Den Mest Fotograferade Generationen Kommer att Sakna Bilder om 10 år

Den Mest Fotograferade Generationen Kommer att Sakna Bilder om 10 år

Kameror, de finns överallt. I telefonen, på surfplattan, du kanske har en enkel kompaktkamera, och kanske till och med en DSLR.Vissa kanske äger en filmkamera. Du kan inte undgå selfies, Instagram, Pinterest och Facebook. Människor översvämmas av fotografier. Idag tar personer fler bilder än någonsin tidigare. Det uppskattas att under de senaste 5 åren har fler bilder tagits än alla tidigare år tillsammans.

Det sorgliga är att bara några av dessa bilder kommer att överleva längre än ett år. För många människor är en ”bild” bara bra för tillfället. Mammor och pappor fäster sig vid sitt nya barns varje lilla rörelse. Mormor vill se var en av dem också. När du vill visa upp din nya valp, drar du bara upp telefonen. Men om en vecka har ingen av dessa bilder någon verklig mening och kanske till och med blir raderade för att ge plats för fler bilder som har liten betydelse inom ett par veckor.

Så vad kommer att hända med alla bilder som tas i dag? Här är anledningen till att 99% av de fotografier som tas i dag snart kommer att vara helt borta – digitala bilder är inte längre viktiga för de flesta, och vi är få som sparar våra bilder i tryckt form!

När man ännu köpte en filmrulle och tog sina semesterfotografier sattes hårdkopiorna i fotoalbum eller fotolådor. Man tittade på dem och omhuldade dessa minnen med stor omsorg. De var en del av livet och för många, om en katastrof inträffade, var dessa fotografier en sak som man skulle försöka rädda först. Bröllopsalbum och fotografier representerade våra liv och vi sparade allt vi kunde.

Det uppskattas att mindre än en av 100.000 fotografier som tags idag faktiskt blir till tryckt fotografi. Den digitala världen innebär att du så lätt kan titta på dem på datorskärmen, men utan dator har du ingenting. Du har förmodligen otaliga bilder som bara är slumpmässigt placerade, utan organisation eller sätt att hitta bland dem. Kanske du har gjort vissa ansträngningar, men även det kan verka som en överväldigande uppgift när du väljer att ta itu med uppgiften.

Lägg till detta att under årens lopp har tekniken förändrats så snabbt att många fotografier tagna för 6-7 år sedan lagrats på en typ av media som inte längre stöds. Lådor med disketter, och inte ens en dator som fungerar för att visa dem. Inom 5+ år eller mindre kommer din DVD liksom dina USB-enheter att bli obsoleta. Filtyper kommer att förändras, och morgondagens teknik kan inte stödja dessa ”äldre” filtyper.

Många idag har äldre mobiltelefoner med otaliga bilder på dem. Kanske ”delade” du några på Facebook eller Instagram eller laddade upp dem till en fotolagringswebbplats. Men ingen av dessa är ”permanenta” lösningar för att spara dina bilder och tyvärr kommer många av dina minnen från i dag inte att finnas i morgon. Så var är den gamla mobiltelefonen idag? I en låda någonstans, du är inte säker på var, men du vet att den ligger någonstans och skräpar!

Det finns också otaliga minneskort fylld med fotografier. Var och en av dem representerar en liten del av dig eller något som var en del av ditt liv. Vissa är äldre och du har färre alternativ för att läsa av dem allt efter som tekniken överträffar deras användbarhet. Finns det någon som minns 256MB SD-kort idag, och ett 4 GB anses litet?

Till och med när du besöker en professionell fotograf är allt du vill göra att ”ta några bilder och få skivan”. När allt är digitalt kostar det så mycket mindre. Du kan lätt skriva ut bilder av hög kvalitet själv. Ingen film. Inga fingeravtryck från labbet. Så var är dina skivor idag? Förmodligen i samma låda du inte har hittat ännu, den där den gamla mobiltelefonen ligger. Jag tvivlar på att du har din DVD eller dina gamla disketter på din vägg! Och när mamma frågar om du har ett foto av din nu 16-åriga son eller dotter från när de var små, måste du svara att du har, men att du måste hitta den. ”De är på en disk … någonstans … tror jag … .kanske vi fortfarande har … vänta, vad gjorde vi med den där disketten igen?”.

