Församlingar – Att släktforska i Stockholm

I Stockholm finns många församlingar, folk har flyttat mycket och många husförhörslängder och församlingsböcker saknas. Därför är det svårt att släktforska där. Som i all släktforskning gäller det att hålla reda på i vilken församling en person föddes, hur den flyttat mellan olika platser och slutligen i vilken församling personen bodde i när den avled.
Med ett abonnemang hos MyHeritage får du stor hjälp av våra sökregister.
Prova ett gratis abonnemang i två veckor!

Många församlingar

Förutom vanliga församlingar i Stockholm fanns det församlingar för andra nationaliteter och olika trossamfund – och även för till exempel barnhus och militären. Det har funnits ett 70-tal församlingar, och dessutom har flera av dem bytt namn och gränser flyttats. Några exempel på lite udda församlingar är Borgerskapets änkehus, Epidemisjukhuset Roslagstull, Fransk-Lutherska församlingen, Livgardet till häst, Maria sjukhus och Sabbatbergs fattighus.

Stockholm var en stor exporthamn för Bergslagen och viktig handelsplats. Foto: Stockholmskällan.

Tyska influenser

Med det strategiska läget mellan Östersjön och Mälaren växte Stockholm fram som en viktig handelsstad. Redan på 1400-talet anlades gator och långa bryggor där handelsfartygen kunde lägga till. Husen byggdes tätt och det var ont om rent vatten. Efter att Gustav Vasa gjort sitt intåg 1523 stärktes stadens ställning och uppbyggandet av en stormakt påbörjades. I slutet av 1500-talet hade Stockholm nästan 10 000 invånare.  På den tiden hade tyskarna en stark ställning och satt med i alla råd och sammanslutningar. Alla i ledande ställning talade tyska, och många låneord finns fortfarande kvar – som till exempel rådhus och borgmästare.

Obligatoriskt med kyrkböcker

I början av 1600-talet var Stockholm fortfarande en medeltida stad med enkla trähus och trånga gränder. Men under Sveriges stormaktstid blev Stockholm officiell huvudstad och utvecklades snabbt. Med kungahus, regering och riksdag fanns rikets styre samlat här och det ledde till stor inflyttning utifrån. Prästerna i de olika församlingarna började föra böcker över församlingsborna och höll husförhör. Födda, vigda och döda antecknades, liksom in- och utflyttningar. 

På 1700-talet härjade pesten, och 40 procent av stadens befolkning strök med. Stockholm blev snart Sveriges största industristad och hade 60 000 invånare. De första kartorna över staden gator och kvarter ritades – och tryckplåtarna finns fortfarande kvar i Stockholms stadsarkiv. Det gjordes också alfabetiska förteckningar över gatunamnen, husen numrerades och skyltar med gatunamnen sattes upp.

Folkbokföringen i Stockholm sköttes av rotemän. På fotot rotemannen Fritiof Gustafsson och hans biträde i mitten av 1920-talet. Foto: Stadsarkivet

Rotemansarkivet

Den omfattande inflyttningen till huvudstaden på 1800-talet medförde trångboddhet, fattigdom, svält och sjukdom. Missväxt på landsbygden och industrialiseringen gjorde att ännu fler flyttade in. Fram till början av 1800-talet fungerade folkbokföringen som i övriga Sverige, men sen hann prästerna inte med att föra husförhörslängderna. Därför infördes 1878 rotar, och i varje rote fanns en kommunalt anställd roteman som skulle föra bok över invånarna. Det finns tusentals häften för stadens fastigheter, med anteckningar om alla invånare i dessa fastigheter från första januari 1878 till sista juni 1926.

Rotemansarkivet förvaras på Stockholms stadsarkiv, och finns även digitaliserat hos ArkivDigital.

Hos Stockolmskällan finns kartor från tidigt 1600-tal. Och med tjänsten ”Jämför kartor” kan man se var de gamla kvarteren fanns.

Stockholmskällan

Den stora inflyttningen till Stockholm fortsatte och i början av 1900-talet var bostadsbristen så stor att det fick byggas nödbostäder. Stockholmskällan (stockholmskallan.se) är en databas med över 30 000 fritt tillgängligt arkivmaterial om Stockholms historia. Här finns artiklar, bilder, arkivhandlingar och filmer från 1600-talet fram till nutid. Det finns även en tjänst där man kan jämföra kartor. Med hjälp av dem kan man försöka hitta gamla adresser och hus, men det är inte helt lätt för gator har ändrat namn och kvarter rivits. På Stockholms stadsarkivs hemsida kan man läsa om de gatunamnsförändringar som gjorts på 1800- och 1900-talet. 

Barnhemsbarn från Stockholm placerades hos fosterfamiljer. 1-åriga Inga Albertina hamnade i Långasjö i Småland. Med hjälp av hennes nummer i församlingsboken kan man söka vidare i Allmänna barnhusets arkiv.

Allmänna barnhuset

I Stockholm fanns det många föräldralösa barn som ingen ville ta hand om. Redan på 1600-talet byggdes ett Stora barnhuset på Drottninggatan med plats för 300 barn. 1785 bytte det namn till Allmänna barnhuset, och man började då aktivt söka efter fosterföräldrar. Utplaceringen av barn fortsatte till 1945. Överallt i Sverige förekommer det därför att fosterbarn dyker upp i en husförhörslängd/församlingsbok med noteringen BHB (Allmänna barnhuset i Stockholm) och ett nummer. Barnhusets arkiv är värdefullt för släktforskare och finns digitaliserat och sökbart på Stockholms stadsarkivs hemsida.

Stadsarkivet har allt du som forskar i Stockholms olika församlingar behöver.

Stadsarkivet ger hjälp

Stadsarkivet (stadsarkivet.stockholm.se) ligger på Liljeholmskajen och är till stor hjälp för alla som släktforskar i Stockholm. Man kan beställa kopior, besöka läsesalarna eller söka efter personer, platser och händelser i något av arkivets alla digitaliserade databaser. Förutom det viktiga rotemansarkivet finn här allt från stadsbilder, bouppteckningar och skolbetyg till sjukhusarkiv, gamla brev och polisunderrättelser. Här finns även mantalslängder som fördes parallellt med kyrkböcker och rotemansarkiv för att hålla reda på befolkningen. Och dessutom Stockholms stads tänkeböcker för 1474-1629 i original. De består av protokoll och minnesanteckningar från rådhusrätten – intressant läsning om bouppdelningar, stölder, olika tvister med mera.

Många som kom till Stockholm stannade bara i något år och återvände därefter till sina församlingar.
Med hjälp av MyHeritage kan du ta reda på var dina släktingar bodde.
Är du nyfiken på din egen släkts historia?
Beställ ett gratis provabonnemang hos MyHeritage nu!