigt som de har blivit goda förebilder för framtida generationer.

Här är några exempel på inspirerande kvinnor, som vi hoppas kommer att inspirera er lika mycket som de har inspirerat oss. Tack till alla som delat med sig av sina berättelser.

Michèle Boeckx från Belgien skriver:

Under andra världskriget hjälpte min farmor, Martha Florence Sutter, till att gömma min farfar i hennes källare, tillsammans med 13 andra personer för att undkomma nazisterna, med risk för eget liv. Jag har hittat brev och vittnesmål om hennes mod. 1960 mottog hon utmärkelsen Rättfärdig bland folken från staten Israel för hennes insats.

Min mor Margarette Jean Farnworth var engelska. Hon tvekade inte att anmäla sig till det brittiska flygvapnet för att hjälpa till att befria de okkuperade länderna. Liven som de två kvinnorna levt var ingen dans på rosor. De dog för många år sedan, men de kommer att finnas med mig för alltid. Tack vare dem fann jag styrkan att på 1970-talet, ta mina barn från ett land mitt i en revolution för att uppfostra dem i ett fredligt land.

Sally Harris från Storbritannien skriver:

Min framlidna svärmor Maud Harris (född Snowball) var frivillig brandman i York under andra världskriget. För att hon var en sådan blyg och anspråkslös dam, fick vi tyvärr inte reda på detta förens efter hennes död 2000, när vi gick igenom hennes grejer och fann en medalj som hon mottog efter krigets slut.

Charlene Roose från USA skriver:

Min mamma växte upp i ett hushåll med sju barn, tillsammans med en mamma med Huntingtons sjukdom och en pappa som inte kunde hantera sin frus sjukdom och därför försvann flera veckor åt gången. Hon flyttade hemifrån vid 15 års ålder och kort därefter var hon tvungen att sluta skolan för att försörja sig. Senare läste hon upp sina betyg och läste motsvarande två år av universitetsstudier på egen hand. Hon fick sedan anställning på den statliga förvaltningen i delstaten Michigan. Och efter pensioneringen därifrån, öppnade hon en egen restaurang. Hon dog i mars 2010 av Alzheimers och tjocktarmscancer, men hon hanterade sina sjukdomar med samma mod och värdighet som gjorde henne så viktig för många människor i hennes liv. Hon är verkligen en hjälte.

Om du har någon intressant och inspirerande person i ditt släkt får du mer än gärna höra av dig till mig på sara@myheritage.com och berätta mer.