Bildkälla: emeraldinteriordesign

Bildkälla: emeraldinteriordesign

I mitt hem, kommer du att hitta fotografier. Riktiga utskrivna. Inget märkvärdigt i de flesta fall och de flesta är bara vanliga ögonblicksbilder av familjen på semester. Dessa är de segment av våra liv där vi kan öppna det gamla ”självfästande” albumet och få reda på att det inte längre fäster. Där minnen av vårt liv utspelar sig framför våra ögon. Vi skrattar. Vi gråter. Vi retas med varandra. Vårt liv finns just där. Där i den tryckta bilden för vem som helst att se. Det finns ingen som undrar ” stöds den här filtypen fortfarande” eller ” har min dator fortfarande en DVD-enhet”. Det behövs inget av detta. Även i äldre, inte riktigt lika skarpa bilder kan man känna känslor av de ögonblicken i tiden som om de hände i går. Dessa är de saker som vi skyddar med allt vi har, om någon katastrof skulle inträffa, de som vi börjar leta efter först. Helt plötsligt är en dyr kaffebryggare inte så viktig, inte heller fiskebåten, eller storbilds-TVen med alla klockor och visselpipor. Det är alltid minnen av våra liv som blir det vi söker först.

Så om du är en del av denna ”digitala revolution”, låt mig fråga dig var dina fotografier är? Borttappade på någon skiva eller lagrade ute på nätet någonstans, förhoppningsvis, kanske? Varför köpte du inte den underbara fotoduken som din professionella fotograf arbetat så hårt för att producera? Det var ett ”one of a kind” konstverk och en släktklenod för din familj att ha för att kommma ihåg en liten del av sina liv. Det är något som kommer att överföras från generation till generation och det enda visuella sätt dina arvingar kommer att kunna se hur du såg ut och den kärlek och de känslor ni uttryckte det ögonblick som bilden togs.

Året är 2025. Du har just hittat de DVDer du hade i den där lådan. Tillsammans med 9 gamla mobiltelefoner som inte längre fungerar med dagens nya teknik. Din 3-tumsdator har sedan 2015 då de helt fasades ut inte längre en DVD-enhet. Ditt 3-åriga barnbarn sitter på ditt knä och ber att få se bilder på sin mamma – och allt du har att visa är en ganska värdelös, liten bit rund plast, för att inte nämna dammig och repad. Och eftersom Instagram har slagits samman med ett annat företag, och de började ta betalt, slopade du ditt abonnemang för 8 år sedan. Hur kommer du åt dina fängslade bilder?

Låt inte dina minnen gå förlorade, förlorade minnen är dyra.

Kommentarer

E-postadressen hålls privat och kommer inte att visas.

  • Leif Dahlborg

    september 5, 2016

    tack för din varning!

  • Ove Torgny

    september 23, 2016

    Mycket bra att ämnet blir belyst. Ger många tankar.
    1. Jag har ett antal gamla familjealbum med oftast svartvita bilder. Bilder utan förklaring, ort, fotograf, tidpunkt, vilka är människorna? Bilderna finns men är svåra att förklara.
    2. Dagens familjebilder skulle kunna samlas, med uppgifter om när, var och vilka, i någon av familjens/släktens dator för att en gång om året eller vartannat göra fotoböcker med alla uppgifter i, i antal som räcker till de som är intresserade. En liten familjefotoklubb,
    3. Jag är sekreterare i Ängelholmsbygdens lokalhistoriska förening. Vi har gjort 30 Ängelholmsböcker med i första hand 1900-talets bildmaterial. Intressant och populärt. Men vad händer som sagt med de bilder som tas i Ängelholm och kan ha allmänt intresse? Det finns på Facebook en gemenskap med ängelholmare (över 4000) som gillar idén att vara från Ängelholm. Här förekommer massor av bilder, gamla och nya, kommentarer. Hur samlar man allt detta i bokform, böcker som kan vara tillgängliga för alla och finnas bevarade i blibliotek?

  • JOL

    september 23, 2016

    Hårddiskar kostar en sportstyver numera. Problemet är att digitala medier åldras om de inte används. Behöver skrivas över på nyformaterade och bakåtkompatibla verktyg.

  • Leif Wadström

    september 23, 2016

    Hej
    Intressant och tankeväckande artikel om alla våra ”bortglömda” foton.
    Själv har jag bl.a. dokumenterat min dotters liv från början fram till hennes 25:e födelsedag. Det blev närmare 40 st fullmatade album med text och bilder. Dessutom är allt bildmaterial överfört på både DVD-skivor och USB-minnen.
    På samma sätt har min fru och jag dokumenterat våra bröllopsdagar och vad som hänt sedan året innan.
    Mitt bekymmer är om den typen av arkivering är tillförlitlig för lång framtid. Hur kan man på bästa sätt bevara bilderna för framtiden?

  • Tomas

    september 23, 2016

    Bra skrivet.

