Vad finns i ett namn? En guide till svenska efternamn och släktforskning

Ett främmande språk och patronymiska namngivningsmönster är ofta citerade skäl för att undvika svensk släktforskning. Men med förståelse av några grundläggande begrepp kan svensk släktforskning vara enkel, rolig och framgångsrik – börja med att utforska svenska efternamn.

Sök i svenska dokumentsamlingar och gör nya upptäckter!

Vad är ett patronymiskt namn inom svenska efternamn?

Ett patronymiskt namn är ett namn som skapas när ett prefix eller ett suffix bifogas till faderns namn. Till exempel kan det patronymiska efternamnet Johansson delas upp i två delar: Johans son. Det betyder att någon med efternamnet Johansson var son till Johan. På samma sätt är ett efternamn till Johansdotter den patronymiska versionen som används för dottern till någon som heter Johan. På grund av detta patronyma namngivningsmönstret kan en bror och syster ha haft liknande men inte identiska efternamn.

I ett patronymiskt namngivningsmönster kommer en son och dotters efternamn att baseras på deras fars förnamn men skiljer sig åt för att återspegla deras kön.

Även om det är vanligt i många engelskspråkiga länder att anta ett efternamn och föra det vidare under många generationer, så var detta inte fallet i Norden. Det var vanligt att det patronymiska efternamnet förändrades med varje generation. En annan intressant anmärkning som refererar till svenska efternamn är att kvinnan inte tog sin mans efternamn, utan snarare behöll sitt jungfruliga efternamn.

Vanliga patronymiska efternamn:

• Andersson
• Johansson
• Karlsson
• Svensson
• Eriksson
• Karlsson
• Carlsson
• Fredriksson
• Nilsson

Icke-patronymiska svenska efternamn

Medan patronymiska efternamn var vanliga, etablerades en del efternamn baserat på andra identifierande egenskaper, såsom fysiska attribut, yrke eller plats där individen bodde eller arbetade. Denna praxis användes vanligtvis av soldater som ett sätt att skilja mellan andra soldater med samma patronymiska efternamn. Efter att deras militärtjänst avslutades valde många soldater att släppa dessa tilldelade efternamn, men vissa valde att använda efternamnet under hela sitt liv.

Svensk militärtjänstgöring omkring 1918 – bilden är färglagd och förbättrad med MyHeritages fotofunktioner

Moderna svenska efternamn

I mitten till slutet av 1800-talet började det patronymiska namnsystemet att blekna. Dotter-suffixet ersattes av kvinnor som anpassade sig till -son-suffixet. Det blev vanligare att ett efternamn överfördes under flera generationer, och kvinnor antog ofta sina mäns efternamn. Ofta när svenskar migrerade till andra länder, ändrade de sitt efternamn för att mer likna språket i det nya landet.

Efternamn med naturinslag

Efternamn med naturinslag är mycket vanliga. Mer än en tredjedel av svenskarna heter något som anspelar på träd, djur, vattendrag eller andra saker i naturen. I några kommuner i Norrland har 60 procent av invånarna naturnamn.

Vanliga efternamn med naturinslag:

• Lindberg
• Lindström
• Lindgren
• Bergström
• Lundgren
• Sandberg
• Berglund
• Lundqvist
• Bergqvist
• Lundström
• Forslund

Inspiration från kontinenten

Under 1700-talet hämtades inspiration från Frankrike med ändelser på -in eller -en (Dalin, Franzén). Många namn som börjar på Ny- (Nyman efter Neumann) eller slutar på -er (Linder) har tyskt ursprung. Hantverkarnamnen som är vanliga i vissa delar av Europa, som engelskans Taylor och tyskans Schneider (skräddare) slog däremot aldrig igenom i Sverige. Hantverkarna tog naturnamn istället, gärna med Lind- som förled.

Namn med europeiskt ursprung:

• Dalin
• Franzén
• Nyman
• Neumann
• Köhler
• Möller

Soldatnamn

De välkända soldatnamnen lever än idag kvar i efternamn som Rask, Frid eller Björk. Bara för att man bär ett av dessa släktnamn så behöver det dock inte komma från ett soldatnamn utan det finns även andra personer som tagit sig sådana namn. Det krävs därför lite släktforskning innan man kan förvissa sig om det är ett soldatnamn eller inte.

