Upptäck historiska kartor
I Sverige finns en rik skatt av historiska kartor bevarade. Som släktforskare är det roligt att se var förfäderna bodde, hur mycket mark de ägde och hur det såg ut i landskapet runt omkring.
Hos MyHeritage hittar du var dina släktingar bodde och var platserna ligger idag.
Beställ ett gratis prova-på-abonnemang!
Lantmäteriförrättning i början av 1900-talet. Foto: Västmanlands läns museum. Bilden är förbättrad och färgsatt med MyHeritages fotofunktioner
Historiska Kartor från 1600-tal och framåt
För släktforskare tillför kartor mycket. När man forskat fram information om en person, en by eller om huset man bor i, är kartor nästa steg för att få veta mer. I Sverige har vi ritat kartor över större områden sedan i början av 1600-talet. Under stormaktstiden behövdes mer pengar till krigsmakten och för att veta hur mycket skatt man kunde ta ut skulle alla landets hemman karteras. Det blev grunden till Lantmäteriet.
Sedan dess har kartor ritats vid olika perioder och i olika syften. En vanlig anledning till att lantmätarna ritade kartor var för att markera var olika ägandegränser gick. Till en början var det mest hemman, alltså de större gårdarna med självägande bönder som ritades in. Torp och mindre hus, särskilt de som låg på utmarkerna, kom inte med.
Långt tillbaka i tiden bodde bönderna tätt tillsammans, med åkrarna uppdelade i mindre fält utanför byarna. Många tegar var så små att man inte ens kunde vända med häst och vagn utan att komma in på grannens fält. För att effektivisera jordbruket genomfördes därför olika jordreformer under slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet. Åkrar slogs samman till större sammanhållande arealer och gårdar flyttades för attligga närmare ägorna.
Vid dessa förrättningar mättes områdena upp och markens beskaffenhet bedömdes. Varje bonde skulle fortfarande äga mark av samma värde, så lantmätarna hade fullt upp att försöka få det rättvist. Dessa skifteskartor och beskrivningar finns bevarade. I Lantmäteriets digitala arkiv finns över en miljon historiska kartor med tillhörande dokument. Alla kartor äldre än 70 år är fria att använda.
Hitta adresserna
I MyHeritages husförhörslängder och församlingsböcker ser man var en person bodde. Och den praktiska sökfunktionen gör att man snabbt hittar rätt sida. Då får man fram namnet på en by, en gård, ett torp eller ett kvarter. Från slutet av 1600-talet blev de flesta hus i byarna numrerade, men gårdsnummer kan ha ändrats genom åren. Om en gård har delats vid en bodelning eller försäljning, kan flera gårdar ha samma nummer i husförhörslängderna.
Adresser med unika namn eller nummer på huset är förstås lättare att hitta på Lantmäteriets kartor. De moderna fastighetsbeteckningarna kom 1908, och du kan gå bakåt i husförhörslängderna för att se vad fastigheten hette tidigare. Då följer du namnen på de som bodde i huset bakåt en bok i taget. Ju mer specifik en adress är desto enklare är det att hitta huset på kartorna. Har du ingen adress kan du istället peka ut det på kartan, om du vet var det låg.
MyHeritage har en mycket användbar släktkarta. Du hittar den på myheritage.se under ”Släktträd”, ”Mer” och ”PedigreeMap”.
MyHeritages släktkarta
MyHeritages släktträd med plats för namn, födelseplatser, bilder och mycket mer är ett bra sätt att hålla ordning på sin släktforskning. När du lagt in personer i släktträdet visar MyHeritages släktkarta automatiskt alla platser du angett i släktträdets platsfält, händelser, fakta och fotobeskrivningar. Då ser du snabbt var olika byar och socknar ligger idag, och kan zooma ut och in på kartan. Den ger också en tydlig bild över vilka områden släkten bott i.
Lantmäteriets hirtoriska kartor
I Lantmäteriets digitala arkiv hittar du historiska kartor, och kan se var byggnader och gränser fanns förr i tiden. Alla typer av kartor finns inte för alla platser i landet. Man kan dela in kartorna i fyra tidsepoker för att få en överblick.
De äldre geometriska kartorna är från 1600-talet. De yngre geometriska kartorna är från slutet av 1600-talet till cirka 1750. Skifteskartorna är från andra halvan av 1700-talet och hela 1800-talet – de gjordes i tre exemplar med ett original och två avritade. De yngre kartorna innehåller generalstabskartan (1827-1971), häradsekonomiska kartan (1859-1934) och ekonomiska kartan (1935-1978).
- Äldre geometriska kartor
- Yngre geometriska kartor
- Skifteskartor (storskifte, enskifte, laga skifte)
- Yngre kartor (generalstaben, häradsekonomiska, ekonomiska)
Om du letar efter torp är generalstabskartan ett bra val. De häradsekonomiska kartorna gjordes endast i delar av södra Sverige samt Norrbottens kustland. De finns inte för Bohuslän, Småland, Öland och Gotland. Skifteskartor visar gårdarnas utseende och läge för varje by och är så detaljerade att man ibland även kan se kålgårdar, grindar och ängar. All information om de historiska kartorna finns under ”Våra karttjänster” på lantmateriet.se.
Häradsekonomisk karta över Karlstad socken 1880-tal. Källa: Lantmäteriets historiska kartor
Träffresultatet på Lantmäteriets historiska kartor är en lång lista över de kartor som finns inom det sökta området. Till många av Lantmäteriets kartor finns bilagor i form av protokoll eller andra textdokument. De kan vara på hundratals sidor och till exempel innehålla namn på ägarna, beskrivningar av byggnaderna, gränsmarkeringar, vägförrättningar, torpkontrakt, information om skulder, köpekontrakt och vem som byggt husen. Här kan man till och med hitta underskrifter eller bomärken från sina förfäder.
Handritade kartor är som konstverk. Den här visar gränsbestämningar i Lane-Ryrs socken 1752. Källa: Lantmäteriets historiska kartor
Börja med ett abonnemang hos MyHeritage och hitta var dina förfäder bodde. Sedan kan du leta vidare bland Lantmäteriets historiska kartor.
Klicka här för att beställa ett gratis prova-på-abonnemang hos MyHeritage.
