Vasaloppet – en återblick

Vasaloppet verkar bara bli mer och mer populärt för varje år. Det kunde nog Gustav Vasa inte ana när han flydde denna väg mot Norge 1521. Det första loppet gick av stapeln den 19 mars 1922 och går från byn Berga i Sälen till Mora. Nu på söndag är det planerat för nästan 16 000 skidåkare att ta sig igenom det 90 kilometer långa loppet.

Den första Vasaloppsvinnaren Ernst Alm 1922. Okänd fotograf, Wikipedia

Rolig fakta om Vasaloppet:

• Den 22-årige Ernst Alm var den förste att vinna ett Vasalopp 1922.
• 136 personer anmälde sig till det första Vasaloppet. Men endast 119 personer dök upp vid starten och av dessa fullföljde 117 stycken loppet.

• År 1925 sändes Vasaloppet i radio för första gången.
• Ekströms blåbärssoppa har serverats till skidåkare sedan 1958.  Varje skidåkare dricker ungefär en liter blåbärssoppa under ett helt lopp.
• År 1959 passerade Vasaloppet för första gången 1 000 anmälda deltagare.
• År 1966 visades Vasaloppet i TV för första gången.
• Vår nuvarande kung Carl XVI Gustaf blev 1977 den förste kungen att delta. Han deltog under namnet Carl Bernadotte och kom på plats 5 708.
• Nils ”Mora-Nisse” Karlsson (1917-2012) håller rekordet för flest antal vinster i Vasaloppet. Han har vunnit hela nio gånger.
• Den första kvinnan att delta var Margit Nordin. Hon fullföljde loppet 1923. Året efter förbjöds kvinnor att delta för det ansågs vara ”för jobbigt” för kvinnor att åka. Förbudet upphörde 1981, då en kvinna utklädd till man blivit intervjuad och avslöjad i TV 1978. Det dröjde ända fram till 1997 innan tävlingen inrättade en officiell damklass.
• I loppets 92-åriga historia har det ställts in tre gånger. Åren 1932 och 1990 ställdes loppet in på grund av snöbrist och 1934 på grund av för få anmälda.
• Det finns en amerikansk variant av loppet som körs i Mora, Minnesota. Det loppet är 58 kilometer långt.

Många Vasaloppsåkare tvingades att köa i flera kilometer innan de fick gå i mål vid loppet 1966. Fotokälla: Dalmas, Wikipedia

Traditionen med kranskullor kom till av en slump då de två väninnorna Therese Eliasson och Svea Romson iklädda kulladräkter råkade befinna sig i närheten av målet vid det första Vasaloppet. En trädgårdsmästare vid namn Lindkvist hade av loppets tävlingsledning fått i uppdrag att skapa en krans att ge till segraren. På väg mot målet för att lämna kransen fick han se de finklädda väninnorna och gick fram och frågade Therese om hon kunde tänka sig att ge kransen till segraren.

Therese sa ja men eftersom hon var kort till växten var hon orolig över hur hon skulle nå för att trä kransen över vinnarens hals, men Ernst Elm snubblade på mållinjen och hon hade inga problem att ge honom den.  Det var så begreppet ”kranskulla” kom till.

Taget från Wikipedia och Vasaloppets faktaguide 2014