Vanliga soldatnamn:

• Rask
• Frid
• Lantz
• Björk
• Rask
• Villig
• Sköld
• Frisk

Dyka in i svenska register – även om du inte talar svenska

Att förstå hur svenska efternamn har utvecklats genom åren kommer att hjälpa dig när du dyker in i svenska historiska register. Speciellt i dokumenten från slutet av 1700- och 1800-talet är postformaten i tabellform och det krävs inte någon djup kunskap av språket för att göra spännande upptäckter. Dessutom hänvisar olika typer av kyrkoregister regelbundet till varandra, vilket gör det möjligt för forskare att spåra sina svenska förfäder för varje år av deras liv från födelse till död. Även när förfädernas spår tar slut, har nyligen publicerade journaler och index skapade av aktiva svenska släktforskningsföreningar gjort det möjligt att plocka upp spår från svårfångade förfäder i tidigare och senare poster. Vanliga svenska poster innehåller inte bara material för att skissa upp släktrelationer, utan detaljnivån i dessa poster ger också gott om material för konstruktion av biografiska berättelser – även om du inte talar svenska.

Svenska kyrkoregister

Svenska kyrkliga register är en av de mest använda källorna för svensk släktforskning. Förutom födelse och dop, äktenskap och förlovning, och döds- och begravningsregister, inkluderar svenska kyrkor också inflyttningslistor, utflyttningslistor och ett unikt register känt som ”husförhörslängd”. Du kan söka i över 100 miljoner sådana register i MyHeritage-samlingen, Svenska husförhörslängder, 1860–1947.

Svenska kyrkliga journaler på 1700- och 1800-talet hölls ofta i tabeller och bestod till stor del av namn, datum och bostäder. Datum registrerades ofta i nummerformat enligt det europeiska systemet (dd-mm-åååå). Som ett resultat kan alla som är intresserade av att bedriva svensk släktforskning lära sig mycket av svenska dokument med liten kunskap om det svenska språket.

Som nämnts tidigare hänvisar svenska kyrkliga register ofta till varandra. I synnerhet kan husförhörslängder fungera som ett index för viktiga familjehändelser. Från och med 1686 var varje församling skyldig att hålla sådana register för varje hushåll. Tidiga register kan ha kasserats, men så småningom krävde statistiska tabeller och skattelistor att dessa dokument bevarades. Kopior av dessa register finns för många församlingar i Sverige efter cirka 1780. Som en del av husförhörslängden var församlingens präster i svenska lutherska kyrkan skyldiga att besöka medlemmarna i deras församling minst en gång per år och uppdatera uppgifterna. Böckerna som de använde återanvändes under flera år och inkluderar inte bara information om familjens religiösa uppgifter, utan innehåller också ytterligare information om migration, familjestruktur, bostad och viktiga familjehändelser.

Bröllopsfoto från tidigt 1900-tal i Dalarna. Kredit: Nordiska Museet. Nedan samma foto redigerat med MyHeritages fotofunktioner

Att upptäcka detaljer om svenska förfäder

Dessa register innehåller vanligtvis information för en familj under 5–10 år. Om ett barn föddes, lades det till husförhörslängden och deras födelsedatum och dopdatum noterades. Om en person eller en familj flyttade inom församlingen, gjordes en anteckning i registret och en hänvisning till sidnumret för familjens nya bostad gjordes också. Om de flyttade utanför församlingen registrerades det datum de lämnade ofta tillsammans med antalet listor i utflyttningsböckerna. Datum för dödsfall, konfirmation, äktenskap, vaccination och samfund registrerades också. Om man har tur kan ytterligare anteckningar kommentera brott, fysiska egenskaper, yrken, straff, social ställning, ekonomisk status eller andra livshändelser med hänvisningar till relevanta register.

