Den falske ingenjören

Författaren och journalisten Per Erik Tell har rest mycket. Många gånger med sin egen släkthistoria som ledstjärna. Andra gånger med andra personers släkthistoria som ledstjärna. Dagens inlägg är skrivet av Per Erik. Innan du börjar läsa vill jag passa på att tacka Per Erik för att han tog sig tid att skriva texten.

När jag var ung fascinerades jag av berättelserna om morfars far, Carl Tell, som försvann till Amerika. Han bytte namn till Charles och spåren efter honom upphör någonstans på ett pensionat i Chicago kring 1900.

Den falske ingenjören och andra svenska spår i Argentina

Så när jag slutat skolan gav jag mig på luff i USA. Jag hittade honom inte, men träffade många andra emigranter och skrev ned deras historier.

Många år senare blev det den lilla tunna boken Lost Springs.

Då hade jag redan upptäckt en märklig koffert på loftet hemma hos farmor och farfar i Abbekås, på den skånska sydkusten. Kongo-Nisses trunk! Där låg suddiga svartvita bilder tillsammans med handskrivna och tryckta dokument från Kongofristaten.

Kongo-Nisse var farmors fasters man.

Under en rad av år forskade jag kring varför svenskar i så hög utsträckning sökt sig till kung Leopold II:s Kongo under en period som betraktas som den mörkaste i Afrikas historia.

Resultatet blev boken Detta fredliga uppdrag.

När jag så gav mig iväg till Sydamerika och Argentina hösten 2009, tillsammans med min son, så satt min svågers historia om hans mormor Augusta i bakhuvudet. Som liten föll hennes familj, Nyströmarna, för locktonerna från mindre nogräknade emigrantvärvare och blev Brasiliensvenskar. Det varade bara ett och ett halvt år. Därpå vände de hemåt till Murjek i Lappland igen. Men två brorsöner blev kvar, där någonstans i södra Brasilien.

Eller i Argentina. För flertalet av utvandrarna som reste till Brasilien flyttade efter kort tid över Uruguayfloden till Argentina där levnadsvillkoren på många sätt var bättre än i Brasilien.

Det bildades en koloni i provinsen Misiones och här finns ännu idag, tre-fyra generationer senare, ett hundratal personer som pratar svenska ganska obehindrat.

När jag gav mig iväg för att söka efter svenskar i Argentina blev naturligtvis Misiones en anhalt.

Men det finns många andra beröringspunkter mellan Sverige och Argentina. Alla känner till pampas och tangon genom Evert Taube. I slutet av 1800-talet sökte sig en rad svenskar till det förlovade landet i Sydamerika. Svenska mejerister byggde upp en hel livsmedelsindustri, vi deltog i järnvägsbyggandet och lantmäteriet, arkitekter och ingenjörer från Sverige ritade och byggde. Landet växte.

Jag reste till Misiones i utkanten av urskogen, till Patagoniens stäpp och högt upp i Anderna. Överallt fann jag spår av svenskar. Gauchon Bertil som blev kompis med diktatorn Juan Perón, Kikki som lär ut tangons hemligheter, Oscar som samlade uppbådet mot Butch Cassidy och Sundance Kid, flygaren Rolf och fågelmannen Claes Christian, för att bara nämna några.

Slutligen reste jag också över Uruguayfloden för att besöka den svenska kyrkogården i Porto Lucena i Brasilien. Där träffade jag en grupp svenskättlingar. Jag tänkte jag skulle fråga om det fanns någon Nyström på orten, som skulle kunna vara släkt med svågerns mormors kusiner.

Den första dam jag mötte presenterade sig:

– Nedjma…Nyström!

Nu visade det sig slutligen att det var en helt annan Nyström släkt, men i alla fall. Hjärtat slog några slag snabbare.

Historien om Brasiliensvenskarna blev bara ett kapitel i boken om svenskarna i Argentina, Den falske ingenjören, som Massolit förlag gav ut i oktober 2011.

Per Erik Tell

Per Erik Tell, 55. Bor i Ystad. Frilansjournalist, radioman och författare till tio böcker.

Ur recensioner:

Om Den falske ingenjören:

”… en mästare på att hitta rätt knorr på berättelserna. Han ser på livet och tillvaron med humor. Och han lyssnar på vad människor har att berätta…”

Om Detta fredliga uppdrag:

”Styrkan i Tells bok är skildringen av och resonemangen kring det koloniala förtrycket i allmänhet och dess svenska avlagringar i synnerhet…”

Om Lost Springs:

”… Eftersom språket är så här friskt och författaren dessutom har en befriande distans till sin egen roll är det lätt att tycka väldigt mycket om Lost Springs.”

För mer information besök: www.pereriktell.com