

I mitt barndomshem hade vi en gammal brödrost som fick morgonmackan att flyga ur apparaten. När jag säger gammal, menar jag väldigt, väldigt gammal. Den var inte längre glänsande blank, men mentallen och själva apparaten ropade hållbarhet.
Som liten trodde jag faktiskt att den kom från antiken. Det visade sig ju att så var inte fallet, den var inte alls antik, utan var en present från mina farföräldrar som de hade fått när de var nygifta på 1950-talet.
Denna brödrost fungerade problemfritt varje dag utan att svika, den rostade vårt bröd och gav det en ljusbrun färg och blev alltid klar i tid. En dag slutade vår trogna brödrost att fungera. Det var med sorgsna hjärtan som mina föräldrar gjorde sig av med den för att i stället skaffa en nyare, plastigare modell.
Vad var det som fick min familj att hålla fast vid denna brödrost i alla dessa år? Hushållsapparater från den här tiden tillverkades för att hålla, men jag tror inte att det bara var hållbarheten som fick oss att behålla den. Det fanns en djupare anledning. Vi höll fast vid den där brödrosten som om den vore den mest värdefulla släktklenoden. För oss, hade den ett djupt affektionsvärde.
Gamla hushållsapparater påminner oss om svunna tider. Vi tänker på att det var våra mor- och farföräldrar, eller kanske till och med våra gammelmor- och farföräldrar, som förvärvade dem. Apparaterna har passerat vidare genom generationerna.
Jag vet att mina föräldrar hängde kvar vid den där brödrosten för att minnas sina mor- och farföräldrar och deras nya liv tillsammans, som en familj. Det blev en symbol för vår familjs kontinuitet och dess kommande generationer.
Jag vet inte var den där brödrosten finns i dag, men jag hoppas att jag kan ge liknande släktklenoder till mina framtida barn.
Vilken är den äldsta hushållsapparaten som du äger? Finns det en släkthistoria bakom den?