Eva sitter framför tv:n i henne föräldrars vardagsrum och tittar på ett barnprogram om en liten lappflicka som är adopterad. Hos 10-åriga Eva väcks något. Hon går in på toaletten, ser sig själv i spegeln och börjar lätt dra sig i sitt blonda långa hår. Hon ser ju inte ut som någon i familjen. Betyder det att hon också är adopterad? Hon går ut till köket där hennes mamma står och stökar och frågar rakt ut.
– Mamma, är jag adopterad?
– Vad har du fått det ifrån? undrar hennes mamma.
– Jag såg på tv:n om lappflickan som blev bortadopterad, och jag ser ju inte ut som varken dig eller pappa!
– Eva, det stämmer faktiskt, du är adopterad, får Eva till svar. För Eva hälls nyheten över henne som en hink med iskallt vatten.
Så inleds mitt och Evas telefonsamtal för ett par veckor sedan. Jag hade fått nys av en kollega att Eva har en extraordinär släkthistoria och att det vore en bra idé att kontakta henne. Så jag ringde upp Eva, och vi inledde ett intressant samtal.
Eva är i dag 53 år gammal. Hon jobbar som undersköterska och bor i en småstad cirka 45 minuter utanför Stockholm. Hon växte upp med sina adoptivföräldrar, som hon kallar mamma och pappa.
För ett par år sedan började hon att släktforska på sina adoptiv-linjer. Men hon kunde inte låta bli att undra över den biologiska sidan. Varifrån härstammar hennes biologiska föräldrar? Vilka var de? Och hur har de levt sina liv?
Eva hade namn och personnummer på sina biologiska föräldrar och på så vis hade hon turen att finna sina biologiska föräldrar i livet! Fadern ville inte ha någon kontakt. Och för Eva var det inga problem att acceptera hans beslut. Och varför skulle det vara det, tänker jag, när hon fortsätter att berätta om vilka andra fantastiska upptäckter hon har gjort i sitt släktforskande.
Förutom att hittat sin biologiska far, har Eva hittat en biologisk storebror och lillasyster. Eva och hennes syster har i dag en fin kontakt och de hörs flera gånger i veckan.
Evas biologiska mamma är från Gotland och växte upp som yngst i en syskonskara av tio. Som ung gav hon sig av till Stockholm för att jobba som tjänsteflicka hos olika familjer. Hon blev gravid och fick Eva. Men hon klarade inte av att ta hand om Eva och samtidigt sköta sitt arbete. Och något underhåll från fadern fick hon heller inte. Eva blev under mammans dagliga arbetspass lämnad med en nappflaska i sin spjälsäng, utan uppsyn. Detta tyckte inte hennes arbetsgivare var acceptabelt och han kontaktade de sociala myndigheterna. Och Eva blev omhändertagen. Efter en tid blev hon bortadopterad.
Upptäckten av hennes biologiska föräldrar och syskon är inte de enda upptäckterna som Eva har gjort i sin forskning. Hon har även funnit att hon är släkt med Petter Gottberg (1762-1831), Sveriges sista sjörövare.
Evas stamfader var köpmannen Peder Lyth (1580-1653). Han kom till Sverige från en del av dåvarande Nederländerna (i dag Belgien). Han var troligtvis en redan då välbärgad köpman som kom till Gotland under Sveriges storhetstid. Och det är via honom som hon har hittat Petter Gottberg.
Evas gammelmorfar Frans Oskar Larssons mormor och morfar var Nils Olofsson Gottberg och Charlotta Gottberg (född Winman) från Fårö.
Nils Olofsson Gottbergs farmor och farfar Bodilla Snöbohm och Olof Nilsson Gottberg blev föräldrar till sju barn varav:
Niklas Olofsson Gottberg var en av deras söner. Han gifte sig med Helena Magnidotter (far till Nils). Det är när Nils far dör som Nils hamnar ute hos sin farbror Petter (Pehr) Gottberg (sjörövaren) som då stod som arrendator av Gotska Sandön.
Om denne Petter finns det många historier. Författaren Mats Wahl skrev en kuslig och gripande roman om denne man. Sveriges Television har även gjort en tv-serie om honom. Husbonden – piraten på Sandön heter serien och är regisserad av Kjell Sundvall. Skådespelarna Sven Wolter, Helena Bergström, Katarina Ewerlöf och Anton Glanzelius medverkade bland annat.
Handlingen utspelar sig på Gotska Sandön, där Petter lurar fartyg på grund, hjälper de nödställda med mat och proviant, super dem fulla och låser sedan in dem i den så kallade Gottbergska ladan. Där han slutligen kallblodigt skjuter ihjäl de överlevande, för att sedan i lugn och ro plundra vraken.
Det gick aldrig att bevisa att han mördat. Men han erkände att han plundrat vrak efter att han i Stockholm försökt sälja en vargskinnspäls och blivit påkommen. Han blev satt på vatten och bröd i 28 dagar samt att avtjäna en dag av kyrkoplikt. All information om sina släktingar har Eva hittat via andra släktforskare, med hjälp av internet och i kyrkböcker. Eva är väldigt duktig på historia och har ett gediget intresse för det.
Avslutningsvis frågar jag Eva hur MyHeritage har varit till hjälp i hennes släktforskning?
– Family Tree Builder är ett mycket bra och lättarbetat program, där man med några enkla tangenttryck kan få fram kartor, rapporter, och släktförhållanden, säger Eva. Kort sagt innehåller det ALLT som du som släktforskare behöver! Ett extra plus är att man online kan se vilka andra som släktforskar på samma linjer som en själv.
–Vilket är suveränt eftersom man kan kontakta varandra och på ett enkelt sätt byta lite erfarenheter och kanske få fram ännu mer information om ens anor! Och det kan ju i sin tur leda till att man får kontakt med andra släktingar som man inte visste om, avslutar Eva telefonsamtalet.
Har du också en sjörövare i släkten eller en annan intressant figur som du skulle vilja berätta om? Skicka ett meddelande till mig på sara@myheritage.com och berätta mer.