Leta i kyrkböckerna på MyHeritage

Vi har kyrkböckerna

Är du nyfiken på din släkt och ditt ursprung? Att släktforska är en spännande hobby och hos MyHeritage finns alla svenska kyrkböcker som behövs för att komma igång. Det är enkelt och du kan göra det hemifrån. Tack vare våra sökbara register behöver du inte leta sida upp och sida ner i gamla kyrkböcker. Med några få klick får du veta mer om dina förfäder. Du skriver in de ledtrådar du har (till exempel namn, årtal och plats) så kommer du till rätt sida i kyrkboken. Prova två veckor utan kostnad!

Högsta bildkvalitet

Kyrkböckerna är fotograferade och tack vare ett samarbete med ArkivDigital håller MyHeritages digitala bilder världsklass. Kvalitet är viktigt och vi är glada att kunna erbjuda miljontals högupplösta bilder från kyrkböckerna. Söker man på MyHeritage kyrkböcker får man lättlästa bilder i färg, medan Riksarkivet kyrkböcker innebär mer svårlästa bilder i svartvitt. Prästernas handstil och hur böckerna har bevarats genom åren påverkar förstås också hur lätta eller svåra de är att läsa.

I original förvaras kyrkböckerna på Landsarkiven. Nya dokument och böcker fotograferas efterhand och MyHeritages digitala arkiv växer snabbt. Du kan prova att söka efter en släkting på vår hemsida nu direkt och se du har många träffar du får. Vill du få tillgång till kyrkböcker gratis erbjuder vi en kostnadsfri provperiod på två veckor.

Kyrkböckerna är nyckeln

Kyrkan var förr bygdens samlingsplats och prästen var aktad av alla. År 1686 kom det en kyrkolag som sa att prästerna var tvungna att skapa en förteckning över alla barn som föddes i deras församling. Orsaken var att kungamakten ville hålla koll på hur många personer det fanns i socknarna – inte minst med tanke på rekrytering av soldater och skatteindrivning.

Det är i kyrkböckerna den viktigaste informationen finns när man släktforskar. Förr behövde man fara runt mellan pastorsexpeditioner och olika arkiv men nu kan du sitta bekvämt hemma och nå allt du behöver. Det är enkelt att använda kyrkböcker på nätet och de svenska kyrkböckerna är unika. I flera hundra år noterade prästerna allt om sina församlingsbor – som tid och plats för födsel, dop, giftermål, konfirmation, flytt och död. 

Kyrkböckerna innehåller:

Husförhörslängder/församlingsböcker

In- och utflyttningslängder

Födelse- och dopböcker

Konfirmation

Lysnings- och vigselböcker

Död- och begravningsböcker

Födelse- och dopböckerna

Barnen skrevs in efterhand de föddes och döptes. Förr var dopdagen viktigare än födelsedagen, så om det bara finns ett datum är det troligen dopdagen prästen angivit. Om barnet var fött utom äktenskapet noterades det som oäkta. Ett barn fick inte sitt efternamn förrän det blev vuxet – vanligtvis i samband med konfirmationen. Om en uppgift om namn eller datum skiljer sig i olika kyrkböcker är det dopboken som är det rätta eftersom den källan upprättats först.

Husförhörslängder

En gång om året besökte prästen församlingsborna för att bedöma deras kristendomskunskap och läskunnighet. I husförhörslängden skrev han in vilka som var närvarande och betygsatte deras kunskaper. Prästen noterade också vilka barn som fötts och vilka personer som dött under året. Han skulle även hålla reda på vilka som gift sig och vilka som flyttat. I husförhörslängden ser du hela familjen samlad med allas födelsedatum och födelseförsamling. Fanns det pigor, drängar, far- och morföräldrar eller andra som bodde på samma ställe ser du namnen på dem också. Runt 1895 upphörde husförhören och böckerna bytte då namn till församlingsböcker.

Flyttlängder

Människor flyttade väldigt ofta förr – inte bara pigor och drängar utan även andra yrkesgrupper. Alla dessa flyttar noterades i församlingarnas in- och utflyttningslängder och är till stor hjälp för släktforskare i dag. Den som skulle flytta fick gå till prästen för att få en flyttattest. Den visade man sedan upp för prästen i den nya församlingen. Många av attesterna finns sparade och kan innehålla intressant information – till exempel om hur en person var till sättet.

Död- och begravningsboken

I död- och begravningsboken antecknade prästen de dödsfall som skedde i hans församling. Ibland skrev han också några rader om den avlidne som är intressant att läsa nu i efterhand. 

På landsbygden anges ofta bara en vag förklaring till dödsfallet – eller ingen alls. Det beror på att det i regel var prästen som skulle ställa diagnosen. Men i städerna, där läkarna fanns, angavs dödsorsaken mer detaljerat och ofta på latin. 

Kom igång 

Om du är nyfiken på kyrkböckerna och MyHeritages tjänster rekommenderar vi att du provar ett gratis abonnemang på två veckor. Då får du fri tillgång till 14 miljarder historiska poster med bland annat sökbara register till svenska kyrkböcker. 

Bestäm vilken person du vill starta med och sök med den information du har. Ha inte för bråttom, och kontrollera att det är rätt person du får fram. Anteckna det du hittar – enklast är att fylla i uppgifterna i ett släktträd. Om du registrerar dig hos MyHeritage ingår ett släktträd där du även kan lägga till foto, levnadsberättelser och de sidor i kyrkböckerna som hör till en viss person. 

För att kunna utnyttja en gratis provperiod behöver du ange dina betalningsuppgifter – bankkort eller paypal. Jag vill starta min kostnadsfria 14 dagars provperiod.