Husförhörslängd som inkluderar Per Johansson (1866-1875)

Ovanstående post är från Dals-Ed församling i Älvsborg som täcker åren 1866–1875 och visar hushållet för Per Johansson på gården Lilla Wahlberg i Bälnäs. Dokumentet innehåller födelsedatum och födelseplatser för varje hushållsmedlem. Det visar att Pers son, Andreas, flyttade till Norge 1872. En annan son, Emanuel, flyttade inom församlingen men återvände efter bara en månad. Bland andra anteckningar i dokumentet får vi veta att Emanuel bara hade ett öga och att han var en dvärg.

Husförhörslängderna hänvisar inte bara till andra kyrkoregister, utan ofta även till födelse-, äktenskap-, döds- och migrationsregister. Födelsejournaler kan lista sidnumret på barnets familj i hushållsundersökningen. Äktenskapsposter kommer att ange motsvarande sidor för bruden och brudgummen. Dödsregister identifierar den avlidnes bostad. Inflyttnings- och flyttposter rapporterar ofta motsvarande sidnummer på gården där en migrant så småningom bosatte sig eller församlingen som han kom från. Även om dessa poster inte listar de specifika sidorna av intresse, kan de fortfarande tillhandahålla de rapporterade bostäderna som sedan kan vara belägna i de examensposter.

De flesta examensvolymer inkluderar ett index över gårdar och bostäder i församlingen. När det gäller några större församlingar och städer har lokala släktforskningsföreningar ibland indexerat alla individer i volymen med namn. När du forskar i flera samlingar, notera din förfaders gård eller bostad i föregående post och sök sedan i indexet för bostäder nära framsidan eller slutet av nästa samling. Vanligtvis kommer detta att begränsa din sökning till bara några sidor ur boken snarare än hela samlingen.

Strategier för att överkomma återvändsgränder i svensk släktforskning

Ibland kan en förfader ha flyttat under ett år för vilken migrationsregister för närvarande inte finns tillgängliga, eller så kan de ha flyttat till en större stad med många församlingar. Andra gånger kanske deras migration inte har noterats, eller jurisdiktionslinjer kan ha ritats om, vilket resulterade i bildandet av en ny gård och bostad. I dessa fall kan det vara svårt att fortsätta spåra en förfader. En strategi för att komma till rätta med dessa situationer är att söka i de längder som rapporterat födelsedatum. Födelsedatum eller åldrar för svenska förfäder registreras i många av deras register. Om du bläddrar igenom stora samlingar kan du överväga att söka efter födelsedatum snarare än efter namn. Eftersom födelsedatum ofta registrerades i sin egen unika kolumn och är enklare att omedelbart känna igen än namn, kan det påskynda din sökning. Om dessa strategier fortfarande inte ger några resultat kan sökningar i index hjälpa till att avslöja en svårspårad förfaders fotspår.

Online resurser för svensk släktforskning

På senare år har online-index och databaser gjort svensk släktforskning enklare än någonsin. MyHeritage har en stor samling viktiga poster från Sverige, inklusive födelse-, äktenskap- och dödsregister. MyHeritage har dessutom samarbetat med ArkivDigital för att indexera Sveriges husförhörslängder 1860–1947. Om du tappar spåret efter din förfader eller en annan släkting, kan du plocka upp den igen genom att söka i några av dessa index efter poster före deras tidigaste kända post, eller efter deras senaste kända post. Genom att konsultera motsvarande kyrkoregister som nämns i indexen är det ofta möjligt att komma ikapp deras fotspår. Med tanke på de resurser som finns tillgängliga för svensk släktforskning är chansen för framgång stor.

Om du har svenska förfäder och vill ha hjälp med att spåra din släkt, kan experterna på Legacy Tree Genealogists hjälpa till! Legacy Tree Genealogists är världens högst klientbedömda släktforskningsföretag och rekommenderad forskningspartner till MyHeritage. Företaget grundades 2004 och tillhandahåller full  släktforskningsservice för kunder över hela världen och hjälper dem att upptäcka sina rötter och sin personliga historia genom poster, berättelser och DNA. För mer information om Legacy Tree och deras tjänster, besök: www.legacytree.com.