En blick på vår historia – Gamla fotografier

Din mormor hade en.

Din mamma hade en.

Jag slår vad om att du också har en.

På baksidan av en hög garderobshylla, i källaren, på vinden, har du någon form av låda. Det kan vara en gammal metalllåda som innehöll kakor för en tid sedan, en gammal skolåda eller hattbox, en modern plastlåda med lock eller kanske till och med en förseglad plastpåse instucken i en låda.

Innehållet kan vara torkade blommor, vykort från förr eller många gamla fotografier. Om det här är din personliga samling, kommer du säkert veta vilka människorna var och när bilderna togs. Jättebra.

Dock kan dessa sköna ägodelar ha tillhört din mormor. Hon – om du har tur – kanske har skrivit lätt med blyertspenna på baksidan. Damen i den märkliga hatten är kusin Helen. Du läser detta, men du har aldrig hört talas om någon med det namnet.

Om du har ännu mer tur kan inskriptionen indikera att det är en semestergåva från ”din kära bror i London.”
Du har aldrig hört talas om någon som hade en bror i London.

Om din släkting var lätt obsessiv, kan han eller hon ha skrivit namn, datum och platser på varje fotografi. I det här fallet kommer dina släktforskarkollegor runt om i världen att gratulera dig till din stora lycka!

Det är emellertid mer sannolikt att lådan är fylld med gamla bilder – och ingen av personerna på bilderna kan identifieras.

Och hur skulle de kunna identifieras? Fotografiernas ägare visste vem varje enskild person var och hur de var relaterade, men – dess ägare har varit borta i 20 år eller mer och du var inte intresserad av släktforskning då de levde.

Och hur som helst så skulle bildernas ägare inte kunna föreställa sig, att årtionden in i framtiden, skulle någon vara intresserad av dessa gamla bilder och vad de representerar.

Mina förfäder ville förståss göra mig galen genom att spara vad som verkar vara värdefulla bilder och inte identifiera en enda person. Helt säkert sa de till varandra, ”Varför ska vi göra det lätt för denna framtida släkting? Låt hen jobba på det!” 🙂

Låt oss hoppas att du kommer att bryta den här kedjan av okända bilder.

Här följer några riktlinjer för att bevara innehållet i de gamla lådorna.

Först och främst bör du inse att din anfader gjorde dig en stor tjänst genom att bevara bildutskrifterna i mörkret, där de inte bleknar, även om de kan ha legat i ogynnsamma förhållanden i ett garage, en källare eller på en vind. I de gamla dagarna, användes blyertspennor mycket mer än idag, och inskriptioner på baksidan av bilderna frätte då inte bort pappret.

Många bilder från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal är i gott skick, eftersom de var noggrant framkallade, men många moderna 1950-1970-talsfotografier har blivit missfärgade och fått en magenta-nyans som resultat av maskinframkallning med låg kvalitet.

Elektroniska medier är alltid omdiskuterade. Livslängden för dessa är osäker. Hur många människor känner du som har gamla bandspelare, beta-videor eller åttamillimetersfilmer?

Experter rekommenderar att du skannar gamla bilder på cd-skivor, flash-enheter för säkerhetskopiering, och även hyr en professionell fotograf för att göra negativ av bilderna. Det bästa sättet att bevara och överföra dem är naturligtvis att ladda upp alla dessa foton till din MyHeritage-familjesida och dela dem med dina släktingar. De kanske till och med har samma bilder, och tänk om  deras mormor eller farbror skrev namnen på baksidan!

Några råd och tips

–Limma aldrig ett foto; Använd aldrig tejp, förutom speciellt arkivtejp.

–Använd aldrig ett album med självhäftande sidor, där foton placeras på en självhäftande baksida och är täckt med plastblad. Det är omöjligt att ta bort dem utan större skador. Skanna sidorna om möjligt, ta digitala bilder eller be en professionell fotograf att kopiera enskilda bilder.

–Skriv aldrig på bilden med en bläckpenna eller en hård penna. Använd en väldigt mjuk blyertspenna, skriv lätt eller använd en speciell mjukpenna. Skriv aldrig på framsidan och ringa inte in en person i en grupp! Använd ett överdrag på vävnadspapper och skriv namn på det.

–Svartvita utskrifter har längre liv, speciellt om de skyddas mot ljus. Missfärgade, bleka moderna utskrifter kan skannas; Det går att göra färgjustering.

–Gamla diabilder med glasöverdrag drar till sig fuktighet och kondensering. Mögel och svamp producerar svarta fläckar. Bäst är att skanna; kopiera till cd-skivor eller spara dem online.

–Arbeta med CD-skivor, skanning och fotokopior av bilder; håll originalet bort från ljuset.

–När du går vidare i din släktforskning, kommer du att hitta fler familjer och du delar dina bilder – be att få ta del i  deras. De kan ha samma fotografier, men uppgifterna kanske har skrivits upp på baksidan av deras.

Hur kan du bedöma år eller plats för ett gammalt fotografi?

Gamla bilder (1800-talet) är vanligtvis monterade på ett kort med fotografens namn och adress. Det är en ledtråd. Den fotografiska processen som användes ger tips om datum, och kläddetaljer, inredning eller frisyrer erbjuder mer information.

The Library of Congress har stora resurser för att läsa och undersöka fotografier. The City Gallery erbjuder också information om hur man använder bilder i släktforskning, med en användbar resurs på datering av bilder här.

Det finns också böcker med daterade bilder arrangerade efter årtionden för att jämföra bilder med detaljer, till exempel ”Introduktionen, av experten Maureen Taylor, ger information om fotografiska processer, papper, format, kläder (ärmar, knappar, halsband, kragar, etc.) och frisyrer för män, kvinnor och barn.

Vad har du upptäckt i dina gamla bilder? Skriv gärna i kommentarerna nedan.