Tiotusentals svenskar dog i spanska sjukan

Sommaren 1918 dök de första fallen av den nya influensan upp i Sverige och under hösten spred sig spanska sjukan med häpnadsväckande hastighet över hela landet. I kyrkoböckerna antecknades vilka som dog – och det var framförallt unga vuxna som strök med.
Vill du se hur spanska sjukan drabbade dina släktingar? Beställ ett gratis provabonnemang hos MyHeritage!

Spanska sjukan slog till över hela landet. I dödböckerna ser man sida upp och sida ner med personer som dött i spanska sjukan – här Juckasjärvi september 1918.

20-50 miljoner dog i spanska sjukan

Det började med hosta, feber, muskelvärk och orkeslöshet – och tusentals insjuknade. Först trodde man att det var en vanlig influensa, även om det var ovanligt med utbrott mitt i sommaren. Men framåt hösten slog den till än värre, och de sjuka fick stora mörka fläckar av syrebrist. När fler och fler dog förstod man allvaret. Det var den värsta farsot världen skådat sedan digerdöden på 1300-talet. I kyrkböckerna ser man namnen på dem som avled i spanska sjukan. I Sverige dog cirka 37 000 människor.

Spanska sjukan skördade mer än femtio miljoner dödsoffer världen över. Influensan återkom i flera vågor.Värst drabbade blev de som bodde i isolerade områden där befolkningen hade dåligt immunskydd, till exempel fjärran belägna regioner som Alaska och Samoaöarna. Ingen vet säkert hur många som dog i epidemin, men det är helt klart fler än de som dog under hela första världskriget. 

Spanien inte först

Man kan fråga sig var namnet spanska sjukan kom ifrån. Det var faktiskt inte för att smittan uppstod i Spanien utan för att den upptäcktes där. Spanien var inte värre drabbat än andra länder i världen. Men när epidemin härjade i Europa pågick fortfarande första världskriget. De länder som var i krig hade viktigare saker att bry sig om, även om viruset snabbt spred sig i skyttegravarna. Tusentals tyska, brittiska och franska soldater insjuknade, men för att inte demoralisera den egna befolkningen förbjöds tidningar att skriva om epidemin.

Det blev Spanien, som var neutrala i kriget (liksom de nordiska länderna), som blev först ut att rapportera om influensan.  Där var tidningarna inte censurerade och eftersom man skrev om smittan fick övriga länder intrycket av att sjukdomen kom från Spanien. I Europa döptes den därmed till spanska sjukan.

Spanska sjukan kallades för olika saker i världen – ”brasilianska sjukan” i Afrika, ”tyska sjukan” i Brasilien, ”brittiska sjukan” i Persien och så vidare. Men begreppet spanska sjukan blev det vanligaste namnet på den europeiska kontinenten – eller ”spanskan” som vi sa i Sverige. 

Hos familjen Svensson i Källsjön, Ockelbo, dog två av de vuxna barnen i spanska sjukan.  Foto: Länsmuseet Gävleborg.

Botemedel saknades

Under 1800-talet hade läkarvetenskapen gjort stora framsteg och man visste att sjukdomar som pest, spetälska och tuberkulos spreds av bakterier. Men läkarna stod maktlösa inför spanska sjukan – ingen visste vad som orsakade den eller hur den spreds. Virus var ännu inte upptäckt. Det forskades intensivt, men inget verkningsfullt botemedel hittades. Man provade massor av olika mediciner, bland annat föreskrevs konjak till de sjuka – även för de som i normala fall aldrig drack en droppe.

I vissa länder upprättade man karantäner, amerikanska soldater hade ansiktsmasker och i Japan infördes munskydd. En del personer som förstod allvaret stängde in sig för att undgå att bli smittade. På några platser i Sverige stängdes biograferna, men öppnades snart igen efter protester. Den allmänna åsikten var att det inte var någon idé att överhuvudtaget försöka minska spridningen. 

Ett regemente i Boden fick inhysas i en provisorisk sjuksal i en gymnastiksal 1918.

Spanska sjukan spreds som en löpeld

De värnpliktiga soldaterna som trängdes inom begränsade utrymmen i logement och matsalar var särskilt utsatta för smitta. Men när det var dags för en stor repövning i Sverige 1918 gjordes ändå inget for att försöka begränsa smittspridningen. Regeringen gav klartecken till att genomföra övningarna, och över 100 000 värnpliktiga kallades in. Trängseln i kasernerna medförde en explosiv spridning av spanska sjukan – 45 000 av de inkallade insjuknade varav drygt 800 dog. Militärsjukhusen runt om i landet räckte inte till på långa vägar. 

Sjukdomen var skoningslös och många yngre blev sjuka.  Hälften av de drabbade var i åldrarna 20-40 år och mer än 99 procent av de som dog i spanska sjukan var under 65 år. Inte barn, inte åldringar utan aktiva vuxna män och kvinnor.

Att till och med Gustaf V:s son, prins Erik, kunde dö i spanska sjukan, bara 29 år gammal chockerade alla. Då blev det uppenbart att vem som helst kunde drabbas. Efter den här epidemin förstod myndigheterna att alla människor behövde tillgång till sjukvård i Sverige. För om de fattiga blev sjuka kunde de föra smittan vidare till de rika så att alla drabbades. Därför bidrog spanska sjukan till att allmän sjukvård så småningom infördes.

Det rådde stor brist på sjukvårdspersonal och i tidningsannonser uppmanades även sköterskeelever och läkarstuderande att ställa upp.

Norrland drabbades hårt

I södra Sverige hade många insjuknat redan i den första lindrigare versionen, därför dog relativt få. Anledningen till att Norrland drabbades så hårt var att där fanns en jämförelsevis ung befolkning som var bosatt i isolerade byar. De unga hade inte hunnit utveckla motstånd mot smittan som spreds på grund av de många tåg- och båtförbindelserna. Nästan varje by i Jämtland och Härjedalen drabbades. Bristen på läkare och sjuksköterskor blev också akut. Arjeplogs kommun hade den största andelen döda i Sverige med cirka 3 procent av befolkningen. 

Östersund hörde också till de städer som drabbades svårt med två tredjedelar av invånarna som insjuknade. De första som drabbades var folk som på olika sätt hade anknytning till järnvägen. Man var dock snabba med att upprätta provisoriska sjukhus och en hjälpbyrå som skulle bistå sjuka familjer med mat och pengar. Dessutom förvandlades läroverket till ”Spanska sjukhuset”.

Äntligen slut

Man har konstaterat att sjukdomen hade kommit till USA redan 1917. Och att amerikanska soldater sedan tog med sig den till Europa under första världskriget. Efter en oerhört snabb smittspridning över hela jordklotet mattades influensan av vid årsskiftet 1918–19, men återkom i en tredje våg under våren 1919. Inte förrän 1920 kunde mänskligheten andas ut.

Det finns många spår efter spanska sjukan i arkiven. MyHeritage har totalt 18,6 miljarder historiska poster från hela världen. Du kan till exempel söka i militära arkiv, folkräkningar, begravningsböcker och släktträd. Vill du prova?
Beställ ett gratis prova-på-abonnemang idag!