Ett träd fullt av guldkorn

Annaklara Martin-Löf

Jag heter Annaklara Martin-Löf och är numera en flitig MyHeritageanvändare. För 31 år sedan föddes jag i Stockholm. I dag lever jag med min sambo i stockholmsförorten Gubbängen och studerar till sjuksköterska efter tio års arbete med teater och film.

Jag växte liksom min mor och morfar upp som ensambarn, vilket har gjort att behovet av tillhörighet till en större familjekrets kanske har varit större för mig än för många andra. En gång om året, på min farmors födelsedag brukade hela släkten på min pappas sida samlas. Min farmor var intresserad av att berätta historier om hur det var förr och om gamla släktingar. Hon kom från ett överklasshem där det var viktigt vilka man umgicks med och vad ens vänner hette i efternamn. Det kanske kan tyckas lite löjligt i vår tid, men när min farmor var ung var det viktigt att upprätthålla sin privilegierade ställning i samhället. Det var lätt att falla av piedestalen. Och skyddsnäten var svagare och fattigdomen tuffare på den tiden.

Julfirande med farmor och farmors far i min pappas barndom

Farmors gammelfarfar, Michael Benedicks som var jude kom till Sverige som invandrare på 1700-talet. Han och hans svärfars bror Aron Isaak startade en juvelerarfirma och sålde smycken till hovet. På den tiden var det inte tillåtet för judar att vistas i Sverige utan att konvertera till kristendom. Trots svårigheter med främlingsfientlighet och antisemitism lyckades Michael och hans kompanjon etablera sig i Sverige, köpa ett järnbruk i Gästrikland och skapa sig en förmögenhet, samtidigt som de stod för sin judiska tro. Pengarna finns kvar än i dag. Min farmor kunde köpa en lägenhet till mig när jag flyttade hemifrån tack vare Michael Benedicks affärsskicklighet. ”Förr sinar dalälven än Benedicks pengar” sa min farmors farfar, och än så länge stämmer det faktiskt.

Gysinge bruk

Jag har aldrig sett mig själv som särskilt historieintresserad. Skolans historielektioner gjorde mig uttråkad, och jag kände aldrig att jag kunde relatera till händelserna. Det handlade liksom inte om mig. Men min farfars döda bror var intresserad av släktforskning. En dag visade min pappa ett släktträd som han hade gjort. Min mamma hade ett släktforskningsprogram på datorn, och jag började föra över pappersträdet till datorn. Mest för att jag var nyfiken på hur datorträdet skulle se ut. Mamma hittade ett släktträd från min morfars sida, och vips hade jag skapat mitt första egna släktträd.

Tio år senare dök MyHeritage upp. Jag minns inte riktigt hur jag hittade hit men jag skapade i alla fall ett konto och lade till mig själv och mina närmsta familjemedlemmar utan närmare eftertanke. Allteftersom tiden gick skrev jag in mer och mer på trädet, och efter ett tag flyttade jag över det gamla släktträdet till MyHeritage. Med matchnings-systemet Smart Matches växte mitt träd rejält och jag har hittade anor som pekar på släktskap med bland annat kejsar Augustus och Kleopatra. Det var ju rätt spännande, även om mycket från den tiden kanske mest är myter.

Allt eftersom tiden gått har jag blivit mer och mer intresserad av människorna bakom namnen i släktträdet. Hur såg deras tillvaro ut och hur har deras livsöden och personligheter påverkat mig och min personlighet? Jag skulle kunna skriva spaltmeter om alla personer jag lärt känna, både kända och okända människor.

Några exempel på förfäder till mig är Carl von Linné, Heliga Birgitta, och Johanna Fredrika Löf – den ensamstående stjärnskådespelerskan på Dramaten som enligt ryktet fick en oäkta dotter med Gustav III:s bror. Hon föddeupp två barn på egen hand och levde i ett samboförhållande med skulptören Tobias Sergel utan att vara gift, vilket ansågs mycket olämpligt. Kvinnorna tog avstånd från henne i sällskapslivet, men hon var ändå respekterad och hyllad för sitt arbete på teatern.

Johanna Fredrika Löf

Bland mina förfäder finns också handelsmän, bönder och många ingenjörer och vetenskapsmän. Jag har bland annat funnit medicinprofessorn Olof Rudbeck som upptäckte lymfsystemet och Tycho Brahes syster Sophie Brahe. Hon var lika intresserad av astronomi som sin kände bror, men saknade möjligheter att utöva sitt intresse. De kända Shakespeare-karaktärerna Rosencrantz och Guildenstern från pjäsen Hamlet hör också till mina anor. Men även den enkla pigans son med ”fader okänd” som kanske aldrig fick reda på vem som var hans far. Och så kärlekshistorierna.

Rosencrantz och Guildenstern

Min morfars far var son till borgmästaren i Visby och förälskade sig i ”fel” flicka. Flickan och deras gemensamma kärleksbarn skickades iväg till Amerika. Själv skickades min gammelmorfar ut på sjön och blev kofferdikapten. Han hann fylla 62 år innan han gifte om sig med min gammelfarmor. Man kan bara fantisera om vad som rörde sig i hans huvud under alla år däremellan. Jag har försökt leta efter min morfars halvbror i kyrkböckerna utan att lyckas. Borgmästarfamiljens skamfläckar noterades tydligen inte i kyrkböckerna. Jag funderar ibland på hur min morfars halvbror fick det i Amerika. Om de klarade sig bra därborta eller hade det svårt. Kanske får jag aldrig veta.

När jag tänker på vad mina förfäder har åstadkommit kan jag känna både inspiration och lite prestationsångest. Om mina förfäder kunde upptäcka lymfsystem, föda tolv barn och systematisera världens alla växter, hur ska jag då föra stafettpinnen vidare? Men det är bara att inse att jag är jag och att jag måste tillföra något till världen på mitt eget sätt. Jag försöker dock ta tillvara på de erfarenheter som mina förfäder gjort i sina liv, och som jag har funnit genom släktforskningen, och bära med mig dessa erfarenheter i mitt liv.

Gammelfarfar Svante Olivier Matthiesen

Nuförtiden kommer mina äldre släktingar ibland och frågar mig om hur de är släkt med den och den personen. Jag har bättre koll än de har. Min pappas 82-åriga kusin har skapat sig en egen profil på MyHeritage och bygger vidare på trädet med sina släktkunskaper. 3 896 personer har hittills skrivits in i trädet. De flesta av dessa har jag hittat via Smart Matches. 3 896 poster är nog lite för mycket egentligen, för det blir svårt att hitta till guldkornen.

Ett tips till dig som just ska börja bygga ditt träd, är att prioritera ifall du hittar för mycket information. Annars blir trädet svårnavigerat och riskerar att ta upp allt för mycket av din tid.

Har du en intressant släktberättelse att dela med dig av? Berätta mer i kommentarsfältet nedan eller på vår Facebooksida.