    Men vi glömmer en sak till. Även om vi långt in i framtiden lyckas plocka fram de gamla bilderna så finns ytterligare ett riskmoment. Ett USB-minne eller en DVD-skiva har en hållbarhet på endast några få år. Något som få tänker på. Och en roterande hårddisk brukar ju haverera lite då och då.

    I ett TV-program nyligen så jämfördes olika typer av minnen för t ex bilder. ”Molnet” (som kan var nästa vad som helst och var som helst), USB-minnen, DVD-skivor, hårddiskar, statiska minnen etc.

    Problemet med dessa är – trots marknadsförarnas löften om att de håller i all ”evighet”- så bygger de på komponenter som är har en storlek som endast är bråkdelen av en hundradels millimeter. Ett USB-minne bygger t ex på att mikroskopisk små kondensatorer laddas med en minimal laddning. Statiska minnen bygger på liknande teknik.

    För några år sedan började man på allvar inse riskerna med det elektroniska samhället. En liten kärnvapenexplosion långt uppe i atmosfären hundratals mil bort kan skapa kraftiga urladdningar som fullständigt slår sönder all elektronik inifrån. Och där ingår allt från minnen till pace-makers och datorer. Tittar man i mikroskop efter en sådan urladdning liknar det en krater i ett ”stads-landskap”.

    TV-programmet kom på att den förmodligen säkraste metoden att bevara data är att använda hålremsor, sådana som har använts under åtskilliga decennier. Men vem har plats för sånt?

    Mitt tips för att bevara bilder; skriv papperskopior och sätt in i klassiska fotoalbum. Anger bildens datum och vilka personer samt plats som bilden visar. Ta fem kopior och dela ut dem i släkten. Och använd s k arkivbeständiga fotoalbum samt fotografier. Något dyrare men de håller.

    Och tro inte på den glade säljaren i butiken att minnena varar för evigt. Ty denne vet inte vad han talar om.

  • Tomas

    september 23, 2016

    Glömde att…

    Hej igen. Glömde att nämna att man även bör tänka på hur fotoalbum lagras. Själv är jag tillbaka till 1500-talet i min släktforskning, både på min mors och min fars sida.

    Det finns främst två saker som bryter ner gamla dokument ( inklusive fotografier); fukt och brand. Fukten pulveriserar pappret.

    Så har man en egen villa så är ett s k brandsäkert dokumentskåp en förhållandevis bra lösning. Det skyddar mot hetta i uppemot 2 timmar men även i viss mån mot släckningsvatten. Än bättre är ett litet valv.

    Vid byggande av valv bör man dock tänka på att ett tjockt betongvalv (t ex 15 cm hårt armerad betong) i sig inte är vidare bra på att skydda mot hetta. Det behövs dessutom ett inre värmeisolerande skikt av t ex stålreglar samt 15 cm mineralull samt dubbla lager brandsäker gips (2x 15 mm). Tänk även på att lägga in plastfolie mellan gipslagren vilket skyddar mot släckningsvatten.

    Valvet bör inte läggas under marknivå (översvämning).

    Idealet är ett brandsäkert skåp inne i ett valv. Temperaturen bör hållas kring 16…18 grader C och den relativa luftfuktigheten kring 40…60 %; för torr luft gör att pappren spricker och för hög luftfuktighet gör att pappren börjar att mögla.

  • Claes Billberg

    september 24, 2016

    Det är rätt mycket tomhet vår och kommande generation lämnar efter sig sedan datorn och den digitala världen uppstod. Som bloggen så bra beskriver inga bilder kommer att finnas kvar och framtidens arkeologer kommer inte hitta mycket i jorden heller, aska lämnar inga spår efter människor och de hus vi byggt av trä kommer att vara helt borta. Frågan är om kulturen gått framåt eller bakåt? Att se en bild från sin barndom eller andra lyckliga ögonblick i livet är i vart fall ett kortsiktig lösning för att kunna ”gräva” i sitt eget och de näras korta ögonblick i universum. Eller som Lasse Stefanz sjunger; ”i ett fotoalbum där står tiden stilla, mellan pärmarna är allting som förut”…. Vårt arv till kommande generationer riskerar att bli osynligt bortsett från vad vi åstadkommit i natur och klimat!

  • Bo Lewrén

    september 25, 2016

    Tack för mycket intressant om att bevara bilder. Har funderat mycket på det problemet.
    Har lagt bilder och även super8 filmer i hårddiskar och på moln.
    Vet någon hur det är med originalfilmerna med super8film och även
    diabilder?

  • Cecilia Eriksson

    september 29, 2016

    Tack för denna varning!