Kräftpremiär! Så här gick det till när kräftorna blev festmat i Sverige
Kräftpremiär!
Idag är det första onsdagen i augusti och det betyder kräftpremiär! Förr var denna dagen startskottet för insjökräftfisket som bara pågick under en begränsad tid för att man oroade sig för att intensivt fiske skulle påverka de svenska kräftbestånden. Det finns två typer av insjökräftor i Sverige, den svenska flodkräftan och den invasiva signalkräftan som inte hör hemma i svenska vatten från början, den sattes ut illegalt. Signalkräftan spred kräftpest som drabbade flodkräftan hårt. Man räknar med att cirka 98% av bestånden har slagits ut de senaste 100 åren. Tråkigt. Förr fanns det så gott om flodkräftor och man kunde man gå längs med strandkanten och plocka dom med händerna.
Kräftor användes som medicin
Under medeltiden åt man inte kräftor, de användes som medicin. Det är nämligen så att kräftan har två kalkstenar, som används vid skalömsning. De så kallade kräftstenarna användes för att bota rabies, pest, ödem och till och med som plomber i tänderna!
Kräftor som festmat
Första gången kräftor nämns som mat i Norden är när danska drottning Kristina beställer och serverar kräftor i Köpenhamn. Vi nordbor var dock fortsatt skeptiska tills det blev festmat för kungligheter även i Sverige. Det var kung Erik den 14:e (1533-1577) som tog till sig av denna speciella delikatess från Tyskland och lät anställa tyska kockar till hovet som hade med sig många maträtter med kräftor. Den första riktiga ”kräftskivan” i Sverige hölls på Gustav Vasas dotters bröllop den 20 december 1562. Då odlades kräftor i stor omfattning i slottens vallgravar.
Kräftor åts varma eller i maträtter
Under 1700-talet blev det mer och mer vanligt att äta kräftor, men man åt dem då varma eller i maträtter. Under samma tid beskrev Carl von Linné kräftan i sina skrifter som oätlig: ”Kräftor är en sorts insekt och sådan äter inte vi inte ens som nödfoder. De är definitivt äckliga.”
År 1755 gav Cajsa Warg ut den klassiska kokboken ”Hjelpreda i hushållningen för unga fruntimber” som innehöll kräfträtter i alla möjliga former; kräftpudding, kräftkorv, kräftsoppa, kräftaladåb med mera.
Då började kräftorna ätas kalla
I slutet av 1800-talet började man äta kräftor kalla och i samma veva blev det också mer populärt att vara ute i naturen. Rika mer välbärgade familjer köpte sommarstugor och 1938 infördes två veckors lagstadgad semester, läs mer om detta här! Uttrycket ”kräftskiva” dök först upp på 1930-talet och spreds därefter från överklassen till det svenska folket och numera anses detta vara en av våra mest svenska traditioner.
Att fiska kräftor är en gammal svensk tradition. I sjön Stora Salungen används en håv på skaft, Mangskogs socken, Värmland. Foto: Nordiska museet
I en tidningsartikel från Stockholms Dagblad den 3:e september 1881 på OldNews.com, MyHeritages samlingssida för gamla nyheter, kan man läsa om hur mycket kräftorna kostade på denna tiden:
Traditionen med kräftskiva i augusti
Numera kan man få tag på kräftor året om sedan förbudet mot kräftfisket togs bort (med vissa undantag), trots detta väljer många att ha sin kräftskiva i augusti.
Hur kommer du fira årets kräftpremiär?
Gillar du historia och traditioner vill du säkert veta mer om din egen släkt också. Beställ ett gratis prova på-abonnemang hos MyHeritage, klicka här!
