Idag firar USA sin nationaldag och vi på Myheritage skulle vilja peka ut ett antal av de svenskar som gjort stort intryck i USA.
Från mitten av 1800-talet till tidigt 1920-tal lämnade ungefär 1,5 miljoner svenskar Sverige och flyttade, främst till USA. Detta motsvarade ungefär 25% av Sveriges befolkning. För de flesta var detta ett stort steg att ta. Färden var fyld av ovissheter och på den tiden var båtfärden lång och farlig. Den dåliga skörden i Sverige sporrade många att ta sig modet till och korsa Atlanten. De flesta av invandrarna blev typiska nybyggare som röjde och odlade upp prärien, medan andra stannade kvar i städerna, i synnerhet Chicago. I början av 1900-talet var faktiskt Chicago Sveriges ”andra stad” med, omkring 100 000 utvandrade svenskar. I Stockholm bodde fler svenskar, men det bodde faktiskt fler svenskfödda i Chicago än i Göteborg och övriga svenska städer.
För några blev denna nya start också början på ett liv av lycka och rikedom, för andra blev deras inflytande inte belönat med sin vikt i guld. Oavsätt så är svenskarnas inflytande på Amerika och den amerikanska kulturen värd att nämna.
Fred Lundin emigrerade från byn Västra Tollstad i Östergötland till USA 1880. Lundin var inte arbetsskygg och började arbeta redan som 13 åring med att sälja tidningar och borsta skor i Chicagos gathörn. Hans arbetsmoral belönade sig snabt och innan han hunnit fylla 20år hade han etablerat sig som tillverkare av Juniper Ale – ett slags enbärsdricka, framställt av ett recept från hans hemsocken i Sverige. 1893 inledde Lundin en framgångsrik politisk karriär. Han satt till och med i USA:s kongress i början av 1900-talet.
Andrew Lanquist var byggherren bakom en av stadens första skykrapor, Monon Building, som byggdes år 1891. Han låg även bakom Wrigley Building som när den byggdes 1922 blev Chicagos högsta byggnad.
1851 uppfann den amerikanske symaskinskonstruktören Elias Howe det första blixtlåses. Det var dock två svenskar som gjorde blixtlåset till ett brukbart fenomen, Peter Aron Aronsson och Gideon Sundbäck. Sundbäck byggde upp den världsledande blixtlåsfabriken Talon i Meadville, Pennsylvania.
Martis Jerk föddes 1887 i Våmhus, men bytte namn till Eric Wickman efter att ha utvandrat till Hibbing, Minnesota 1905. 1914 öppnade han sin första busslinje mellan Hibbing och Alice. Han grundade sedan, det ännu väll använda busföretaget, Greyhound Lines. I nyhetsmagasinet Times beskrivs han 1930 som USA:s busskung: ”En storvuxen bredaxlad man som har kvar sin svenska brytning”.
John Brynteson föddes 1871 och kom från en fattig familj i Sverige där barnen fick gå utan strumpor och skor större delen av året. Som 16-åring emigrerade han till USA för att söka ett bättre liv. 1898 begav han sig med båt från San Francisco till Alaska och där upptäckte han tillsammans med två vänner – svensken Eric Lindblom och norrmannen Jafet Lindeberg – det guldrikaste vattendraget i hela delstaten. Fyndet blev starten på den stora guldruschen i Nome. John Brynteson och de två vännerna kallades ”The Three Lucky Swedes” och startade det framgångsrika ”Pioneer Mining Company”. Den stormrike John Brynteson startade bland annat en fruktplantage och en hästranch och låter även bygga en svensk sjömanskyrka i San Francisco. Han får dessutom ett berg uppkallat efter sig i Alaska: Mount Brynteson. Efter den stora jordbävningen i San Francisco 1906 återvänder John Brynteson till Sverige som en av Europas rikaste män. Han fortsatte sin bana som framgångsrik affärsman fram till sin död 1959.
Inte alla svenskar blev lika rika på sin insatts. Alexander Samuelsson arbetade vid Surte glasbruk norr om Göteborg innan han emigrerade till USA 1883. 1915 var med och formgav Coca-Cola-flaskan på ett glasbruk i Terre Haute, Illinois. Trots att Samuelsson var en hög chef på Chapman Root Bottling och hans namn står på patentet, var det företagets ägare Chapman J Root som blev mångmiljonär. Den greppvänliga flaskan – formad med en kakaoböna som förebild – blev en av världens mest kända varuförpackningar. Dessutom, splittrades inte glaset när flaskan tappades. Flaskan fanns inledningsvis i en blå, en grön och en glasklar variant.
Mary Anderson från Lidköping emigrerade till USA år 1888. Anderson, som periodvis var mer berömd i USA än Greta Garbo, blev medarbetare till president FD Roosevelt och ytterligare fyra presidenter. Mary Anderson (1872–1964) blev chef för Kvinnobyrån vid arbetsmarknadsdepartementet och innehade detta ämbete under 24 år.
Har du en förfäder som sökt sin lycka i USA?