Gästinlägg: Cyklar och cyklister igår, idag, imorgon
Minns du din första cykel? Har du varit på cykelsemester? Cykelpendlar du till jobbet?
Vid Folklivsarkivet vid Lunds universitet pågår dokumentationsprojektet Cyklar och cyklister igår, idag, imorgon. Syftet är att samla berättelser, minnen och tankar om cykling förr och nu. Hittills har vi fått in drygt 80 berättelser. En del är svar på den frågelista, LUF 236 Cykling, som Folklivsarkivet skickat ut till sin fasta stab av meddelare som 2-3 gånger om året besvarar frågor kring olika teman. Andra är berättelser som på olika sätt anknyter till cykling.
Här finns berättelser både av dem som tycker om att cykla och de som inte gör det, av dem som cyklar varje dag och de som gör det mera sällan. För en del är cykeln ett tjänstefordon, något man använder i arbetet. För andra är den främst ett redskap för motion och rekreation.
För många är den framförallt ett verktyg för att transportera människor och ting: man använder den för att skjutsa barn till skolan, för att frakta varor från affären och för att förflytta sig själv till och från jobbet och olika aktiviteter. Anledningen att man väljer cykel kan vara att det är enklast, billigast eller kanske enda möjligheten då man varken har bil eller tillgång till kollektivtrafik. En äldre kvinna berättar hur det gick till när hon var småbarnsförälder på 1950-talet:
”Jag hade tösen i sits på pakethållaren bak och en korg på styret fram, där pojken fick plats. Det gick alldeles utmärkt att cykla och handla nere i stan. Då blev det även en kasse med varor som också fick hängas på styret. Då var man ju ung och orkade med en hel del”.
”Att frakta saker på cykeln ger […] en god balans och stärker konditionen, så man får mycket för pengarna när man cyklar ”.
En annan person tycker att:
”Kortare ärenden är det skönt att ta cykel istället för bilen. Jag cyklar till exempel till biblioteket för att lämna och låna böcker och då är cykelkorgen bra att ha. Ibland kan det också vara skönt med en cykeltur istället för en promenad. Cykeln kan också vara bra att ha om man ska på fest sommartid, man kan dricka vin till maten utan att bekymra sig om hur man ska komma hem”.
Cykelsemestrar är det många som har erfarenheter av. Ibland är turerna korta, som denna som en mamma beskriver att hon gjorde med sin 10-åriga dotter:
”Vi skulle cykla till en camping och övernatta där i tält. Packningen (tält och sovsäckar m.m.) skulle köras dit med bil. Vi cyklade iväg med lätt packning, dricka och lite att äta. Sträckan vi hade framför oss var drygt 4 mil”.
Ibland är de betydligt längre:
”År 1961 var jag tillsammans med 3 kamrater på cykelsemester i Danmark […] Vi startade den 16/8 och var åter i Önnestad 26/8”.
Att cykeln spelar olika roller i olika faser av livet blir tydligt i berättelserna. Som barn, tonåring, småbarnsförälder, medelålders och pensionär fyller cykeln olika funktioner. Den utrustas på olika sätt, används i olika sammanhang och tillskrivs olika känslor och betydelser. Att lära sig cykla, liksom att tvingas ställa cykeln för gott, är förknippat med stora känslor. En person som för några år sedan parkerade sin cykel för gott skriver:
”Det var en stor sorg när jag fick ställa cykeln. Jag minns att jag tyckte att livet inte var värt att leva utan cykel och cykling”.
Det är ett spännande och intressant material som Folklivsarkivet samlat in. Men vi tar gärna emot fler berättelser. Är du intresserad av att delta är du välkommen att dela med dig av just din cykelberättelse. Du kan skriva långt eller kort, koncentrera din berättelse kring ett eller flera teman, berätta om något som hände för länge sedan eller idag.
Skicka din berättelse till: Folklivsarkivet, Box 117, 221 00 Lund eller etn@etn.lu.se
För mer information om projektet, liksom exempel på teman att utgå från finns, här. Har du frågor, kontakta charlotte.hagstrom@kultur.lu.se
”Att frakta saker på cykeln ger […] en god balans och stärker konditionen, så man får mycket för pengarna när man cyklar ”.
